The purpose of this Masters thesis is to examine the debate concerning Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen-novels from a ideological analytic perspective. This debate came to be called The Krusenstjerna feud Krusenstjernafejden and was most intensive in the years 1934-35 after Porten vid Johannes and Älskande par had been published. We examine 8 articles using a text analytic method. We have limited ourselves to public material that is available in Swedish press and Swedish magazines. Our ambition is, through this, to determine the articles authors political point of view and ideas of preference.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur företag kan använda normativ styrning för att styra självgående medarbetare. För att uppnå detta syfte studeras självgående medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien är av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer där vi utgår från ett hermeneutiskt tolkningssätt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in så att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur normativ styrning kan användas och det har påvisats att det finns en del gemensamma mönster när det gäller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma värderingar och normer inom varje företag, både uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma värderingar och normer som förekommer är inriktning på företaget, viktiga personliga egenskaper, klädkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.

Inbreeding has become a problem in some horse breeds. Studies show that it may lead to inbreeding depression which affects e.g. reproduction traits. In the wild there are mechanisms that make horses avoid mating with close relatives. When selection is done by humans this mechanism is removed and intensive breeding for a few traits, for example good racing results, can become a problem.

Bakgrund: Kommunikation mellan personal inom hälso- och sjukvården är viktiga faktorer för att kunna garantera patienten säker vård. Sjuksköterskan ska ha kompetens att kunna fördela och koordinera uppgifter samt ha översikt av teamarbetet. Sjuksköterskan bör ha kunskap om säkerhetsarbete för att kunna garantera säker vård. Det finns ett uttryckt behov inom vården av relevanta och tidsenliga lag- och kommunikationsövningar, där teambaserade simulatorövningar framstår som en pedagogisk och tillförlitlig inlärningsmetod. Syfte: Att beskriva vad studenter vid ett lärosäte, som utbildar sig till specialistsjuksköterskor inom intensivvård, anser om teambaserad fullskalesimulatorträning.

Både över- och undersedering kan öka riskerna för både morbiditet och mortalitet. Genom att ge rätt sederingsnivå till patienterna kan intensivvårdssjuksköterskor medverka till ett snabbare tillfrisknande och mindre vårdrelaterade komplikationer. Sedering är en viktig del i vården av respiratorpatienter och kräver stor kunskap hos intensivvårdssjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor upplevde omvårdnaden kring lätt sederade intensivvårdspatienter under respiratorbehandling. Uppsatsen är en kvalitativ studie och datainsamling genomfördes med hjälp av intervjuer med sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i Västra Sverige.

BakgrundUppföljning av utskrivna patienter inom intensivvård har utvecklats under de senaste decennierna, där fokus varit patienternas återhämtning och upplevelse av intensivvårdstiden. Huruvida sjukvårdspersonal har behov av uppföljning har varit oklart. Därför var syftet med denna studie att undersöka intensivvårdssjuksköterskors behov av uppföljning av utskrivna patienter och behovets relation till känsla av sammanhang (KASAM). MetodEn tvådelad enkät, med fokus på behov av uppföljning och KASAM, delades ut till intensivvårdssjuksköterskor vid sex intensivvårdsavdelningar i Västra Götaland under våren 2011. ResultatAv 216 distribuerade enkäter returnerades 143 (66,2 %). Drygt 80 % av intensivvårdssjuksköterskorna skattade sig ha ett behov. Det fanns ingen skillnad i personliga faktorer (ålder, kön, erfarenhet, KASAM) mellan de med behovet och de utan.

Introduktion: Att lära känna patienten innebär både att lära känna patienten som person och att lära känna patientens fysiska reaktionsmönster. Att möta patientens livsvärld innebär att både patientens, de närståendes och sjuksköterskans perspektiv inkluderas och förstås som ett sammanhang. Att vara medvetslös innebär att inte reagera på någon form av tilltal eller fysiska stimuleringar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskan lär känna sin medvetslösa patient och att belysa intensivvårdssjuksköterskans syn på vikten av att lära känna den medvetslösa patienten.Metod: Data kommer att samlas in med intervjuer och analyseras med kvalitativ innehållsanalys. En pilotstudie där tre kvinnliga sjuksköterskor intervjuades genomfördes för att testa metodens hållbarhet. Resultat: I resultatet av pilotstudien framkom tre teman: att skapa sig en bild av patienten, att uppmärksamma patienten och en förutsättning för god och individuell omvårdnad.Resultatet visar på flera olika sätt som sjuksköterskan använder sig av för att lära känna den medvetslösa patienten.

Thesis Purpose: The purpose of our thesis is to explore different plausible scenarios concerning the future of the Swedish produce industry with regards to branding. Methodology: In order for us to answer the research question and fulfill its purpose, we have utilized a qualitative approach combined with of both an inductive and deductive theoretical approach. Our study is both explorative and speculative. Theoretical Perspective: The theoretical framework of our research is based upon Porters Five Forces and Competitive Advantage combined with Kapferers Brand Identity Prism and his ideas on Brand Innovation. Additionally, we have utilized the Game Theory.

Bakgrund: Den intensivvårdskrävande patienten är många gånger i behov av transport utanför intensivvårdsavdelningen för diagnostiserande undersökning eller behandling. Transporten är riskfylld då patienten kräver komplicerad utrustning och avancerad medicinsk behandling. Studier visar att patientsäkerheten ökar om policydokument används vid transportprocessen.Syfte: Studiens syfte var att kartlägga antalet policydokument som reglerar intrahospital transport i Stockholms län och jämföra dem med en guideline.Metod: Urvalet bestod av policydokument från 11 intensivvårdsavdelningar i Stockholms län. Metoden utgjordes av deskriptiv dokumentinnehållsanalys.Resultat: Sex av elva intensivvårdsavdelningar i Stockholms län hade policydokument som reglerar intrahospital transport. Policydokumenten hade fem gemensamma huvudämnen: Riskbedömning, bemanning, förberedelse, övervakning och utrustning vilka överensstämde med dem i guidelinen.

Vi har gjort en studie där två åldersgrupper av svenska barn vid 4, respektive 8 års ålder som först deltog i en högläsning av en bilderbok om vissa grundläggande känslor (bl. a. glädje, ilska och rädsla) och sedan ombads att åskådliggöra dessa genom gester och bildskapande. Barnens gester fotograferades och bilderna bevarades och tolkades av barnen. Barnens produktioner och tolkningar filmades och analyserades med avseende på likheter och skillnader mellan de tre semiotiska resurserna - gester, bilder och språk - i de två ål-dersgrupperna.

Inledning Intrahospitala transporter av intensivvårdpatient är ett ansvarsfullt arbetsmoment och en stor del av intensivvårdssjuksköterskans och undersköterskans arbete. Det är riskfyllt eftersom tillbud med patient och utrustning kan ske.Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud under intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter, samt jämföra om det finns skillnader i förekomst av antalet tillbud under olika tidpunkter på dygnet och skillnad mellan akut respektive planerad transport. Syftet var också att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors upplevda grad av stress och trötthet under transporten samt om det finns skillnad i förekomst av trötthet och/eller stress vid transporter där det sker tillbud respektive inte sker tillbud.Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och jämförande. Förekomst av tillbud samt upplevelse av stress/trötthet besvarades på ett svarsformulär av sjuksköterska och undersköterska under eller direkt efter intrahospital transport. Totalt ingår 42 transporter.Resultat: Tillbud förekom vid 19 transporter.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

Bakgrund Tidig extubation minskar risken för långvarig vårdtid på intensivvårdsavdelning. Iallt större utsträckning, framförallt inom thoraxkirurgin, är det sjuksköterskan som ansvararför beslutet kring extubation. Det finns dock få studier som beskriver de kliniska bedömningarsom föregår extubation.Syfte Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans beslutsprocess införextubation.Metod Data samlas in genom semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrån Braun ochClarkes tematiska analysmetod. En pilotstudie med sex specialistsjuksköterskor inomthoraxintensivvård intervjuades för att testa studiens genomförbarhet.Resultat Specialistsjuksköterskor i pilotstudien beskriver beslutsfattandet inför extubationutifrån en process om fem faser: bedöma utgångsstatus, optimera sederande och analgetika,optimera och bedöma andningsfunktion, bedöma vakenhet samt bedöma patienten somextubationsklar. De två faser där informanternas beskrivning divergerar är framförallt vidoptimering av det sederande läkemedlet och bedömning av vakenhet.

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapiFörfattare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine StrömbergHandledare: Marianne Freyne-LindhagenSammanfattningStudiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:? Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?? Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker.