De antibiotika resistenta bakterierna blir allt fler, Methicillin Resistenta Stafylokocker Aureus är en av dem. MRSA återfinns på väldigt många sjukhus världen över och är ett alltmer växande problem. Syftet med litteraturstudien är att belysa effekter av sjuksköterskans compliance avseende prevention och preventiva åtgärder vid risk för spridning av MRSA samt de riskmoment som uppstår vid omvårdnadsarbetet i generell sjukvård. Studien har utförts enligt sju steg för att ha ett systematiskt tillvägagångssätt. Sökningarna har gjorts i Pubmed och Cinahl, kvantitativa studier har inkluderats i litteratursökningen.

Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus, MRSA, är en bakterie som är resistent mot all form av betalaktamantibiotika och därmed försvåras den medicinska behandlingen av en rad vanliga infektioner i dagens samhälle. Sverige är ett av de få länder i världen som har en förekomst av MRSA under 1 % men har ett gemensamt med resten av världen, smittspridningen ökar också här. År 2008 rapporterades 1306 fall av MRSA, fyra gånger så många som år 2000. Tidigare forskning är fokuserad på t.ex. att undersöka smittspridning, hälsoekonomi och vårdhygien men vi ville fokusera på den som drabbas; patienten.

Surgical site infections are a recurrent problem in veterinary medicine. A 2-5 % infection rate in clean surgery has been reported. During the last years the increase in methicillin resistant staphylococci has also taken its toll on veterinary medicine, demanding a stricter hygiene and antibiotic regime. The 2008 outbreak of methicillin resistant Staphylococcus aureus (MRSA) at the University animal hospital, Swedish University of Agriculture indicated that that the MRSA problem was now a real, possibly zoonotic problem.Since the first dog, in Sweden, was diagnosed as a carrier of methicillin resistant Staphylococcus pseudintermedius (MRSP) in a study in 2006, the infection rate by this bacterium has increased. In 2009 (January 1st - December 2nd) the National Veterinary Institute (SVA) has identified 58 samples as MRSP positive.

En grampositiv bakterie kallad meticillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA), har utvecklat resistens mot antibiotika och är ett stort problem inom humansjukvården där den orsakar vårdrelaterade infektioner. En ökad användning av antibiotika är en faktor som gör det möjligt för bakterier att minska sin känslighet för antibiotika och utveckla resistens, vilket i längden ökar morbiditet och mortalitet hos människor och djur. Spridningen av resistenta bakterier på sjukhus runt om i världen beror i sin tur till stor del på grund av dåliga vårdhygienrutiner. Under den senaste tiden har MRSA även blivit ett problem hos djur, vilket förmodligen beror på den nära kontakten som människor och djur har till varandra. Hästsjukhus både i Sverige och utomlands har kunnat bekräfta utbrott där samma stam av MRSA kontaminerat områden i miljön, patienter och personal under en längre tid, vilket tyder på att bakterien har en stor förmåga att överleva och spridas. Hästar kan bära bakterien i den nasala passagen och på huden utan att den orsakar infektioner, men långa sjukhusvistelser och nedsatt immunförsvar är några faktorer som ökar risken för att bärare av MRSA utvecklar infektioner.

It is important to know what is normal in the wound healing process in order to determine what happens when a wound does not heal as expected. If the amount of bacteria in the wound gets too large the body will not be able to defend itself and it becomes an infection. Colonization and infection are common elements in wound management and it is often the veterinary nurse role to deal with wounds in a proper manner. Antibiotics are drugs that either kill or inhibit the multiplication of bacteria or fungi, and have been in veterinary medicine for approximately 60 years. Very few new antibiotics are introduced and increased resistance is a major problem that requires everyone to take responsibility to reduce the use of it.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en allmänfarlig smitta med anmälningsplikt i Sverige. Nationellt är förekomsten låg, globalt högre. I omvårdnad är kommunikation en grundbult och genom att kommunicera med patienten kan sjuksköterskan förstå omvårdnadsbehoven, lära känna patienten och nå omvårdnadsmålen. Information kan vara ett behov inom omvårdnad vilket kräver kommunikation. Individens upplevelse definieras som medvetande om något och vad något är.

BakgrundSedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hälso- och sjukvården och är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rädsla vid omvårdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan påverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus.MetodEn kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En halvstrukturerad intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier utgör ett hot mot mänskligheten. Då spridning vanligtvissker inom vården ligger ett ökat ansvar på sjuksköterskans preventiva arbete för att förhindrasmittspridning. De vanligaste multiresistenta bakterierna, vilka nämns i denna studie är:Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), Vancomycinresistenta Enterokocker(VRE), Multiresistent Tuberkulos (MDR-TB) samt Extended spectrum beta-lactamase (ESBL).Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att erhålla en översikt av sjuksköterskans ansvarinom ämnet multiresistenta bakterier. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolvvetenskapliga artiklar, vilka hämtats från databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Resultat:Resultatet av artikelgranskningen visade tydligt omgivningens betydelse för minskadsmittspridning och vikten av god vård.

Bakgrund: Enligt statistik i Sverige ökar antalet anmälningar av barn som far illa, men endast en liten del av anmälningarna görs av hälso- och sjukvårdspersonal. BVC-sjuksköterskan är en viktig person inom barnhälsovården för att främja barns hälsa och trygghet samt att tidigt identifiera problem.Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa till Socialnämnden.Metod: Studien baserades på kvalitativ metod med induktiv ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskorna ansåg det rätt att göra anmälan då barnet for illa, men att det var känslomässigt engagerande. BVC-sjuksköterskorna satte barnets bästa i centrum vid anmälan men hade samtidigt en önskan om fortsatt förtroende från föräldrarna. Behovet av stöd och samarbete upplevdes viktigt och betydelsefullt för BVC-sjuksköterskorna.Konklusion: Resultatet i denna studie bidrar med ökad kunskap om BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa, men kan också öka förståelsen för BVC-sjuksköterskors betydelsefulla och komplexa arbetssituation.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).

Objective: To determine the frequency of antimicrobial resistance in bacteria from healthy Swedish dogs and whether they are carriers of methicillinresistant Staphylococcus aureus (MRSA). Material: Samples from skin from the perineal region and from faeces collected in the anus with cottonswab (Copan) from 299 healthy Swedish dogs. Samples were collected at dog exhibitions. Method: Specimens were submitted for bacterial culture where bacteria (Escherichia coli, enterococci and staphylococci) were isolated and identified by current methods. Antimicrobial susceptibility testing was performed with a microdilution method where MIC-values were determined. Staphylococci with high degree of resistance were tested for presence of mecA-gene by PCR.

BakgrundSedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hälso- och sjukvården och är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rädsla vid omvårdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan påverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus.MetodEn kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En halvstrukturerad intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna.

BakgrundVårdrelaterade infektioner (VRI) har funnits lika länge som patienter har vårdats. Redan på 1800-talet steg läkaren Ignaz Semmelweis fram och förespråkade för att skrubba händerna med klorid i syfte att förhindra spridning av bakterier från obduktionsbordet till förlossningsavdelningar. Trots den tidiga kunskapen om god handhygien drabbas patienter världen över av VRI. I Sverige under våren 2012 drabbades 8,9 % av alla somatiskt sjuka patienter som vårdades på något sjukhus av en VRI. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva åtgärder för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.MetodEn allmän litteraturstudie baserad på Forsberg och Wengström (2008) har genomförts.