Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger på litteratur, dokument och intervjuer av föräldrar, politiker och personal på Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste året har även Mödravård, Barnavårdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla är samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur undantagsbestämmelsen vid betygssättning, också känd som pysparagrafen, används på gymnasieskolor som erbjuder förstärkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i Skåne. Vår metod är att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer på nio av de tio gymnasieskolor i Skåne som vi varit i kontakt med. Våra resultat visar att undantagsbestämmelsen ofta används på ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjälpmedel och inte som ett sätt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rättssäkerhet för många elever, då elever som har rätt att omfattas inte gör det, och riskerar att få ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivå, särskilt då vår studie visar att undantagsbestämmelsen främst används för att godkänna elever, och inte på de högre betygsnivåerna..

Till år 2010 ska allmänna platser och lokaler vara tillgängliga för alla. Ett behov av att skapa gynnsamma förutsättningar för personer med funktionshinder att studera vid universitet och högskolor finns. Tillgängligheten påverkas bland annat av fysiska miljöhinder och är av intresse för arbetsterapeuter då dessa arbetar med att ändra den fysiska miljön för att möjliggöra aktivitet. Syftet med denna studie var att utifrån gällande lagar och rekommendationer för tillgänglighet kartlägga och beskriva eventuella fysiska miljöhinder i studentutrymmen i Vårdvetenskapens Hus vid Lunds Universitet. Utifrån en checklista kartlades och beskrevs fysiska miljöhinder.

Syftet med denna studie var att se hur pass medvetna medarbetarna på vuxenförvaltningen inom Eskilstuna kommun var om de jämställdhetsmål som finns i kommunens egna styrdokument om jämställdhet. En webbaserad enkätundersökning har genomförts där 130 enkäter skickades ut. Respondenterna har fått svara på olika frågor runt styrdokumentet och fått ge förslag på förbättringar.  En kvantitativ metod har använts och materialet har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet social konstruktivism samt tidigare forskning. Tidigare forskning har visat att det kan vara svårt att implementera en handlingsplan eller styrdokument i stora organisationer på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av den genomförda undersökningen visar att få av respondenterna är medvetna om att styrdokumentet finns och bara ett fåtal har läst dokumentet och är medvetna om målen som finns uppsatta..

Drygt 90 000 personer i Sverige lider av Alzheimers, vilket är en form av demenssjukdom där de intellektuella förmågorna avtar med tiden till följd av pågående degenerering av cellerna i hjärnan. När den språkliga förmågan försämras kan livskvalitén minska till följd av att hinder för det psykiska och fysiska välbefinnande uppkommer. Vid kommunikationen med Alzheimersjuka individer är finns många hinder för en god kommunikation och hinder i kommunikationen anses i många fall vara en av de tyngsta bördorna vid Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning pekar på att resultatet av kommunikationens utfall till stor del är relaterad till den kunskap och färdighet inom kommunikation och kommunikationsstrategier som vårdgivaren besitter. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka verbala faktorer och strategier som främst påverkar kommunikationen med individer drabbade av Alzheimers sjukdom.

Studiens syfte är att söka få en utökad kunskap och förståelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrävande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjälp från taktiltolk. Respondenterna var från början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvärr föll två personer ifrån av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har använts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förståelse.

Sverige är ett mångkulturellt land med en ständig invandring. Idag är allt fler barn flerspråkiga och behöver modersmålsundervisning. Vår studie fokuserar på grundskoleelevers uppfattning till sitt modersmål och modersmålsundervisningen. Lev Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt är studiens huvudsakliga teoretiska utgångspunkt. Vygotskij koncentrerar sig på individen och dess samspel med omgivningen.

Syftet med denna studie var att ta reda på omdet fanns några genusmässiga skillnader i biståndsbedömningen och i beviljade insatser för äldre i ett område där det finns förväntningar om starka skillnader i könsroller. Materialet omfattade intervjuer med sex biståndsbedömare i två Tornedalskommuner där det i den ena kommunen fanns handläggare med kombinerade tjänster som biståndsbedömare och arbetsledare medan den andra kommunen hade en mera specialiserad organisation, där biståndsbedömning och arbetsledning var separerade och man kan här säga att vi från biståndsbedömarens perspektiv där det givits möjlighet att utveckla behovsbedömningsprocessen utifrån ett könsperspektiv. Metoden som användes var personliga intervjuer. Resultatet visade att det eventuellt kunde finnas vissa skillnader i ålderskategorin 80+. Tillfälliga insatser till ensamstående män kunde ges även om personen i fråga inte hade något psykiskt eller fysiskt funktionshinder.

Examensarbetets mål har varit att formge en glasserie åt Skrufs Glasbruk där huvudanvändarna är personer med nedsatt handfunktion. Detta har skett i samarbete med hjälpmedelsföretaget GreppEtt.Intervjuer, observationer och enkätundersökningar har legat till grund för arbetet. Som komplement har även research gjorts på olika diagnoser som kan ge nedsatt handfunktion. För att knyta detta till ett produktorienterat sammanhang har research även gjorts inom ergonomi.Designprocessen har gått ut på att ta fram ett vin-, vatten- och ölglas. ITK (Identity Tool Kit) och funktionsanalys har satt ramar för projektarbetet.Två förslag på glasserier togs fram och med modeller av dessa gjordes användartester på personer med nedsatt handfunktion.

Följande studie är en kvalitativ användbarhetsstudie där syftet har varit att hitta eventuella användbarhetsproblem i systemet Pulsen Combine och diskutera eventuella konsekvenser av dessa. Detta har gjorts genom att genomföra användartest där metoden think aloud använts med hjälp av deltagare ur tre representativa grupper: yngre låginkomsttagare, äldre och personer med funktionshinder. Resultaten visar på att det finns användbarhetsproblem i systemet som alla får olika konsekvenser. I vissa fall påverkas deltagarna inte nämnvärt av de existerande problemen. I andra fall kan deltagarna inte slutföra de uppgifter de påbörjat och i de värsta av fall tror sig deltagarna har slutfört en uppgift på ett korrekt sätt men då uppgiften i själva verket har misslyckats.

Syftet för denna uppsats är att utreda och undersöka vad det krävs i ett ledarskap för att få in funktionshindrade på arbetsmarknaden. Fokus för studien är att ur ett kvalitativt perspektiv utreda samspelets betydelse mellan chef och anställd samt vilka faktorer som gör ett samarbete lyckat respektive mindre lyckat i processen med att få in funktionshindrade på arbetsmarknaden.Studien har även i syfte att bidra till den i nuläget begränsade forskningen kring ämnet.Telefonintervjuer med chefer och biträdande chefer har genomförts och resultatet i studien visar att det finns flera behov av att utveckla ledarskapet i denna process. Mer utbildning, öppnare kommunikationsklimat och högre kunskapsnivå behövs för att göra processen effektivare och mer fördelaktig. Utifrån studien har författarna tagit fram olika utvecklingsmöjligheter samt utvecklat en metod i hur man kan effektivisera och förbättra utbildningen för cheferna..

Syftet med denna litteraturstudie är att granska och sammanställa kunskap som idag finns om funktionshindret Aspergers syndrom för att därigenom på samhällsnivå söka öka förståelsen för individer diagnostiserade med detta syndrom. Ett ytterligare syfte är att redovisa de behandlingsmetoder som tillämpas idag för att söka förbättra sättet att behandla. Begreppet Aspergers syndrom är ett relativt nytt begrepp som karakteriseras som ett neurologiskt tillstånd utan några direkt utmärkande fysiska drag men med stora svårigheter att hantera sociala interaktioner, av udda och uppslukande specialintressen och av, till viss del, negativt påverkade kognitiva och kommunikativa förmågor. Resultaten visar på vikten av att en diagnos ställs för att rätt hjälp ska kunna erbjudas individen och då öka möjligheterna till ett självständigt liv. De kriterierna för att diagnostisera syndromet behöver vidare bli mer enhetliga för att minska risken att ingen, eller att fel diagnos ställs och att mer resurser och forskning behövs inom området behövs..

Syftet med studien var att beskriva personlig assistans, insatsen, yrket och rekryteringssituationen. Personlig assistans syftar till att ge personer med funktionshinder kontroll över det egna livet. En problematisk rekryteringssituation kan medföra att denna möjlighet går förlorad. Metoden som användes var personliga intervjuer samt litteraturstudier. De som intervjuades var politiker från socialnämnden i några av Norrbottens kommuner samt representanter för både kommunala och privata arbetsgivare för personliga assistenter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som var rådande och vilka metoder som användes för fostran av sinnessjuka patienter på hospitalen under senare hälften av 1800-talet, med fokus på Uppsala hospital. Frågorna som ställs är hur hospitalet fungerade som fostrande institution och vilka pedagogiska tankar överläkaren N. G Kjellberg uttryckte samt vilken pedagogisk funktion arbetet på hospitalet hade och hur den intellektuella undervisningen bedrevs.Källmaterialet består av stadgor, Sveriges officiella statistik, patientjournaler samt artiklar författade av N. G Kjellberg och en historisk hermeneutisk metod används. Foucaults teorier om makt och disciplinering utgör den teoretiska utgångspunkten men utan att uppsatsens tolkningsbas är ensidigt disciplineringsteoretiskt.Resultaten visar på att hospitalets inneboende struktur och ordning hade stor betydelse för fostran av de sinnessjuka.

Studien syftar undersöka vad individer, från län där statistik visar färre som väljer studier på högre nivå än övriga län, anser vara meningsfullt för deras val att studera läkare vid Uppsala Universitet samt eventuella gemensamma nämnare. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio läkarstudenter vid Uppsala Universitet. Detta har analyserats med Pierre Bourdieus teori och begrepp. Fenomenologi och hermeneutik har använts för att förstå det meningsfulla för respondenterna. Motivation, engagemang och uppmuntran från omgivningen har varit viktigt för att respondenterna studerar till läkare.