Bakgrund: Human Immunodeficiency virus (HIV) har utvecklats till en världsomspännande epidemi. HIV präglas av tankar, synsätt och inställningar vilket gör det svårt att leva med sjukdomen. Det är tidigare påvisat att patienter med HIV upplevt ett negativt förhållningsätt av sjuksköterskan, vilket hindrar en god relation. Ett gott förhållningssätt, utövat av sjuksköterskan och sjuksköterskestudenten, samt en god relation är av stor betydelse för patientens hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans och sjuksköterskestudentens förhållningssätt gentemot patienter med HIV.

Att leva med en kronisk sjukdom innebär många gånger förändringar i livet. Den kroniskt sjuke upplever olika former av lidande såsom känslor av förlust, utanförskap, social isolering och ensamhet. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av ensamhet vid kronisk sjukdom. Resultatet baseras på 23 artiklar vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: att känna sig fången i sitt eget hem, att inte känna sig förstådd av andra, att känna skam och kroppsliga förändringar och att känna sig övergiven. För människor vilka lever med kronisk sjukdom och känner ensamhet, kan omvårdnadsinterventioner innefattas av att bryta tankar och livsmönster och skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

Sammanfattning:Bakgrund: Psykos är ett samlingsnamn för psykiska störningar där uppfattningar och värderingar av verkligheten är förändrade. Psykoser uppträder i alla åldrar. Familjens roll är viktig och det är ovanligt att den psykiskt sjuke blir bortstött ur familjegemenskapen. För de närstående är det förenat med stora påfrestningar att se en närstående bli psykotisk.Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med psykossjukdom.Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Resultatet baserades på sex vetenskapliga artiklar som analyserades.Resultat: Resultat i studien visar att närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv.

Sjuksköterskan har ett stort ansvar när det gäller patienters smärtlindring då det är sjuksköterskan som bedömer smärtan efter att patienten fått skatta den på exempelvis en smärtskattningsskala. I vården idag sker missuppfattningar om äldre patienters förmåga att känna smärta och sjuksköterskan har en tendens att bedöma smärtan mildare än vad den är. Syftet med denna litteraturstudie är att finna och beskriva smärtskattningsskalor som är lämpade för äldre patienter samt att jämföra smärtskattningsskalorna med varandra. Resultatet visar att patienter med viss grad av kognitiv nedsatthet har förmåga att bruka en smärtskattningsskala och att den skala som har bäst reliabilitet, genomförbarhet och som föredras mest är Iowa Pain Thermometer (IPT). Den minst föredragna skalan hos äldre och den som har sämst validitet, reliabilitet och genomförbarhet är Visual Analoge Scale (VAS)..

Omvårdnaden av lidande och döende patienter och att stötta närstående är en av de svåraste uppgifter sjuksköterskan möter i sitt arbete. Det ter sig viktigt att som sjuksköterska inneha vetenskaplig kunskap och kännedom om hur cancerpatienter bör bli bemötta i ett palliativt skede samt hur på bästa möjliga sätt en relation kan byggas upp. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors bemötande gentemot cancerpatienter i ett palliativt skede och relationen dem emellan, både ur sjuksköterskors- och patienters synsätt. Metod: Efter vetenskaplig granskning av artiklar valdes åtta ut för analys och utgjorde underlag till litteraturstudien. Resultat: Ur sjuksköterskornas perspektiv kunde följande kategorier utläsas: sjuksköterskors förståelse för hela patientens livssituation, behov och värderingar/kommunikation och samarbete/skapa livskvalitet och välbefinnande för patienter/sjuksköterskors attityd till palliativ vård och döende patienter.

När ett barn insjuknar och därefter diagnostiseras med sjukdomen astma, förändras både barnets och familjens livssituation. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn med astma. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de tolv vetenskapliga artiklar som ingick i denna litteraturstudie. Analysen resulterade i fyra kategorier: kontroll och involvering: maktlöshet, oro och rädsla efter att barnet fått diagnosen: sjukdomen förändrar och tär på familje- och närståenderelationen: bristfälligt bemötande och information av vård- och skolpersonal. Föräldrar som lever med ett barn med astma förlorar ofta till en början kontrollen över sin och sin familjs livssituation och de upplever att de måste axla en helt ny roll som förälder.

Syfte: Att undersöka upplevelser av hot och våld bland personal som arbetar på akutmottagningaroch inom ambulanssjukvården.Metod: En litteraturstudie där 24 artiklar ingår.Resultat: Personal som blir utsatt för hot och våld känner sig osäkra på sin arbetsplats.Psykosomatiska upplevelser i form av huvudvärk, minnesproblematik och sömnstörningar har visatsig förekomma. Många anmäler inte att de blivit utsatta för hot eller våld för att de känner att det ärmeningslöst. Majoriteten av deltagarna upplevde att de inte har tillräcklig utbildning för att hanteravåldsamma personer.Slutsats: Hot och våld förekommer i stor utsträckning inom akut- och ambulanssjukvården. Dettaär ett arbetsmiljöproblem som påverkar personalen negativt. Mer träning i att bemöta hotfullapersoner är viktigt.

Konkurrensen på arbetsmarknaden har tilltagit och idag när människor byter jobb oftare än tidigare har personliga varumärken blivit en strategi för att särskilja sig från konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumärke för att uppnå karriärsmål och uppmuntrar människor att använda sociala medier för att bygga ett personligt varumärke.Studiens syfte är att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumärket, dess byggande och dess plats i sociala medier. Forskningsfrågorna var hur det egna personliga varumärket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumärket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumärket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumärke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, språkkunskaper, klädsel och utstrålning är delar av det personliga varumärket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra människor.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för både infarkter och blödningar som drabbar hjärnan. Stroke är bland de vanligaste sjukdomarna som drabbar den svenska befolkningen. Stroke är inte bara en sjukdom som drabbar den som insjuknar utan påverkar hela familjen.Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelse av när en närstående drabbats av en stroke och överlevt.Metod: Systematisk litteraturstudie av både kvalitativa och kvantitativa studier som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Anhörigas livssituation och livskvalité förändrades då en närstående drabbades av stroke. Deras eget liv åsidosattes för den sjuke och vardagen förändrades. Den nya livssituationen medförde en känsla av stress, otillräcklighet, börda och oro.

I dagens samhälle börjar det bli allt viktigare att tänka på miljöaspekterna vid framtagningen av nya produkter. Med hjälp av olika datorprogram kan det bli lättare att konstruera produkter som har mindre påverkan på miljön.Denna rapport hade som syfte att få en förståelse för hur man kan använda sig av SolidWorks program Sustainability i konstruktionsarbetet och att med hjälp av ekodesignens 10 Gyllene Regler och CES EduPack mäta/värdera i vad mån SolidWorks Sustainability ger en bättre produkt eller inte. Slutligen också visa hur och på viket sätt SolidWorks Sustianability verkligen skapar mer miljövänliga produkter.Livscykelanalyser med SolidWorks Sustainability och CES EduPack genomfördes på ett lås och ett takaggregat. Skillnaden mellan programmen blev framför allt stor då takaggregatetanalyserades. Då räknade SolidWorks Sustainability att takaggregatet koldioxidavtryck var 6300 kg och energiförbrukning 1,1 MJ medan CES EduPack gav resultatet 465 kg och 4,71 MJ.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter.Metod Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod.Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården..

 Bakgrund:För att patienten ska uppleva att den blir respektfullt bemött avsin behandlande sjuksköterska, bör sjuksköterskan uppträda med enkommunikation som innehåller både ord och ett kroppsspråk som signalerarett artigt, intresserat och trevligt sätt gentemot patienten. Då får patienten enkänsla av sammanhang som i sin tur leder till befrämjande av hälsa ochsjälslig tillfredställelse. Enligt Travelbees omvårdnadsteori är det viktigt attsjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete bryr sig om patientens lidande och serpatienten för den han är.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudieär att belysa hur patienter upplever bemötande i primärvården.Metod:Studien är en systematisk litteraturstudie, där sökningarna gjordes i två olikadatabaser Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningarna resulterade i sexkvalitativa och två kvantitativa artiklar som i sin tur analyserades ochkvalitetsgranskades.Resultat: Resultatet visar att patienterna upplevde ettgott bemötande om sjuksköterskan presenterar sig, informerar, är tydlig i sinkommunikation, samt är närvarande, lyssnar och ser varje patient som enunik person. Patienterna känner sig då trygga och lugna i den vårdandebehandlingen.Slutsats: Slutsatsen är att varje patient anser att ett gottbemötande är av stor betydelse i en vårdsituation.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förekomst och belysa vilka riskfaktorer som bidrar till att män utvecklar ätstörningar samt att beskriva hur dessa kan se ut. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar användes för att genomföra denna litteraturstudie. Resultatet visar att det är svårt att veta hur många män som lider av ätstörningsproblematik eftersom området fortfarande är sparsamt utforskat och att prevalensen visar sig vara väldigt olika i olika studier. Ångest och depression och andra affektiva störningar är ofta sammankopplat med ätstörningar men om det är en riskfaktor eller ett symtom är svårt att veta. Grupptryck och massmediala faktorer kan bidra till utvecklandet av ätstörningar hos män, men press från vänner har visat sig vara en större riskfaktor än press från media.

Infertilitet drabbar allt fler människor i dagens samhälle och att bli förälder anses vara en viktig del i människors liv. Infertilitet beror på olika orsaker och behandlingen är ofta kostsam, för med sig mycket stress och skapar spänningar mellan par. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva män och kvinnors upplevelse av att inte kunna få egna barn. Femton artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att förlora sin identitet, roll och mening med livet: Att inte kunna få barn väcker många känslor: Att leva i ett problemfyllt förhållande: Att känna sig utanför och att påverkas av andras åsikter och kommentarer samt Att ha behov av stöd för att acceptera och gå vidare.

Livmoderhalscancer påverkar de drabbade kvinnorna och deras närstående. Att inom sjukvården samtala om sjukdomens biverkningar och effekter kan upplevas som svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes och 10 artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: att förlora kvinnligheten och känna sig otillräcklig, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att känna behov av närhet och stöd och att önska mer och tydlig information.