Sök:

Sökresultat:

219 Uppsatser om Intensitet - Sida 6 av 15

Instrument för att bedöma smärta hos barn inom akutsjukvården

Smärta är en av de vanligaste anledningarna till sjukvårdskontakt. Inom akutsjukvården förekommer brister i omhändertagandet av barns smärta. Upplevelsen av smärta är subjektiv och komplex samt påverkas av flera faktorer. Det är en komplex uppgift för sjuksköterskan att bedöma samt behandla smärta hos barn och en ofullständig smärtbedömning kan leda till inadekvat smärtbehandling. Studiens syfte var att beskriva och jämföra instrument som bedömer smärta hos barn inom akutsjukvården.  En litteraturstudie genomfördes, där resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar.

Mål och motivation hos elitjuniorer i höjdhopp : En kvalitativ studie om hur elitjuniorer i höjdhopp arbetar med målsättningar

Syftet med studien var att undersöka hur svenska elitjuniorer i höjdhopp arbetar medmålsättningar utifrån dagens forskning. De flesta sätter upp målsättningar men fåförstår hur de på bästa sätt kan använda sig av dessa. Målsättningar kan hjälpaindividen till en högre motivation som i sin tur främjar en högre Intensitet under enlängre tidsperiod i den relativt tuffa träningen som en elitidrottare åtar sig. Dock finnsockså risken att målsättningar verkar hämmande på prestationen om de användsfelaktigt. Vilket betyder att det antagligen krävs en god kunskap och erfarenhet för attlyckas.

Diabetes typ 2 och smärta hos kvinnor och män, 60 år och äldre i Karlskrona kommun

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos personer med diabetes typ 2. Smärtan varierar i Intensitet och är oftare närvarande hos kvinnor än hos män. Närvaro av smärta påverkar egenvården vid diabetes typ 2 negativt, vilket torde medföra en sämre skött diabetes typ 2. Syfte: Att undersöka smärta hos kvinnor och män i åldrarna 60 år och äldre med diabetes typ 2, boende i Karlskrona kommun, med särskilt fokus på boende, den dagliga aktiviteten och hur den påverkas av smärta. Metod: En kvantitativ studie, grundad på material från SNAC-B.

Attityder till tabuord bland amerikaner : Kognition, intensitet och frekvens.

This essay examines the role religion plays in kindergarten. Today, the Swedish kindergarten provides child care for a secular and multicultural society where religion is considered a private matter that should not influence government nor the policy documents of kindergarten and elementary school. According to a study by Jenny Berglund, there is a so-called Protestant bias present in the Swedish elementary school. Protestant bias is shaped by a ?marinade? of liberal Protestant Christianity and has an indirect influence on how other religions are described, how religion is defined and how concepts such as religion, tradition or culture are viwed.The study was also based on Ninian Smart?s dimensions of religion, whichcorrelates to Berglund?s theory on Protestant bias.

Hjälp till självhjälp : Åtgärder som förebygger exacerbation hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) tillhör en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige och medför mycket lidande för den drabbade människan. En ständig andfåddhet, trötthet och hosta leder till en livslång kamp för den drabbade. Exacerbation är ett återkommande skov av grundsjukdomen KOL och yttrar sig i en förvärrad dyspné, skapar ett livshotande och ångestskapande tillstånd. Syftet med litteraturstudien var att belysa åtgärder som sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att förebygga exacerbation hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom. I resultatet framkom följande kategorier: Undervisning och Mentorskap.

Intensiteten i relationen mellan intern- och externrevisorn

Syftet med vår uppsats är att förklara sambandet mellan relationen och de faktorer som främjar alternativt hämmar Intensiteten i relationen mellan intern och externrevisorn.För att förklara de faktorer som påverkar Intensiteten i relationen har vi byggt en egen teori. Vi har gjort en illustration för att förtydliga vår teori för läsaren. Vi har försökt att med hjälp av redan befintliga teorier och olika synsätt styrka vår egen teori. Teorin har sedan utmynnat i hypoteser. Vår övergripande hypotes utgår från revisorernas oberoende.

Livet med endometrios : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios

Bakgrund: Endometrios är en godartad kronisk sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar. Symptomen är både av fysisk och mental karaktär och upplevs väldigt individuellt. Fysiska symptom i form av svår smärta uppstår före menstruationen och ökar sedan i Intensitet. Mentala symptom kan vara förändringar i stämningsläge. Sjukdomen endometrios kan lindras genom hormonbehandling och kirurgi.

Aj, jag har ont! ? En litteraturstudie om hur sjuksköterskan kan bedöma patientens postoperativa smärta

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter en genomgången operation. Den postoperativa smärtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsätts patienten för en större eller mindre ?skada?, där hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten på olika smärttecken.

Orsakar hårt intervallarbete förhöjda Troponin I nivåer hos travhästar?

Syfte: Att ta reda på om hästar som utför ett upprepat hårt intervallarbete i backe får stegringar i koncentrationen av cTnI och om så är fallet studera hur snabbt cTnI koncentrationerna normaliseras efter arbete. Material och metod: Elva vältränade varmblodiga travare fick utföra ett arbetstest bestående en uppvärmning i långsam trav (4000m) följt av 7 intervaller i ett tempo av 9 m/s i en 500 meters backe (lutning 24m/500m). Arbetet avslutades med att hästarna fick trava tillbaka till stallet (drygt 2000m) i långsam trav. Blodprov för analys av cTnI togs i vila före arbetet, samt vid 3 och 6 timmar efter arbetstestets slut. Resultat: Alla hästar utom en uppnådde en puls på >200 slag/min i samtliga intervaller.

Diabetes typ 2 och smärta hos kvinnor och män, 60 år och äldre i Karlskrona kommun

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos personer med diabetes typ 2. Smärtan varierar i Intensitet och är oftare närvarande hos kvinnor än hos män. Närvaro av smärta påverkar egenvården vid diabetes typ 2 negativt, vilket torde medföra en sämre skött diabetes typ 2. Syfte: Att undersöka smärta hos kvinnor och män i åldrarna 60 år och äldre med diabetes typ 2, boende i Karlskrona kommun, med särskilt fokus på boende, den dagliga aktiviteten och hur den påverkas av smärta. Metod: En kvantitativ studie, grundad på material från SNAC-B.

Smärtskattning av äldre personer med demens - En litteraturstudie

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva olika smärtbeteenden hos äldre personer med demens samt smärtskattningsinstrument som är avsedda att användas för äldre personer med demens. Vetenskapliga artiklar söktes i Medline och CINAHL och arton artiklar inkluderades. Huvudresultatet i föreliggande litteraturstudie var att det finns tillförlitliga och enkla smärtskattningsverktyg för äldre personer med demens att använda för vårdpersonalen. De 4 valda smärtskattningsskalorna, PAINAD, MOBID, DOLOPLUS och PACSLAC hade alla höga psykometriska egenskaper vilket gör att de på ett säkert och tillförlitligt sätt kan användas av vårdpersonalen. Resultatet visade också på problemen att särskilja smärta hos en äldre person med demens från andra psykosociala problem som till exempel hunger, törst eller behov att gå på toaletten.

Aj, jag har ont! ? En litteraturstudie om hur sjuksköterskan kan bedöma patientens postoperativa smärta

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter en genomgången operation. Den postoperativa smärtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsätts patienten för en större eller mindre ?skada?, där hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten på olika smärttecken.

Läraryrket nu & framåt : - En studie av några berörda lärare

Detta arbete har som titel ?Läraryrket nu & framåt? och glimtar om ett syfte att se vilka åsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lärare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frågorna ämnar låta läraren ge sina uppfattningar och åsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frågan behandlar deras syn på vad som krävs för yrkets utveckling.Metoden som använts i denna undersökning är av en kvalitativ art. Detta är ett sätt att försöka förstå hur olika företeelser och innebörder hänger ihop.

Garnlavshabitat i Vilhelmina kommun

Intensivt skogsbruk har medfört stora förändringar i den boreala skogens struktur och sammansättning. Epifytiska gammelskogslavar så som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hårt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen då de kräver gamla träd som substrat samt är känsliga för förändringar i mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lämpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det är fördelat i landskapet. Modellen baserades på en regressionsfunktion med data från Riksskogstaxeringens inventeringar av hänglavar som grund. En utsökning med kNN-data (satellitdata över Sveriges skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelåg hög sannolikhet att påträffa bra habitat för garnlavar producerades.

Sjuksköterskors erfarenheter av att leda omvårdnadsarbetet på en sjukhusavdelning-En litteraturöversikt

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvårdstillfällen för barn. Detta betyder att föräldrar har en stor del i vården vilket gör det absolut nödvändigt att uppmärksamma deras behov och önskemål om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förväntningar på vad föräldradelaktigheten ska innefatta, något som kan skilja sig avsevärt från vad föräldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vårdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av föräldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (Inkännandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vård); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och Tvång); Upplevelser av att utföra vård och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vård); Upplevelser av stöttning.

<- Föregående sida 6 Nästa sida ->