Syftet med studien var att ta reda pÄ om förskolebarn kan utveckla sin förstÄelse för det naturvetenskapliga fenomenet vatten, dess faser, fasförÀndringar och kretslopp genom en rad olika aktiviteter under fem veckor. Sex barn i fyra till fem Ärs Älder deltog i fem aktivitetstillfÀllen. Barnen intervjuades med samma intervjufrÄgor före och efter aktiviteterna för att ta reda pÄ om deras förstÄelse utvecklats. Resultatet visar att det gÄr att utveckla barns förstÄelse för de olika fenomenen och i diskussionen framkommer det att det finns viktiga aspekter att tÀnka pÄ för att göra detta möjligt. Bland annat Àr det av vikt som pedagog att vara pÄlÀst om lÀrandeobjektet, öppna frÄgor leder till att barnens tankar kommer fram vilket gör att pedagogen kan utmana barnen samt för att kunna planera kommande aktiviteter efter barnens nivÄ.

Vi Àr pedagoger och Àr dÀrmed intresserade av lÀrande. Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en insikt och förstÄelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har nÄgot hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling samt hur de ser pÄ vuxnas lÀrande. Uppsatsen bygger pÄ Ätta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi pÄ förhand definierat; att ha ett hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling genom att se till hela mÀnniskan i inlÀrningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lÀrande.

Proaktivitet innebÀr att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrÄn proaktiva mÀnniskors egna tankar och kÀnslor. Av resultatet pÄ ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta vÀrdena pÄ proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansÄg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick frÄn mÄlbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva kÀnslor.

Proaktivitet innebÀr att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrÄn proaktiva mÀnniskors egna tankar och kÀnslor. Av resultatet pÄ ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta vÀrdena pÄ proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansÄg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick frÄn mÄlbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva kÀnslor.

Individanpassning Àr ett begrepp som har blivit Àn mer aktuellt i takt med rÄdande samhÀllsförÀndring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lÀrande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag pÄ hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever pÄ ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstÄ och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssÀtt Àr ett aktivt val i en lÀrandeprocess och kan innebÀra olika tillvÀgagÄngssÀtt beroende pÄ vilka individer som Àr involverade.

SammanfattningLÀxor Àr ett dagligt inslag i arbetet för de flesta lÀrare och nÄgot som stÀndigt Äterkommer i debatten, bland annat i media. DÄ lÀrarna Àr de som ger lÀxor har vi valt att i vÄr uppsats belysa deras tankar kring lÀxor. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka uppfattningar lÀrarna har om lÀxor och deras tankar kring lÀxornas utformning och effekt.I uppsatsen redogör vi för den tidigare forskningen kring lÀxor, forskningen har frÀmst bedrivits i USA och det finns inte mycket svensk forskning pÄ omrÄdet. Amerikanen Harris Cooper Àr den som forskat mest kring fenomenet lÀxor, det han frÀmst undersökt Àr hur lÀxor pÄverkar elevernas resultat. Det har dock framförts mycket kritik mot Cooper och hans forskning, bland annat pekar forskaren Alfie Kohn pÄ att det ofta finns stora metodologiska brister i undersökningarna som Cooper baserar sin forskning pÄ.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

The objectives of this paper are to discuss experiences from in-service courses, INSET, in the new school subject Technology..

Bakgrund: Studier har visat att kvinnor som upplever att de har kunnat hantera smÀrtan vÀlunder sin förlossning har mindre behov av farmakologisk smÀrtlindring och fÄr en mer positivförlossningsupplevelse samt en ökad sjÀlvkÀnsla. Mindfulness Àr en metod dÀr manmedvetandegör och accepterar tankar, kÀnslor och kroppsförnimmelser utan att vÀrdera ellerstrÀva efter att undvika dem. Om man istÀllet accepterar och tillÄter det som Àr gesoreflekterade tankar och kÀnslor som ofta styr olika skeenden inte samma utrymme.MindfulnesstrÀning har ingÄtt i program och utvÀrderats för t ex smÀrthantering ochstressreduktion. För att kunna genomföra en utvÀrdering dÀr mindfulness ingÄr som metod föratt hantera förlossningssmÀrta behövs mera kunskap om kvinnors upplevelse av mindfulnessunder förlossning.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur nÄgra förstföderskor som genomgÄttförlossningsförberedelse baserad pÄ mindfulness, upplevde sin förmÄga att hantera smÀrtanunder förlossningen.Metod: En kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med fem kvinnor. Texterna analyseradesmed kvalitativ innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Kvinnorna beskrev hur de kÀnde sig förberedda inför smÀrtan och att de upplevdeatt de hade ett ?verktyg? att ta till för att hantera smÀrtan.

Syftet med vÄr fallstudie, Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i sÀrskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna Àr vÄr fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i bÄde sÀrskolan och grundskolan. I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala omrÄden i vÄr undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi anvÀnt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att fÄ en egen uppfattning om det som berÀttats. I resultatet redovisas alla vÄra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla vÄra respondenter Àr positiva till integrering i den mÄn det Àr möjligt.

Syftet med studien var att undersöka Àldres tankar kring förluster och upplevelser av pensionering och Äldrande. Metoden Àr kvalitativ. Intervjuerna har gjorts med sex kvinnor som har gÄtt i psykodynamisk psykoterapi mellan ett och tre Är i samband med sin pensionering. Kvinnorna var mellan 66 och 77 Är gamla nÀr intervjuerna genomfördes. Resultatet visar att det viktigaste inför framtiden Àr en god hÀlsa och en trygg Älderdom.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad religiösa personer anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lÀra sig av just deras religion. Undersökningen Àr inspirerad av Bo Dahlins Äsikter om att erfarenheter av andra religioner och kulturer ger eleverna underlag utifrÄn vilket de kan utveckla egna tankar och reflektioner, men Àven av Kjell HÀrenstams tankar om att det kan vara viktigt för elevernas utveckling och fostran att lÀra sig nÄgot av olika traditioner. Sex personer som Àr anhÀngare av olika religioner har intervjuats, intervjuerna har sedan anvÀnts som kÀllor och som underlag till undersökningen. Intervjuerna visade att de religiösa personerna anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lÀra sig av informanternas tankesÀtt angÄende bland annat gemenskap, framtid, det inre livet, personlig medvetenhet, inre och yttre svÄrigheter med mera..

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av nÄgon form av Àtstörning. Ett av fÄ stÀllen dit de kan vÀnda sig för att fÄ hjÀlp Àr den offentliga sjukvÄrden. Mitt syfte med denna uppsats har dÀrmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tÀnker kring Àtstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrÄn teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om Àtstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn pÄ Àtstörningar prÀglas av tvÄ olika diskurser.

Syftet med undersökningen var att pÄvisa hur ungdomar talat om förhÄllandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgÄngspunkten har hÀmtats frÄn bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhÄllande ungdomar har gentemot mÀrken, vilka olika pÄverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 Är. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att pÄvisa nÄgra eventuella skillnader mellan grupperna.