Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar individer med diagnosen fibromyalgi när det gäller upplevelsen av smärtsymptom, upplevelsen av sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frågeställningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan påverka deras;Smärtsymptom Förmåga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes på telefonintervjuer med sju kvinnor som alla är medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frågor ställdes till intervjupersonerna. Frågorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin åsikt. Kriterier för att ställa upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst två år och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femårsperiod.

Bakgrund:Motivation handlar till grunden om en önskan att vilja förbättras eller förändras och kan därmed beskrivas som en kemisk process i kroppens egna belöningssystem och om arbetet i sig är tillfredsställande så ökar motivationen. Den inre och yttre motivationen skiljer sig åt, genom att den inre kommer från ens egen vilja att åstadkomma något och den yttre från ett utomstående förhållande, exempelvis genom ökad lön eller en befordran. Motivation kan ses som en riktning och Intensitet i ens strävan att åstadkomma något och det kan ske av två orsaker, att själv vilja det eller att andra vill, men även ses som ett temporärt tillstånd. Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Nybro Transport AB motiverar sina medarbetare för att uppnå företagets gemensamma mål, samt vad som enligt medarbetarna motiverar dem. Metod:I uppsatsen har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsansats med både primär- och sekundärdata, genom att arbeta efter det abduktiva arbetssättet.

Syfte, hypoteser och frågeställning:Syftet med studien är att undersöka hur kostsammansättning påverkar prestation, upplevelse och fysiologiska parametrar hos unga män, i samband med högintensiv fysisk aktivitet. H1 Fysisk prestation, här definierat som total producerad energi under testtiden (J),maximal kraftutveckling (W) samt ett medelvärde på kraftutveckling (W), på högIntensitet är lägre efter intag enligt LCHF-kost jämfört med SNR.H2 Upplevd ansträngning under fysisk prestation skattas högre vid LCHF-kost jämfört medSNR.H3 RER (Respiratory Exchange Ratio) är lägre vid LCHF-kost jämfört med SNR.H4 Laktatnivån i blodet är lägre vid LCHF-kost jämfört med SNR.F Hur påverkas sinnesstämningen av en kosthållning enligt LCHF jämför med SNR?Metod:En experimentell crossover-studie utfördes på nio friska, träningsvana män i åldern 22-25 år. Samtliga deltagare genomgick en kostintervention under två femdagars-perioder på kosthållning enligt LCHF och Svenska Näringsrekommendationer (SNR), separerade med en nio dagars washout-period. Efter respektive kostperiod utfördes tester bestående av RER- mätning på ergometercykel samt upprepade Wingate-test (2 st) då de fick skatta upplevd ansträngning enligt CR100-skalan. I samband med testerna mättes även vikt, fettprocent och laktatvärden.

Syfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om golf är en fysisk aktivitet som kan bidra till bättre hälsa hos äldre och kunna ordineras av läkare som fysisk aktivitet på recept vid åldersrelaterade välfärdssjukdomar. De frågeställningar som besvarades var om det förelåg någon skillnad i upplevd hälsa, levnadsvanor och faktisk hälsa mellan äldre kvinnor som spelar golf och äldre icke golfande kvinnor.MetodI studien deltog 36 kvinnliga golfare och 17 icke golfande kvinnor som var 65 år och äldre.Golfarna togs fram genom slumpmässigt urval bland medlemmar i golfklubbar i Stockholms län. Försökspersonerna rekryterade en anhörig vilken ingick i en kontrollgrupp. Ett frågeformulär med frågor om subjektiv hälsa och levnadsvanor besvarades av deltagarna. Därefter genomfördes ett styrketest, blodtrycksmätning, registrering av vikt och längd på undersökningsdeltagarna.ResultatDet framkom ingen skillnad mellan de båda grupperna i deras upplevda totala hälsa.

Kaniner och marsvin domesticerades till en början för köttets skull, kaniner även för pälsen. Råttor och guldhamstrar domesticerades dels för att användas som försöksdjur och dels som sällskapsdjur. Även om arterna har varit domesticerade i upp till tusentals år är deras beteenden väldigt lika sina förfäders, oftast är den enda skillnaden beteendenas frekvens och Intensitet. För kanin, råtta och marsvin är social samvaro en viktig källa till miljöberikning. Att ha möjlighet att söka föda och gnaga är viktig miljöberikning för alla gnagare och kaniner.

De allra flesta som tränar hästar gör det för att i något syfte öka hästens prestationsförmåga. När hästen är rätt tränad för sin uppgift minskar skaderisken hos både häst och ryttare. Rätt träning främjar hållbarheten på lång sikt. Med en pulsmätare anpassad för användning på häst är det möjligt att utläsa vilken Intensitet träningen har och anpassa den för att få den effekt man önskar. Med konditionstest för häst kan man sedan utvärdera om träningen haft avsedd effekt. En enkel mobilapplikation anpassad för konditionsträning av ridhäst skulle kunna leda till en ökad medvetenhet kring träning och träningsIntensitet hos människor som tränar ridhästar.

Besvär i ländryggen är en vanlig åkomma som drabbar majoriteten av alla människor i västvärlden någon gång under livet. Ländryggsbesvär delas upp i tre underkategorier ? akuta, subakuta och långvariga. Långvariga besvär utgör den största av dessa kategorier och består av en patientgrupp som upplever stort lidande. Besvären får stora konsekvenser både för individen och för samhället.

Syfte och frågeställningarStudien genomfördes med syftet att specificera vilken Intensitet och duration vid uppvärmning som är optimal för att få ut största möjliga effekt vid anaerob prestation i form av maximalt vertikalhopp och fem sekunders maximal cykelsprint. Studien byggde på tre frågeställningar: På vilket sätt påverkar uppvärmningen prestationen vid ett maximalt vertikalhopp? På vilket sätt påverkar uppvärmningen prestationen vid ett maximalt fem sekunders sprinttest? Vilken uppvärmning är optimal för maximal muskulär explosivitet?MetodDesignen var en kvantitativ experimentell studie som innefattade fyra fysiskt aktiva kvinnor med genomsnittsålder på 24 år. Testerna bestod av nio tillfällen där en slumpad uppvärmning på ergometercykel genomfördes varje gång. Därefter genomfördes tre vertikalhopp, så kallade counter movement jump, på en kraftplatta och tre fem-sekunders sprint (5sCST) på Monarks Peak Bike.

Syfte och frågeställningFöreliggande studies syfte var att jämföra den mobila syreupptagningsutrustningen Oxycon Mobile [OM] vid rodd på roddergometer vid mätningar inomhus och utomhus. Frågeställningen var om OM visar jämförbara värden mellan inomhus- och utomhusmätning vid standardiserad arbetsform. MetodSju manliga roddare från nationell och internationell elit rodde vid två tillfällen 4x4 minuter med stegrande belastning (+30 W) på submaximal (SMx) belastning följt av 4 minuter maximal belastning (Mx) på roddmaskinen Concept 2 modell D. Testtillfället inomhus genomfördes i välventilerad lokal och utomhus genomfördes testet under tak med tre öppna väggar med temperatur 20,5 ± 0,9 respektive 15,3 ± 1,9° C och luftfuktighet 50,2 ± 7,5 respektive 61,0 ± 8,5 %. För att mer likna rodd utomhus på vattnet simulerade en fläkt den fartvind som uppstår vid rodd på vattnet. Syreupptagning (VO2), respiratorisk kvot (RER), ventilation (VE), hjärtfrekvens, takt och skattad ansträngning i ben och andning på Borg skala (RPE) mättes.

Kungsbacka stad står inför en omfattande expansion. Kommunens vision är att staden skall växa och i framtiden präglas av en mer urban och förtätad stadsbild. Detta kommer att resultera i konsekvenser för stadens fysiska form men också för Kungsbackas infartsleder som alla utgör ett viktigt inslag i stadens arkitektur (Kungsbacka kommun 2009). ?Kungsbackas norra entré,? är ett arbete utfört på uppdrag av Kungsbacka kommun avdelningen för Teknik.

Syfte och frågeställningarStudien genomfördes med syftet att specificera vilken Intensitet och duration vid uppvärmning som är optimal för att få ut största möjliga effekt vid anaerob prestation i form av maximalt vertikalhopp och fem sekunders maximal cykelsprint. Studien byggde på tre frågeställningar: På vilket sätt påverkar uppvärmningen prestationen vid ett maximalt vertikalhopp? På vilket sätt påverkar uppvärmningen prestationen vid ett maximalt fem sekunders sprinttest? Vilken uppvärmning är optimal för maximal muskulär explosivitet?MetodDesignen var en kvantitativ experimentell studie som innefattade fyra fysiskt aktiva kvinnor med genomsnittsålder på 24 år. Testerna bestod av nio tillfällen där en slumpad uppvärmning på ergometercykel genomfördes varje gång. Därefter genomfördes tre vertikalhopp, så kallade counter movement jump, på en kraftplatta och tre fem-sekunders sprint (5sCST) på Monarks Peak Bike.

En katastrofsituation är alltid unik och dess konsekvenser beroende av händelsens omfattning. När katastrofen är ett faktum är dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstår gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen.Den omfattande och tragiska flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgår i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten de fem första dagarna efter händelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hämtade från tre olika genrer; ledare, nyheter och insändare. Med hjälp av kvalitativ text- och innehållsanalys studeras vilka teman, aktörer och källor som förekommer i materialet.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra barn som lider av fetma och normalviktiga barns fysiska aktivitet mätt med cpm, AEE och TEE samt att undersöka om det fanns en skillnad mellan normalviktiga och obesa barn angående hur nära barnens totala energiförbrukning låg i förhållande till NNR:s rekommenderade energiintag. Syftet var även att undersöka hur mycket tid som barnen spenderade i stillasittande, låg samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet samt att undersöka om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar avseende fysisk aktivitet. Metod: 25 normalviktiga barn och 25 obesa barn i åldrarna sju till 17 år fick bära ActicalTM accelerometer i två till fyra dagar runt sin fotled. Från barnens journaler hämtades data och utifrån denna beräknades barnens fysiska och totala energiförbrukning per kilo kroppsvikt. Accelerometerns rådata (counts) insamlades och med hjälp av ett dataprogram beräknades counts per minut. För att beräkna tid i stillasittande, lågintensiv samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet användes cut off points framtagna av Heil (2006). Resultat: Det fanns en skillnad mellan grupperna avseende både total energiförbrukning (Z= -3,444, p= ,001) och aktivitetsrelaterad energiförbrukning, men skillnaden i aktivitetsrelaterad energiförbrukning var inte statistiskt signifikant (t= 1,796 p=,079).

Tallen (Pinus Sylvestris L.) är för den svenska skogsindustrin ett av de viktigaste trädslagen. Tallens kvalitet är påverkbar genom röjning, där röjningens Intensitet och tidpunkt är avgörande för tallens diametertillväxt, årsringsbredd, kvistdiameter, krongränshöjd, stamform, juvenilvedsandel och elasticitetsmodul. Röjningsarbete utförs via olika röjningsformer, där röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning används i svenskt skogsbruk. Studien syftade till att utreda om det fanns signifikanta skillnader i behandlingseffekt på tallens medelhöjd, medeldiameter, kvistdiameter, krongränshöjd, höjd/diameter-kvot, elasticitetsmodul och årsringsbredd mellan röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning. Studien syftade även till att utreda om ovanstående röjningsformer hade haft effekt på sambandet mellan elasticitetsmodul och årsringsbredd, i enskilda årsskott.Det studerade försöket anlades år 2003 i tallungskog i Umeå, Västerbottens län.

SyfteSyftet med studien var att hos äldre undersöka en rad olika fysiologiska parametrar före och efter en 8-veckors styrketräningsperiod med relativt tung styrketräning vid tre tillfällen per vecka för att ta reda på om denna metod fungerar hälsofrämjande. Frågeställningarna i arbetet gällde inverkan av relativt tung styrketräning på diverse styrketester samt på ett glukostoleranstest.Metod20 testpersoner (TP), i åldern 66 ? 79, slumpades in i en träningsgrupp (n = 11) och en kontrollgrupp (n = 9). Av dessa var 11 kvinnor och 9 män. Vid urvalet togs hänsyn till ett par medicinska tillstånd, däribland fick ingen TP ha uttalad diabetes typ-2, men även fysisk aktivitetsnivå som ej fick vara alltför högt samt möjlighet att delta.