Sök:

Sökresultat:

2094 Uppsatser om Interaktion - Sida 5 av 140

Palliativ vård : en litteraturstudie om interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående

Inom palliativ vård är en professionell Interaktion väsentlig såväl för sjuksköterskan som för patienten och dennes närstående. Interaktionen utgör grunden i omvårdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa Interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes närstående inom palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att Interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående ansågs utgöra basen i omvårdnaden så var det väsentligt att sjuksköterskan med hjälp av Interaktionen förmedlade stöd, bekräftelse och respekt.

Vilka förutsättningar för lärande, med fokus på interaktion ges integrerade elever med utvecklingsstörning i grundskolan+

Syftet med denna studie är att undersöka tolv grundskollärares inställning till integrering, samt om och hur de utifrån sin inställning skapar förutsättningar för lärande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsättningar för lärande är ett vitt begrepp har vi valt att fokusera på Interaktion. Studien utgår från de två specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lärares inställning till integrerade elever och hur det påverkar integrerade elevers förutsättningar för lärande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att påtala Interaktionens betydelse för lärande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

En samtalsanalytisk studie av interaktion under behandling i afasigrupp

Afasi medför en språklig och kommunikativ begränsning för personer med afasi vid samspel med andra individer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka Interaktion mellan personer med afasi, samt mellan afasigruppsledare och deltagare i en afasigrupp under behandlingssituationer. Tre afasigrupper, med sammanlagt elva afasigruppsdeltagare och fyra afasigruppsledare deltog i föreliggande studie. Datainsamling skedde via videoupptagning samt ljudinspelning. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer.

Hur görs måltiden på den mobila förskolan? : En studie om organisation, interaktion och kommunikativa resurser

Fokus i denna studie har legat på två mobila förskolors görande av måltid. Den mobila förskolans avdelning består av en buss som dagligen rör sig mellan olika platser.  Vi har genom observationer, där vårt främsta verktyg varit videokamera, under fyra dagar undersökt den praktiska organiseringen av lunch- måltiden samt hur pedagoger och barn handlar och interagerar inom de specifika förutsättningar som den mobila förskolan ger.  Som komplement till denna metod har vi även genomfört samtalsintervjuer. Genom transkripter av våra videofilmade datasamlingar analyserades resultatet i relation till organisering och Interaktion under måltidssituationen. Våra slutsatser är att måltiden på de två mobila förskolorna trots till synes likadana förutsättningar utformades på olika sätt gällande organisering och deltagarnas möjligheter till Interaktion. Pedagogerna på de mobila förskolorna väljer själva hur och var måltiden utformas.

Nationellt prov i historia? : förutsättningar och bedömningskriterier för nationellt prov

Syftet är att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser på sitt eget sociala liv på internet.Materialet till arbetet består av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i åldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder på att internet fungerar som en förstärkning av respondenternas befintliga sociala nätverk. Respondenterna är starkt förankrade i deras lokala miljö. Den främst textbaserade Interaktion respondenterna bedriver via internet är inget substitut för deras sociala Interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett träningsfält för deras identitetsutveckling. .

Multimodal interaktion ? som stöd för rehabilitering av Parkinsonpatienter

Det finns ett behov inom vårdsektorn att på ett mera effektivt sätt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rätt medicinering. Behovet ligger i att se om det är möjligt att med hjälp av ett IT-system kunna göra bedömningen på distans och på så sätt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet är inte traditionella lösningar med styrenheter såsom mus och tangentbord lämpliga. Istället har ett användargränssnitt baserat på multimodal Interaktion utformats, där användaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkänning.Detta har gjorts med hjälp av Microsofts Kinect kamera, som är ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal Interaktion mellan människa och dator. Design av gränssnittet har gjorts efter etablerade designprinciper där användbarhet har legat i fokus.

Palliativ vård - en litteraturstudie om interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående

Inom palliativ vård är en professionell Interaktion väsentlig såväl för sjuksköterskan som för patienten och dennes närstående. Interaktionen utgör grunden i omvårdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa Interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes närstående inom palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att Interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående ansågs utgöra basen i omvårdnaden så var det väsentligt att sjuksköterskan med hjälp av Interaktionen förmedlade stöd, bekräftelse och respekt.

Skrivinlärning med penna eller touchteknik? tre pedagoger om olika sätt att arbeta med barns skrivande

Nilsson, Carola & Nilsson, Cecilia (2011). Skrivutveckling med penna eller touchteknik? ? tre pedagoger om olika sätt att arbeta med barns skrivande. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i årskurs ett. Detta är intressant eftersom barnen har olika erfarenheter när de börjar skolan.

Interaktion mellan lärare och tvåspråkiga barn i förskolan.

Syftet med detta examensarbete är att studera tvåspråkiga barns fysiska reaktioner på förskollärarens försök till kommunikation. Det vill säga hur lärarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvåspråkiga barnet. Arbetets frågeställning lyder: Hur reagerar tvåspråkiga, nyligen inskolade barn till synes på förskollärarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mångkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanställts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter på hur en förskollärare tilltalar ett tvåspråkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar på detta försök till kommunikation.

Barns- och vuxnas kommunikation och interaktion i förskolan

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och Interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrån ett sociokulturellt lärande med utgångspunkt i lek. Under våra besök på förskolan så valde vi att använda oss av videoobservationer men även ta hjälp av fältanteckningar. Denna metod hjälper oss att få en djupare syn på kommunikationen samt Interaktionen mellan barn-barn men också mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer så utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna påverka deltagarna.


Faktorer som främjar respektive hindrar en god interaktion mellan vårdpersonal och personer med demens. : En systematisk litteraturstudie.

Sammanfattning Bakgrund: Demenssjukdomar är vanligt förekommande hos äldre, vid 90 års ålder är cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svårigheter, vilket kan försvåra omvårdnadsarbetet och Interaktionen mellan vårdpersonal och personer med demens. Syfte: Belysa faktorer som främjar respektive hindrar en god Interaktion mellan vårdpersonal och personer med demens. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Omvårdnaden av personer med demens påverkas av Interaktionen mellan dem och vårdpersonalen.

Interaktionen mellan vårdare och personer med demens i samband med taktil massage : en observationsstudie

Syftet med studien var att beskriva Interaktionen mellan vårdare och personer med demens i samband med taktil massage samt att beskriva vårdarnas upplevelse av vad som hände i Interaktionen. Studien hade en beskrivande design och omfattade två personer med demens (två fall) samt tre vårdare. Varje fall omfattade fem observationstillfällen. Data samlades in via ostrukturerade observationer av behandlingstillfällen med taktil massage samt efterföljande intervjuer med vårdarna som utförde behandlingen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.

En planering av ?meröppet? för Sävar bibliotek : Hur kan man designa ett bibliotek för självbetjäning och sociala interaktioner?

Sävar bibliotek ska införa meröppet, och denna studie har undersökt hur man bör gå tillväga. Intervjuer utfördes via telefon och e-mail till andra meröppna bibliotek, och en fokusgrupp utfördes med besökare och personal vid Sävar bibliotek. Vi undersökte även relevant litteratur för att hitta hur själva miljön i biblioteket ska se ut. Vi kom fram till att det är viktigt att information om förändringarna kommer ut till besökarna. Det är också viktigt att biblioteket ska vara en social miljö, så det är viktigt att arrangera det så att det uppmuntrar till social Interaktion..

Kurderna - en befolkning mellan gränser/Kurds - a population between borders

Att ?sexta? innebär att med textbaserade digitala medier kommunicera med sexuella partners, vilket är en praktik som kan upplevas väldigt intim trots mediets begränsningar av de karaktäristiska dragen av en fysisk Interaktion. Denna studie har som syfte att ge en övergripande bild över hur denna typ av Interaktion konstrueras och tar sig uttryck, vilket görs i en tredelad undersökning som fokuserar på kommunikationsmönsterna och hur dessa reflekteras över. Det empiriska materialet utgörs av 18 bidrag insamlade via en nätbaserad deltagande observation, 2 kvalitativa intervjuer och 56 svarande på en nätbaserad enkät. Genom ett självselektivt urval avgränsades den studerade gruppen till i huvudsak informanter med en medianålder på 27 år med erfarenheter av heterosexuella relationer.

<- Föregående sida 5 Nästa sida ->