Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur människor som definieras hemlösa i det svenska samhället, försöker skapa sig en positiv självkänsla och identitet. Jag har utifrån mina forskningsfrågor försökt besvarat mitt syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer har jag intervjuat två personer i situationen hemlös samt tre personer som arbetar med hemlösa och har kunskaper om hemlösa personer i situationen hemlös. Situation hemlös, tolkar jag med hjälp av symbolisk Interaktionism som utgör en teoretisk referensram. Identitet, thomasteoremet, generaliserade andra, och stämplingsteorierna har avgörande betydelse för analysen av empiriska data.

Samhället erbjuder ett stort utbud av träningsmöjligheter, både individuellt och i grupp. Dock rör människor överlag allt mindre på sig och fetman ökar, vilket är ett problem både på individ- och samhällsnivå. Studiens syfte var att få förståelse för träningsgruppens funktion i träningssituationen samt för individens träning. Interaktionen inom träningsgruppen har även studerats. Detta är av intresse då man strävar efter att få fysiskt inaktiva personer att börja träna.Studien utgick ifrån kom-i-gång ?gruppen vid en svensk högskola, vars syfte var att få fysiskt inaktiva studenter att börja träna.

Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre sombodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik somenhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldrehade möjligheter att påverka sin vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalenstyrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När enperson behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroendeställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod attgöra en öppen observationsstudie.

Syftet med uppsatsen är dels att studera vilken förankring som en taxiorganisations varumärke kan ha bland företagets växelpersonal dels att undersöka om det föreligger diskrepans mellan vad organisationen vill förmedla med sitt varumärke och de växelanställdas uppfattning om detsamma. Uppsatsen syftar till att försöka förstå och förklara denna eventuella diskrepans genom att knyta an till teorier om rollövertagande, organisationsidentitet och organisationskultur. Forsknings- och teoretiska perspektivI uppsatsen har teorier från det sociologiska fältet används liksom forskningsperspektiv på intern marknadsföring och produktsyn.MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ metod där fyra medarbetare och en driftchef intervjuats. Intervjuerna spelades in via diktafon. För intervjuerna användes en strukturerad intervjuguide.ResultatResultatet visar att förankringen av varumärket hos växelmedarbetarna har brister.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers upplevelser av att minimera intaget av socker/snabba kolhydrater. Detta genomfördes med kvalitativa ostrukturerade intervjuer där föräldrarna i familjen fritt fick berätta utifrån olika teman. Dessa teman täckte områden som anledning, tillvägagångssätt, reaktioner, svårigheter, beteenden och eventuella hälsovinster relaterade till kostomläggningen. Utöver dessa familjer valdes tre bloggar ut inom området lågkolhydratkost. Dessa följdes och analyserades som komplement till intervjuerna.

Denna uppsats behandlar ett antal stigmatiserade individers möjligheter att återinträda i samhällsgemenskapen efter ett liv i missbruk eller på institution. Detta har skildrats genom individernas livsresa, från inspärrning/inskrivning på totala institutioner till det vakuum som uppstår när de blivit frisläppta eller utskrivna, och vad de därefter har för möjligheter att förändra sin identitet och bli en del av samhällsgemenskapen. Vi har inriktat oss på en verksamhet, som fångar upp personer i ett mellanläge, efter inspärrning men före samhällsintegrering. Verksamheten har till skillnad från statliga behandlingsverksamheter en acceptans för Harm Reduction. I tidigare forskning har vi beskrivit missbruksvården och den svenska narkotikapolitiken.

Uppsatsens vill belysa assyriska ungdomars identitetsskapande och hur detta utförs med två olika kultursystem, och dessutom visas skillnader mellan könsrollerna. Urvalet avgränsas till svenskfödda assyriska ungdomar i 18 - 25 årsåldern. Dessa har oftast levt med en kollektivistisk kultur och en individualistisk kultur redan i primär socialisation. Tidigare forskning som har relevans för uppsatsen presenteras och handlar om assyriska ungdomars livssituation, assyriska genusroller och invandrarungdomar i Sverige. Teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är symbolisk Interaktionism, med teorier runt socialisationsprocessen, social identitet samt etnisk minoritet i kulturmöte.

Studien syftar till att undersöka hur besökare till familjerådgivning upplevt sig bemötta samt hur familjerådgivarna förhåller sig till professionellt bemötande. Frågeställningarna som behandlades var hur familjerådgivningens besökare beskriver det bemötande de fått, om bemötandet haft positiv inverkan på besökarnas relationsprocesser samt hur familjerådgivarna förhåller sig till professionellt bemötande vid olika former av samtal med besökare. Som tolkningsram valdes symbolisk Interaktionism som med hjälp av begreppen kommunikation, bemötande och tolkningsföreträde belyser och analyserar bemötandets betydelse vid samspel mellan människor. Två metoder har använts för att finna svar på frågeställningar och syfte. Besökarnas upplevelser insamlades genom enkät med huvudsakligen kvalitativ ansats som sedan genom meningskategorisering sammanställdes.

Att vara nyanställd är inte alltid förenat med glädje, bra självkänsla och trygghet, mycket av detta hänger på att bli bemött på ett trevligt och förtroendeingovande sätt. Efter att ha intervjuat nyanställd vårpersonal i kommunal verksamhet har detta visat sig vara än tydligare. Svårigheter i att ge ett gott bemötande kan förebyggas genom att säkerställa att övrig personal vet vad verksamheten förväntar sig att ge en nyanställd under arbetsintroduktionen och på så vis skapa trygghet för den som skall introduceras med även för den befintliga personalen. Syftet med studien är att undersöka hur den nyanställda vårdpersonalen har upplevt att de blivit bemötta under sin arbetsintroduktion och hur dett bemötande kan ha kommit att påverka deras självkänsla för fortsatt anställning. Utifrån Martin Bubers dialogpedagogik, Erving Goffmans teorier om interkationsritualer och George Herbert Meads teorier om symbolisk Interaktionism har resultatet av studien analyserats.

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill säga fritidspedagogens syn på sig själv och hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara på detta har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna är utformade för att ge svar på hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser på sig själv i sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förväntningar. Resultat visar att intervjupersonerna påverkas av samarbetet med lärarna på så sätt att ett gott samarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lärarens, medan ett mindre väl fungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer självständigt. Intervjupersonerna uppfattar inte att de har lägre status än läraren och vi kan därför inte se att det har någon negativ inverkan på yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader leda till en starkare fritidspedagogsroll.

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgångspunkt i vad de har att berätta om sin vardag. I alla studier används ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om människors beteenden. Vi utgår från människans inneboende sociala beteende, det vill säga att alla människor är sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. Våra fem studier behandlar skolan, fritidsgården, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor där interaktion med andra människor sker är alkohol en socialiserings arena?.Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstånd till droger.

Den offentliga måltiden är den huvudsakliga matförsörjningen till Sveriges invånare inom vård, skola och omsorg. En stor del av detta utgörs av mat inom äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen finns problem med undernäring och svinn av mat idag. I denna kandidatuppsats studeras matens och måltidens betydelse med utgångspunkt från äldre inom den offentliga måltiden. Studien utgår från de äldres perspektiv och som teoretisk utgångspunkt används symbolisk Interaktionism samt begreppen måltidssituation och lokal mat.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Internetanvändandet har förändrats och allt yngre personer brukar internet. I dags- och kvällstidningar går det att läsa om barn och ungdomar som utsatts för diverse övergrepp som kan kopplas till internetkontakter. En stor riskgrupp är flickor i de nedre tonåren delvis på grund av intresset för kommunikation och sociala nätverk, samtidigt som internet är en viktig del i skolarbete och annat kunskapsinhämtande. Ofta vet inte föräldrar vad ungdomar gör på internet och det kan vara svårt att ha kontroll då tillgängligheten är stor i och med smarta telefoner och surfplattor. Med utgångspunkt i detta lades studiens fokus på föräldrarnas perspektiv på ålder och mognad, känslan av kontroll samt tankar kring risk kontra nytta med internetanvändningen.