In healthcare there is a rapid development towards introducing and implementing a wide range of information technology (IT) to aim for higher quality and more effective care. A common health information system (Cambio Cosmic) has been implemented in Landstinget Kronoberg. Clinical microsystems are the frontline units where staff and pa-tient meet. When the conditions in the microsystems are changed, it is interesting to de-scribe and analyse the consequences.The purpose of this study is to describe how health care staff uses a health information sys-tem and how they experience its functionality in their patient work. Initially, a literature re-view about the use of health information system was undertaken, followed by a qualitative case study based on interviews about how healthcare staff describes their reality.

Background: Pressure ulcers have during a long time ages caused great suffering for the patients. The factors affecting the occurrence of pressure ulcers can be both internal and external, such as immobility and malnutrition. Nurses´ role is to assess risks and thus pay attention to prevent and treat pressure ulcers. The nurse may use various assessment tools to highlight and document patients at risk for developing pressure ulcers. Aim: This study was to describe health professionals´ thoughts and actions about the pressure ulcers.

Aim: The aim of this study was to explore the care providers' experiences in enabling communionship and solitude in daily living for elderly living in old age homes in a South African context. Method: This study was done using a qualitative analysing method, with empirical data obtained from nursing staff of elderly. The study was phenomenological which aims at deepen the understanding of human experiences as phenomenon. The data was collected by using a groupinterview which included five informants from an old age home in Pretoria. The analysis included two steps; Naive reading and structural analysis in order to transform the individual elucidations into an abstract which had no individual touch.

Background: Insufficient nutritional support is associated with prolonged hospitalisation, impaired wound healing and impaired survival for patients in intensive care. In severe sepsis and septic chock, calculation of nutritional need is complicated since the metabolism is affected by decease. Aim: The aim of the study was to investigate nutritional support and to examine the quality of nursing documentation of nutritional status and nutritional support in patient records in severe sepsis and septic chock.  Method: The study was conducted as a retrospective investigation where 64 patient records were studied. The quality of documentation was examined in 10 patient records using an examinational model.Findings: Calculation of average nutritional support showed insufficient supply particularly in the two first days of intensive care. During the next five days nutritional supply was higher but individual variation was seen, why a clear picture of nutritional support is hard to detect.

Bakgrund: trauma är en svår kroppslig skada som uppkommit genom yttre våld. Eftersom sorg visar sig olika hos olika individer är det viktigt att kunna se sorgens olika uttryck. Anhörig är den person som patienten anger som sin närmaste. När någon som står en nära plötsligt avlider genom trauma, hamnar de anhöriga i en kris och reagerar och handlar utifrån den. Syfte: är att belysa akut- och intensivvårdssjuksköterskors bemötande av anhöriga vid oväntat dödsfall i ett trauma utifrån sjuksköterskors och anhörigas perspektiv.

This study is an attempt to examine the information needs and use in everyday tasks inthe work environment of community health nurses. The purpose of this paper is double toexamine the information need and use of the community health nurses and to test and validatea method and a theory for the studying of information need and use in workers everydaytasks adapted from Byström and Järvelin (1995). Most of the data were collected throughdiaries kept by the informants in close relationship to the problem situations and were analysedqualitatively. Furthermore a literature survey was made in nursing infomatics and informationscience and it showed that there is no absolute common ground between the disciplinesin the way they use the information concept.The theory and method were validated in a broad outline and were very useful in the study ofcommunity health nurses' information needs and use. The study also shows that the contextof community health nurses plays an important role in the nurses information behaviour..

The purpose of this literture review was to describe how women with coronary diseases experience their lives and how nurses can support individual care..

The aim of this descriptive literature study was to describe the patients? experience of the need for social support and the choice of coping strategies during treatment for eating disorders. Further, the authors wanted to describe the relationship with the parents and also to highlight the caring relationship between nurse and patient. Results that came to light, concerning the patients? experience, were that patients with eating disorders, in a majority of studies, indicated a deficient social network.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvårdssjuksköterskan förväntas utöver sin kunskap inom medicin och omvårdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstå i samband med kritiska tillstånd.Debriefing och avlastande samtal är båda verktyg för att bearbeta känslor då en svår situation inträffat. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser om vad som påverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvårssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.

Intensivvårdssjuksköterskor uttrycker upplevelser av moralisk stress i det dagliga arbetet och detta kan leda till utbrändhet eller behov av att byta yrke då de inte lyckas bemästra sin situation. Studiens syfte var att kartlägga moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor med hjälp av Moral Distress Scale(MDS). Studien utfördes med en deskreptiv metod av tvärsnittsdesign där 45 sjusköterskor med intensivvårdsutbildning i västsverige tillfrågades att vid ett tillfälle besvara en enkät med en validerad svensköversatt MDS. Resultatet påvisade att det finns signifikant höga nivåer av moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor yngre än 45 år(p=0,044) och även i gruppen med kandidat/-magisterexamen(p=0,003). De högsta nivåerna av moralisk stress kunde uppmätas när intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför situationer där de upplevde att ingen var beredd att fatta beslut om att avsluta livsuppehållande behandling.

Abstract på svenska: Bakgrund: Studier har visat att humor är en betydelsefull faktor inom hälso- och sjukvård och att olika former av humor kan skapa en känsla av välbefinnande. I interaktionen mellan patienter och sjuksköterskor har skratt och humor visat sig ge positiva effekter vad det gäller att skapa en avslappnad atmosfär. Syfte: Syftet med studien är att belysa humors betydelse i mötet mellan patienter och sjuksköterskor. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som baseras på 8 utvalda och granskade artiklar. Resultat: Sex huvudkategorier framkom under artikelanalysen, Humorns betydelse för mötet mellan patienter och sjuksköterskor, Humor som copingstrategi för patienter och sjuksköterskor, Humor som försvarsmekanism, Sjuksköterskors användning av humor i mötet med patienter, Humor som arbetsredskap i komplicerade omvårdnadssituationer samt Vid vilka möten bör humor undvikas.

Mötet med närstående till patienter som avlidit är ett stressfyllt möte, både för närstående och sjuksköterskan. Tidigare forskning visade att närstående önskade få tydlig information och söker trygghet hos varandra. Närstående upplevde sjuksköterskan som en stor källa för trygghet och stöd i sorgprocessen. Den professionalitet och säkerhet hon förmedlar var av stor vikt för närståendes upplevelse av hela vårdtiden. Syftet med studien var att beskriva erfarna intensivvårdssjuksköterskors reflektioner från möten med närstående till patienter som avlidit.

Background: Every patient and each situation is unique. Therefore the nurse has to act in a flexible intervention and still keep an ethical perspective. Aim: The aim of this studie was to illuminate nurses? different aspects of decision making in emergency situations. Method: The result is based on nine scientific articles.

Att arbeta som sjuksköterska inom intensivvård kan vara mycket stressande. Intensivvårdssjuksköterskor möter ständigt kritiskt sjuka och skadade patienter. Tempot och intensiteten i patientvården och arbetsuppgifterna kan ibland vara överväldigande. Att hantera detta kan ibland vara svårt. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och hantering av känslomässigt svåra situationer.

The main purpose of this study is to investigate how student nurses seek and use information and libraries. Furthermore, I want to know how they think information can be used in their future occupation. Seven student nurses were included in the study. A qualitative method with personal interviews was used. The analysis of the empirical material was made according to a socio-cultural perspective.