Denna C-uppsats undersöker om tittarens attityder till marknadsföring på webb-TV kan förändras av en interaktiv tjänst som ger möjligheten att välja de reklamfilmer som ska presenteras. För att skaffa information använde vi oss av en empirisk studie som involverade fokusgruppsintervjuer med erfarna deltagare. Studien är därför baserad på respondenternas tidigare kunskap av webb-TV för att kunna jämföra dessa mot den nya experimentella implementerade tjänsten. Efter studien har vi funnit att attitydförändringar verkar har inträffat: Majoriteten av tittarna tycker att en valbar reklamtjänst skulle öka tittarupplevelsen till det bättre. Dock tycker en minoritet att valet leder till ett ytterligare moment som bedöms vara för tidskrävande..

Gastric ulcer is a common disease among pigs in the whole world where an intensiveproduction occurs. It is mainly the upper region, the nonglandular region of the stomach thatis affected. Gastric ulceration is a disease with several risk factors. The factor that seems tohave the largest impact on the development of gastric ulceration is a small particle size of thefeed. The reported prevalence of gastric ulceration differs from 5 to 100 % and it is a largeherd-to-herd variation.

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

Denna studie syftar till att tydliggöra vilka behov och mål som användarna för en specifik interaktiv säljdisplay har och komma med potentiella förbättringsförslag. Metoder som använts för datainsamling är intervjuer av intressenter och målgruppen för produkten som legat till grund för skapandet av personor och scenarion som i sin tur använts för att ta fram krav och utveckling av användningstester. Resultatet visar på att några av de viktigaste produktkvalitérna som den interaktiva säljdisplayen bör ha är att den ska kännas enkel, tydlig och effektiv. Resultatet visar även på att målgruppens behov och mål för produkten varierar mycket beroende på demografi och användningstesterna att produkten i många fall inte möter användarnas krav. Slutsatserna redogör för att i de fall produkten inte möter användarnas behov behövs förbättrade funktioner, instruktioner och en mer genomarbetat design för att uppnå användarnas krav på produkten..

Bakgrunden till uppsatsen är att några fackliga sektioner har valt att gå samman i färre enheter. Projektledningen, som kommer från den fackliga avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt där de förtroendevalda under ett halvårs tid träffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar den nya sektionsverksamheten. Men något händer när sektioner går samman och det är intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förändringsprocessen. Syftet är att utöka kunskapen om vad som händer ur ett lärande- och utvecklingsperspektiv vid organisationsförändring.

Syftet med rapporten är att utvärdera en interaktiv brand- och räddningsinstruktion som framförallt används inom försvarsmakten. Utvärderingen gick ut på att ta reda på hur användarna använder instruktionen och hur de vill att den ska utvecklas i framtiden för att möta deras behov. Utvärderingen genomfördes genom intervjuer med sju användare från olika delar av landet samt en heuristisk utvärdering utifrån Nielsens tio användbarhetsprinciper och med hänsyn till Sweller och Chandlers ?cognitive load theory?. Resultatet visade att instruktionen framförallt används som uppslagsbok och att användarna vill se en utveckling av instruktionen där den blir större och omfattar mer information, till exempel om haverier och utländska luftfartyg och att text och illustrationer i instruktionen är uppdaterad och korrekt.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete har varit att, genom att kombinera kunskaperna inom interaktionsdesign med kunskaperna inom visuell kommunikation, ta fram en designlösning åt Norrköpings Visualiseringscenter C som presenterar innehållet i deras utställning ?Att visa det man inte kan se? på deras hemsida.För att nå detta syfte har utvalda teorier och metoder använts och i uppsatsen beskrivs designprocessen steg för steg - hela vägen från uppdragsbeskrivning, genom teorier och metoder till den färdiga designlösningen.Teorierna i denna uppsats handlar om interaktionsdesign, gränssnittsdesign, användbarhet, visuell kommunikation och teknik. Metoderna för att få reda på användarnas åsikter behandlar användartester, Card sorting, LoFi- och HiFi-prototyper.Resultatet av rapporten beskriver hur Adobe Flash kan användas för att skapa en interaktiv design för en webbsideapplikation med kontroll över interaktion, visuell kommunikation och användbarhet.Resultatet visar också hur användarnas återkoppling under användartesten påverkade slutresultatet. Resultatet visar även att en designprocess är olik från gång till gång men att det finns vissa riktlinjer som kan hjälpa en designer genom processen på ett kontrollerat sätt..

Bakgrunden till uppsatsen är att några fackliga sektioner har valt att gå samman i färre enheter. Projektledningen, som kommer från den fackliga avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt där de förtroendevalda under ett halvårs tid träffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar den nya sektionsverksamheten. Men något händer när sektioner går samman och det är intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förändringsprocessen. Syftet är att utöka kunskapen om vad som händer ur ett lärande- och utvecklingsperspektiv vid organisationsförändring.

The aim of this thesis is to examine user experience and engagements in interactive cinema.A great deal of the research that is conducted today involves creating interactive films, toexplore and examine film structures. In this study, we build on this research by comparingthree different interactive film structures. To carry out our study, we have categorized threedifferent interactive films after three different models to define their narrative structureand interface. To examine the experiences of those structures we have performed anexperiment where we have collected data from the three different sources; interviews,observations and surveys.It is difficult to draw conclusions about how an interactive film should be constructed asdifferent structures apply to different narratives. Based on our research the conclusion canbe made that the combination between the narrative structure, the narrative content, theaesthetics, the implementation of interactivity and how the film?s interface is constructed ismore important than building a specific structure for an interactive film.

Syftet med studien är att belysa hur förskolebarn samarbetar, interagerar och kommunicerar när de arbetar med den interaktiva tavlan på förskolan. Vidare sätts detta i relation till tidigare studier gjorda kring barns samarbete vid vanliga datorer. Studiens frågeställningar: - Hur ser samarbetet vid den interaktiva tavlan ut på förskolan? - På vilka sätt interagerar barnen med varandra när de arbetar med den interaktiva tavlan? - Vilka intentioner har pedagogerna med arbetet vid den interaktiva tavlan? - Hur ser pedagogernas roll ut i praktiken? I studien använde jag mig av kvalitativa, ostrukturerade observationer där jag själv inte var delaktig i det som hände. Det föll sig naturligt att jag valde kvalitativa observationer då mina frågeställningar syftar till att få en djupare förståelse kring hur barns samarbete, interaktion och kommunikation kan te sig vid arbete med IKT. Vidare genomförde jag även en kvalitativ intervju med en av de förskollärare som arbetar på den aktuella avdelningen för att få med pedagogernas tankar. Den interaktiva tavlan kan endast styras av en person åt gången, den som har pennan i sin hand.

CSR är en förkortning för Corporate Social responsibility och innebär kortfattat att företag eftersträvar ansvarstagande genom att arbeta med sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det finns relativt lite forskning kring den interna kommunikationen av CSR-relaterad information i jämförelse med den externa kommunikationen. Samtidigt är den interna kommunikationen av CSR-relaterad information betydelsefull för att den interaktiva kommunikationen, mellan de anställda och konsument ska vara välfungerande. Slutkonsumenter skapar sedan en huvudsaklig uppfattning om ett företag baserat på den utvärdering de gör av företagets totala verksamhet. Företag som arbetar med att kommunicera CSR-relaterad information på ett samordnat sätt genom samtliga kommunikationskanaler kan därmed skapa kundrelaterade konkurrensfördelar på marknaden.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Det här projektet har gått ut på att ta fram en applikation för Android där en eller era spelare kan måla ihop. Projektets huvudsakliga utmaningarhar varit att skapa en interaktiv rityta och trådlös kommunikation mellan Androidtelefoner.Utmaningen med skapandet av ritytan låg i att modellera och abstrahera elementen kopplade till ritrörelser samt metoderna för åtkomst till dessa, så att verktygen kopplade till utmålning kunde integreras. Det alåg även ritytanatt skapa och hantera nätverksmeddelanden under en flerspelar-session, föratt upprätthålla en identisk bild över alla Androidtelefoner som m alar tillsammans.Svårigheterna med kommunikationen mellan Androidtelefonerna var att få trådlös kommunikation via antingen TCP/IP- eller Bluetoothprotokollet och att få de meddelanden som skickas mellan telefonerna att synkroniseras utan några fel. Ett annat moment innefattade att designa ettanvändargränssnitt med ett tema kopplat till applikationens syfte och somvar så användarvänligt som möjligt.Gruppen har arbetat i två mindre delgrupper för att kunna nå resultat snabbare, detta eftersom projektet har haft tre omfattande arbetsområden: användargränsnitt, rityta samt nätverkskommunikation.Resultatet är en applikation som när alla de huvudsakliga mål som varuppsatta av gruppen då projektet började..

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Minion- en ordningsam vän i tvättstugan.Tvättstugan. En samhällstjänst som alla tar för givet eller en arena för dåligt beteende. Vad den än är så är den stället där beteenden som fusk med städning samt stulna tvättider och kläder sker vilket kan mynna ut i riktigt allvarliga bråk som polisanmäls. Att ändra på tvättstugan och hålla ett vakande öga över den kostar pengar och det har inte alla. Under dessa förhållanden kommer problemen som påträffas där, bara att fortsätta att existera tills alla tvättstugor stängs.Forskning har visat att bilder på ögon motarbetar beteenden som orsakar problem i tvättstugan.