Min undersökning behandlar representationer av människokroppen i konsten. Frågeställningarna är: hur har konsten använt modellteckning för att skapa bilden av människan och vilken funktion har den i konsten representerade människokroppen? Representationen undersöks ur ett maktperspektiv och inriktar sig på den vetenskapliga och akademiska synen av människan, utifrån vilken en bild av den "politiska kroppens" historia ges. Undersökningen visar hur representationen utgår från en människosyn där människans kropp primärt tolkas som ett ting och inte som en förkroppsligad människa eller person, vilket kom att användas av konsten och odlas genom modellteckning. Det är under renässansen som det vetenskapliga tänkandet och modellteckningen etablerande inom konsten.

Bakgrund/Frågeställning: När Fanny Ambjörnssons bok "I en klass för sig ? Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer" publicerades 2004 fick den ett mottagande få avhandlingar kan räkna med. Den recenserades och diskuterades i tidskrifter, dagstidningar och på olika myndigheters hemsidor. Ambjörnsson följde under ett år kvinnor på två olika gymnasieprogram; ett studieförberedande (Samhällsprogrammet, S) och ett yrkesinriktat (Barn- och Fritidsprogrammet, BF). Boken avser analysera hur klass, sexualitet och etnicitet spelar roll för konstruktionen av genus.

Bakgrund: Törnrosa lanserades 1959 och är en Disneyfilm som blivit hårt kritiserad för stereotypa karaktärsframställningar. 2014 lanserades Maleficent som baseras på samma berättelse. Den tidigare forskningen pekar på att kvinnliga karaktärer i tidiga Disneyfilmer har framställts som passiva och svaga i olika former vilket också den feministiska arenan ställer sig kritiskt till, då pojkar uppmuntras till det motsatta. Likaså hur förhållningen mellan god och ond framställs, i förhållande till svag och stark samt det kvinnliga sökandet efter en man. Populärkulturen följer samhällsutvecklingen och återspeglar denna och feminismen är en del av denna samhällsutveckling.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid användandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass.Våra frågeställningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhåller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet?Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra män och fyra kvinnor i åldrarna 23-26 år. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrån sambandet mellan hjärtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgå tre olika typer av tester.

Melodifestivalen är en svensk musiktävling där vinnaren av tävlingen representerar Sveriges bidrag på Eurovision Song Contest. Melodifestivalen nådde uppemot 3,770 miljoner tittare år 2015. Många som tittade på Melodifestivalen använde sig av deras applikation till att rösta och följa programmet.Denna studie är skriven i syfte att undersöka samt analysera hur medietekniker upplever kombinationen av att titta på Melodifestivalen, samtidigt som de använder sig av Melodifestivalens applikation. Metoden som använts för att samla data och information har varit kvalitativa och kvantitativa intervjuer. All material har tagits fram i syfte att ge djupare svar/förståelse på? de frågor som ställts.En annan viktig aspekt i denna studie är att undersöka hur Melodifestivalens applikation är uppbyggd samt vilka krav som ställts på den.

Parallel to new technological advancements, including the development of interactive recommender systems, digital music services on the Internet, such as Spotify, have in a short time span gradually replaced former physical media such as CDs and MP3-players and become pioneers on a market with an otherwise uncertain future. By subscribing to the service, users have access to a vast library of music and from any device with Internet access. In order to provide a satisfactory and useful musical experience, different ways of coping with the vastness is required - which is precisely what recommender systems are for. Improved filtering techniques and use of devices built in sensors, make way for new opportunities of more precise and contextually tailored suggestions for track selection, which in turn leads to potential privacy issues when using interactive music services. But where do we stand today? By compiling, exemplifying and discussing three different perspectives with relating to the development of interactive music recommender systems, the objective for this paper is to provide a for science, industry and user, objectively nuanced account of current potentials and expectations.

Telia Research AB forskar i människans framtida behov av tjänster gällande telekommunikation. Examensarbetet mynnar ut i en applikation för en framtida tjänst som presenteras i en mobilterminal. Meningen med examensarbetet var bland annat att visa på olika utvecklingsverktyg som kan uppnå vissa kriterier vid presentation av en karta i en mobilterminal även kallad PDA, Personal Digital Assistant. Kriterierna var bland annat att kartapplikationen skulle kunna kopplas till en databas var information om geografisk position finns. Funktioner och verktyg som kan tänkas finnas i en applikation kan vara positionering, zoomning, informationsverktyg och ett digitaliseringsverktyg som ger möjlighet att lagra en geografisk punkt med koppling till punktens personliga attribut.

Trots att ämnet svenska som andraspråk sedan en tid tillbaka ses som jämställt med modersmålssvenska, finns hos vissa flerspråkiga elever ett motstånd och en motvilja till att delta i svenska som andraspråksundervisning. Tidigare forskning på området visar på att attityder gentemot ämnet ofta präglas av negativa föreställningar, något som kan antas påverka de flerspråkiga elevernas inställning. Denna uppsats undersöker flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet och ämnet svenska som andraspråk, samt hur dessa påverkar deras självbild och identitet. Ett övergripande syfte är att nå en ökad förståelse för de processer och faktorer som påverkar ämnets status och position i skolan och samhället i stort.Då studiens syfte är att förstå och förklara elevers erfarenheter och åsikter, genomförs en kvalitativ intervjustudie. Åtta flerspråkiga gymnasieelever från två gymnasieskolor i Stockholms ytterområden har intervjuats.

Detta examensarbete på kandidatnivå har sin utgångspunkt i den välfärdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade länder står inför i form av en åldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i åldrarna. Idag lämnar många arbetslivet redan kring 65 års ålder, trots att det är ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsätta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer utforska hur äldre kvinnor inom vårdyrken ser på sin arbetssituation, yrkesmässiga självbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa är intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lämna arbetslivet inom några år.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Utrikesdepartementet förhåller sig till UDbloggen i samband med kriskommunikation. Teori: Teorier som används i studien utgår från tre övergripande teoretiska områden: strategisk kommunikation, kriskommunikation samt sociala medier, med tyngdpunkt på företagsbloggen. Metod och material: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med medarbetare från tre enheter på Utrikesdepartementet i Stockholm, samt vid den svenska ambassaden i Kairo. Detta för att dessa ingår i ett samarbete då det kommer till krishantering och kriskommunikation. En övergripande kvalitativ innehållsanalys har också genomförts av 20 utvalda blogginlägg från UDbloggen. Huvudresultat: Studiens resultat visar att UD anser att en kris präglas av informationsbrist hos allmänheten och att kommunikation spelar en stor roll i dess krisarbete. Därför var man positiv till UDbloggen och dess förmåga att snabbt nå ut med information för att fylla det informationsbehov som uppstår vid en kris. Däremot har UD inte kommit lika långt i planeringen av kriskommunikationen då det inte finns någon kommunikationsplan med mål, definierade målgrupper eller någon budskapsstrategi.

Under det senaste decenniet har den teknologiska utvecklingen omvandlat m?nga aspekter av m?nniskors liv, inklusive hur de handlar och konsumerar olika produkter. Inom sk?nhetsindustrin har anv?ndningen av Augmented Reality (AR) teknologi skapat m?jligheter att testa kosmetika virtuellt online. Flertalet tidigare studier har diskuterat teknologins m?jligheter och framsteg generellt och hur de har p?verkat traditionella k?pm?nster inom olika branscher.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.