Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med annan utbildning utöver hälsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som väntar samt få klarhet i hur hälsopedagogarbetet ser ut.Våra frågeställningar är följande:1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsområde, är meriterande utöver hälsopedagogutbildningen?2. Vad karaktäriserar hälsopedagogarbetet?MetodStudien är en kvantitativ enkätstudie.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft.

Rapporten handlar om rörelsehindrades studie- och yrkesval och deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen under studieåren. Undersökningens syfte är att visa på om respondenterna utsatts för ?cooling down? av sina studie- och yrkesvägledare. Den har genomförts medelst nio intervjuer med unga rörelsehindrade personer. Intervjuerna har analyserats med två kvalitativa analysmetoder, meningskoncentrering och dikotomi.

Internet och den interaktiva webben är en naturlig del i dagens kommunikation. Varumärken måste vara där konsumenterna är och allt mer är det online. Företag bör dra nytta av den interaktiva webben och därigenom sociala medier vid uppbyggnaden av varumärket. Forskning har visat att det finns ett samband mellan sociala medier och varumärkesbyggnad. Då relationen mellan företag och konsument har studerats i olika kontexter och sammanhang har det visats att det finns möjligheter med sociala medier vid varumärkesbyggnad.

Vi har utvecklat två fristående webbapplikationer till det webbaseradehälsovårdsstödsystemet Asynja. Den ena är en designapplikationför enkätundersökningar och den andra är en svarsapplikation där respondenternakan besvara enkäterna.Utvecklingsprocessen har bestått av planering, design, implementation,testning och dokumentation. Mycket av arbetet har skett parallelltvilket vi har sett som en framgångsfaktor i examensarbetet.Projektet har präglats av att applikationerna ska vara användarvänligaoch funktionella samtidigt som designen och koden ska göra attapplikationerna kan vidareutvecklas och underhållas effektivt.Arbetet med att utveckla J2EE-applikationer och använda sig av ramverketStruts har gett goda erfarenheter och det har även visat sig attdenna plattform är väl lämpad för denna typ av uppgifter..

Studien undersöker hur instruktionsanimationer produceras kostnadseffektivt samtidigt som de håller god pedagogisk nivå. På uppdrag från Scania har fyra animationer som förklarar funktionen av en mekanisk komponent producerats, varav två animationer var interaktiva. Samtidigt med produktionen studerades vilka arbetsmetoder som är tidskrävande. Studien visar att 3D i detta fall var överflödigt men kan i andra projekt vara ett mer pedagogiskt alternativ. Resultatet av forskningen ska i senare studier hos Scania ligga som grund för djupare forskning i ämnet..

Yrket som personlig tränare växer allt mer, vilket bidrar till att fler personer väljer att utbildasig till personlig tränare. När personerna skall välja utbildning kan det vara svårt att finna vilken utbildning som passar individen bäst, då alla utbildningar både har likheter och skillnader. Syftet med denna studie är att undersöka hur de olika utbildningarna inom personlig träning skiljer sig åt i struktur, att belysa skillnader i nationell och internationell standard samt hur yrket personlig träning kommer kunna utvecklas i framtiden.Studien har en kvalitativ utformning, och med hjälp av telefonintervjuer har information samlats in. I resultatet framkom det att utbildningarna använder kursmaterial som framtagits på snarlika sätt, då samtliga producerar egen litteratur. Majoriteten av lärarna i utbildningarna hade specifik utbildning inom det området som de undervisar i.

Syftet med min studie har varit att skapa ökad insikt om vad som påverkar elever att söka till det Musikestetiska programmet. Jag har också velat bidra till ökad förståelse för elevers tankar och känslor generellt inför gymnasievalet och vilka yttre faktorer som kan tänkas påverka dem inför detta. Jag har tagit del av vetenskaplig forskning vad gäller problematik kring gymnasievalet rent generellt såsom: Påverkansfaktorer, stress, samt Studie- och yrkesvägledning (SYV). Jag har som forskningsmetod använt mig av kvalitativa intervjuer med sex elever vid Musikestetiska programmet ur årskurs tre vid en gymnasieskola. Jag har även intervjuat en Studie- och yrkesvägledare vid en högstadieskola.

etta arbete undersöker den i många områden bristande interaktivitet som råder bland webbapplikationer, i synnerhet inom webbaserade diskussionsforum, och söker förbättra denna aspekt genom nyttjandet av tekniker för att utföra serverförfrågningar utan att störa användarens interaktion med webbsidan. En prototyp av ett XML-baserat diskussionsforum innehållande tre specificerade funktioner för ökad interaktivitet och responsivitet har utvecklats med en metod kallad Ajax. Resultaten har visat att Ajax är en lämplig metod för att utöka interaktiviteten och responsiviteten i ett diskussionsforum. Ett antal uppslag till vidare arbete har presenterats och möjligheterna att nyttja delar av den implementerade funktionaliteten som grund för ett större projekt har bedömts som goda.

Språkrådet besvarar språkfrågor på internet via sin webbaserade frågelåda, men den ger inte så många svar som den skulle kunna. Jag har undersökt hur frågelådan bjuder in besökarna till dialog och hur den upprätthåller dialogen i enlighet med inbjudan. Jag har också undersökt hur den tekniska plattform som frågelådan vilar på bidrar till kommunikationen.Det visade sig att en del av frågelådans erbjudande är nästan omöjligt att ta del av på grund av tekniska och språkliga begränsningar, men också att det bör vara möjligt att med relativt enkla språkteknologiska medel minska det glapp som finns mellan frågelådan och dess sökare..

När man lever i ett samhälle där användandet av mobila enheter som smartphones ökar, sker motsvarande ökning av frågan på tillgång till befintliga system i mobila enheter. Ett mobilt system kan utvecklas på olika sätt beroende på efterfrågan och kunskapsbasen hos utvecklarna. Det finns olika sorters mobila system, däribland webbaserade och plattformsspecifika system.Den här rapporten innehåller en förstudie för olika tillvägagångssätt för att skapa en mobil version av ett system. Rapporten redogör för olika tekniker som kan användas beroende på vilket system som önskas överföras, samt vilken målgruppen är. Rapporten beskriver också hur framtagandet av ett mobilt system för olika mobila plattformar har skett för ett redan befintligt system..

På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning.

Arbetet har utförts hos företaget CGI som idag är ett av världens största IT-företag. Genom att sätta sig in i hur CGIs centrala system, beståendes av tre fristående webbplatser, fungerar har designförslag på gränssnitt utvecklats för att skapa en tydligare visuell samhörighet dem emellan. Arbetet har också resulterat i designförslag på hur dessa webbplatser på lång sikt skulle kunna integreras ur gränssnittssynpunkt för att, istället för tre, utgöra en gemensam enhet. Användbarhet är ett återkommande begrepp och en röd tråd genom hela arbetet. Användbarhet kan definieras på många olika sätt men här reds det ut vilka faktorerna somhar störst påverkan på en webbplats användbarhet och några konkreta tips ges på hur de bör utformas för att uppnå bäst resultat..

I och med den lagförändring som trädde i kraft den 1 januari 2004, då räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt på den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar ska själva ansvara för säkerheten, vilket innebär ett större behov av kunskap inom området. Luftfartsverket, som tidigare hållit utbildningar internt inom brand, räddning och säkerhet, har nu valt att lansera denna tjänst till externa kunder, för att bättre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet hos potentiella kunder.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att ställa kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjänsten är tänkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur väl de överensstämmer och genom det få fram hur Luftfartsverket kan använda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjänst och därigenom skapa nöjda kunder.Vår studie baseras på teorier kring marknadsföring och innovationer.