FÀrg anses livsviktig för den mÀnskliga organismen och en vital del av den helande trÀdgÄrden. En hÀlsotrÀdgÄrd ska tillgodose brukaren samtliga terapeutiska inslag oavsett funktionshinder. Trotts detta saknas det funktionella fÀrginslag för den blinda brukare som söker rekreation i en helande trÀdgÄrdsmiljö. Kromoterapi Àr en form av fÀrgterapi som anvÀnts sen 2000 f. kr.

Studien handlar om verksamma pedagogers syn pÄ höglÀsning. Med höglÀsning avser vi nÀr pedagogen lÀser högt ur en text, en bok eller ett lÀromedel. Bakgrunden till studien var att fÄ reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder sig av höglÀsning i undervisningen dÄ vi genom egna erfarenheter, frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under vÄr lÀrarutbildning, upplever den som tidsfördriv. Vi anser att man som pedagog ska kunna motivera alla val man gör gÀllande all undervisningstid. VÄrt intresse för höglÀsning vÀcktes under en kurs som vi deltog i som behandlade hur barn lÀr sig lÀsa och skriva och en annan kurs som behandlade barn- och ungdomslitteratur. Syftet med studien var att ta reda pÄ pedagogernas intentioner med att anvÀnda höglÀsning i sin undervisning och vad de grundar sina val pÄ.

Uppsatsens syfte Àr att analysera de tvÄ vanligaste bÀnkböcker som ett antal flickor i Är 5 tycker Àr bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan pÄverka de lÀsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och sjÀlvbild. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningarna Vilka Àr de tvÄ bÀnkböcker som flest flickor i vÄrt urval i Är 5 tycker Àr bra? Vilka huvudkaraktÀrer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och sjÀlvbild?FrÄgestÀllningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtundersökningar till klasslÀrare och flickor i Är 5 samt litteraturanalyser av de tvÄ böcker som framkommit som resultat av enkÀtundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad som karakteriserar en mÄngkulturell skola och pÄ vilket sÀtt undervisningen ska anpassas för elever med en mÄngkulturell bakgrund. Genom att förlÀgga min slutpraktik pÄ en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lÀrare verksamma pÄ skolan samt lÀsa för Àmnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns tvÄ uppfattningar om vad en mÄngkulturell skola Àr. Den första uppfattningen speglar mÄngkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar nÄgot mer som förstÄelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mÄngfald och rikedom som andra kulter skÀnker. Vidare fann jag att lÀrarna pÄ min praktikskola inte anpassade sin undervisning i nÄgon större utstrÀckning förutom sprÄkmÀssigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det Àr interkulturell undervisning man ska anvÀnda sig av i möte med elever med en mÄngkulturell bakgrund.

no abstract yet.

BakgrundTeknik i förskolan Àr en del av pedagogernas uppdrag utifrÄn lÀroplanen. BÄde internationell forskning och litteratur i Àmnet visar att pedagogens kunskap Äterspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förstÄelse för teknik Àr begrÀnsad vilketresulterar i en osÀkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar ocksÄ att pedagogernas syn pÄ lÀrande Àr en avgörande faktor för hur barn fÄr möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att fÄ en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vÄr undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollÀrare, frÄn tio förskolor i tvÄ kommuner i vÀstra Sverige.ResultatTrots att förskollÀrarna gav mÄnga exempel pÄ hur de arbetar med teknik i förskolan sÄ ansÄg de flesta förskollÀrare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde.

I sjuksköterskans yrkesroll Àr patientundervisning en stor del av arbetet och enligthÀlso- och sjukvÄrdslagen Àr man som sjuksköterska Älagd att informera ochundervisa patienterna. Patientundervisningen Àr oftast integrerad i det dagliga arbetetoch sker ofta omedvetet. I litteraturen pÄtalas att det finns bristande kunskaper ipedagogik och att sjukvÄrdspersonalen behöver undervisning om hurpatientundervisning ska ges pÄ ett optimalt sÀtt. Det Àr viktigt att man vidpatientundervisning utgÄr ifrÄn patientens förutsÀttningar och individuella behov. JeanWatson anser att man mÄste ta hÀnsyn till hela individen och att det traditionellanaturvetenskapliga synsÀttet inte rÀcker till i mötet med patienten.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad sjuksköterskan ska tÀnka pÄ och tahÀnsyn till för att tillgodose patienternas individuella inlÀrnings- och kunskapsbehov isamband med patientundervisning.

In order for a business management to be able to make informed decisions for their companies need enterprise management system regularly checked by internal audits. The aim of purpose with this work was to develop a working manual for integrated internal audits. This was done through a litterature study and interviews with auditors. An in-depth interview was conducted with an experienced auditor to get more understanding and depth of the internal audits process, and how the manual could be designed. Discussions were held with the person responsible for environment, health and safety at Swedspan Hultsfred to adjust the manual to the company?s internal management system.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

I FinspÄng tillverkas gas och Ängturbiner. Verksamheten gÄr under namnet Siemens Industrial Turbomachinery AB, som förutom att bygga upp turbiner som separata leveranser Àven projekterar kompletta kraftanlÀggningar, dÀr turbinerna ingÄr, för att producera elektricitet, Änga och vÀrme.Till de gasturbin kraftverk som levereras av Siemens Industrial Turbomachinery AB anvÀnds ett Simatic PCS-7 styrsystem för att kontrollera turbinerna. För PCS-7 styrsystemet kan mjukvaran Simatic PDM (Process Device Manager) anvÀndas för diagnostisk analys av automations komponenter och intelligenta fÀltenheter. MÄlet med examensarbetet Àr att kunna varna tidigare för fel pÄ automations komponenter och fÀltenheter sÄ att man kan förebygga stillestÄnds tider som kan uppstÄ i en anlÀggning. Examensarbetet visar vad för slags funktioner Simatic PDM har och hur programmet kan utnyttjas i en anlÀggning.Examensarbetet innehÄller en beskrivning av programmet Simatic PDM och PCS 7-styrsystemet.

Syftet med studien Àr att genom simulerade observationer och intervjuer med finska romer, skapa en förstÄelse för hur samhÀllet bemöter finsk romska kvinnor. Avsikten Àr att se om omgivningens bemötande pÄverkar finsk romska kvinnor i det vardagliga livet och om bemötandet skiljer sig mellan homogena och mÄngkulturella omrÄden. Studien Àr kvalitativ och har en hermeneutisk metodstrategi. Som teoretiska utgÄngspunkter för denna studie har tre teorier valts: Paulina de los Reyel och Masoud Kamalis teori om den strukturella diskrimineringen av de andra, Erving Goffmans teori om stigma och Howard Beckers stÀmplingsteori. Dessa tre teorier visar hur omgivningens bemötande pÄverkar finsk romska kvinnor och om skillnader finns mellan homogena och mÄngkulturella omrÄden.

Syftet med denna studie var att utvÀrdera hur deltagarna av Kristianstads kommuns Ledarutvecklingsprogram upplevde utkomster av programmet under eller efter deltagandet och hur Kristianstads kommun kan utveckla sitt Ledarutvecklingsprogram. Kvalitativ metod i form av litteraturanalys och semistrukturerade intervjuer som dÀrefter meningskoncentrerats har anvÀnts. Ett utsnitt av litteratur som behandlar traditionell ledarutveckling och alternativ eller komplement till densamma har analyserats för att ge en bas för vidare analys av intervjumaterialet. Sex deltagare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och har Äterkopplats via mail för att sÀkerstÀlla att varje deltagares utsaga dokumenterats korrekt.

Skogen Àr inte bara en viktig ekonomisk resurs för Sverige och en livsmiljö för mÄnga vÀxt- och djurarter. Den bidrar ocksÄ till stora upplevelsemÀssiga och rekreativa vÀrden, det vill sÀga sociala vÀrden. Skogen ska tillgodose mÄnga behov och konflikter kan uppstÄ mellan olika intressenter. Fokus i detta examensarbete var ett skogsomrÄde i byn Dalasjös nÀrhet i Vilhelmina kommun i norra Sverige dÀr en intressekonflikt uppstÄtt mellan skogsÀgarens planer pÄ att föryngringsavverka och den lokala befolkningens önskan om att behÄlla omrÄdet intakt för rekreation och sociala aktiviteter. Huvudsyftet med studien var att genomföra en kartlÀggning och beskrivning av skogens sociala vÀrden i Dalasjö och den aktuella intressekonflikten.

De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgÄtt stora förÀndringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsvÀsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förÀndrade förutsÀttningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta Àr syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna sjÀlva upplever att den pedagogiska rollen samt anvÀndarundervisningen har förÀndrats. Jag har Àven haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pÄdrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och anvÀndarundervisningen. FöremÄl för min undersökning har varit bibliotekarier anstÀllda vid Medicinska biblioteket, UmeÄ universitetsbibliotek.

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati anvÀnts och tolkats idag men ocksÄ historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar pÄ frÄgor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakÄt i tiden ocksÄ hur den demokratiska fostran vÀntats gÄ till samt vad i samhÀllet som pÄverkat demokratistrÀvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara pÄ frÄgorna har en dokumentstudie gjorts, dÀr styrdokument för skolan frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gÄtts igenom. Med hjÀlp av denna senare litteratur har en allmÀn historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar tvÄ dimensioner av begreppet nÀmligen form-funktion och kollektiv-individ.