Sök:

Sökresultat:

639 Uppsatser om Integrerad förskoleklass - Sida 25 av 43

Logotypanalys i Rörlig Bild med hjÀlp av en Eye-Tracker

MÄnga undersökningar har gjorts inom marknadsföringsomrÄdet med hjÀlp av eye-tracker. Gemensamt för majoriteten av dessa undersökningar Àr att de har gjorts pÄ statisk reklam sÄsom reklam i tidningar och reklambanderoller pÄ hemsidor. Relativt fÄ undersökningar har gjorts dÀr reklamen Àr integrerad i den rörliga bilden.I denna rapport undersöks logotyper i rörlig bild med hjÀlp av en eye-tracker dÀr syftet var att undersöka relationen mellan fixering av blick pÄ, tidigare kÀnnedom om och hÄgkomst av logotyper. En studie genomfördes pÄ 12 testpersoner som fick titta pÄ ett filmklipp medan en eye-tracker registrerade deras ögonrörelser. De fick dÀrefter svara pÄ en enkÀt som handlade om logotyperna som presenterats i klippet.Resultatet visar att personer kommer ihÄg logotyper som de har fixerat blicken pÄ och samtidigt har tidigare kÀnnedom om i större utstrÀckning Àn logotyper som de inte har nÄgon tidigare kÀnnedom om.

Musiskt/estetiskt lÀrande : AnvÀnds ett musiskt/estetiskt förhÄllningssÀtt till lÀrande för att underlÀtta inlÀrning för barn med koncentrationssvÄrigheter?

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om specialpedagoger anvÀnder sig av ett musiskt/estetiskt förhÄllningssÀtt till lÀrande för att underlÀtta inlÀrningen för elever med koncentrationssvÄrigheter. Med musiskt/estetiskt lÀrande menar vi att hela kroppen Àr integrerad i lÀrandet och att olika uttryckssÀtt möjliggör tillÀgnandet av ny kunskap. VÄr tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men pÄ grund av fÄ tillgÀngliga informanter sÄ har vi Àven gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska omrÄdet. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktÀr. Genom intervjuerna har pedagogernas syn pÄ koncentrationssvÄrigheter och musiskt/estetiskt lÀrande och dess koppling synliggjorts.Vi har Àven studerat lÀroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lÀrande i skolan dÀr det stÄr att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov och att de har rÀtt till att fÄ anvÀnda olika uttrycksformer för kunskap.?Ingenting Àr mer orÀttvist Àn att mÀta alla med samma mÄtt? (Modern Barndom, 2004:8 s.10).Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lÀrande förekommer i vÄra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvÄrigheter men det Àr ett förhÄllningssÀtt till lÀrande som samtidigt kan försvÄra för dem.Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vÄr text för att vi anser att barn Àr en stÀllning de yngre individerna alltid har men elever Àr de endast i skolsituationer.

Personer med dubbeldiagnos - behov och behandlingar

Detta Àr en studie om personer med dubbeldiagnos, ett begrepp som kan betyda mycket men som i vÄr uppsats betyder psykossjukdom kombinerat med ett missbruk. Det vi frÀmst ville fÄ reda pÄ var vad det innebÀr för individen att ha en dubbeldiagnos. För att fÄ reda pÄ det fick vi först studera litteraturen som behandlar psykossjukdomar, frÀmst schizofreni, och missbruk/beroende. Det vi ocksÄ ville fÄ reda pÄ var om dessa patienter har nÄgra specifika behov och vilka behandlingar som erbjuds dem, detta ville vi fÄ svar pÄ genom ett tjÀnstemannaperspektiv. Vi genomförde sÄledes en kvalitativ studie med fem intervjuer pÄ verksamheter dÀr denna patientgrupp finns representerad. Vad vi i slutresultatet sÄg, och som vi förstod redan pÄ vÀgen, var att det Àr otroligt individuellt hur denna problematik pÄverkar patienten.

Ledarskapets samband med motivation : - tvÀrsnittsstudie med handbolls- och fotbollsspelare

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) lÄt-gÄ med olika motivationsinriktningar inom SjÀlvbestÀmmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i Äldrarna 16-33 Är (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkÀter bestÄende av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mÀta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mÀta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsÄg att mÀta upplevt konventionellt ledarskap och lÄt-gÄ ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre sjÀlvbestÀmmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjÀlvbestÀmmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering).

Ungdomar medbeteendeproblematik : En integrativ litteraturöversikt ominstitutionsbehandling dygnet runt

Föreliggande studie har tre övergripande syften: (1) att undersöka vilka huvudsakliga behandlingsmetoder/-modeller som framhÄlls av forskning som mest effektiva rörande behandling av omhÀndertagna ungdomar med svÄr psykosocial problematik, som Àr placerade pÄ institution, (2) att i dessa behandlingsprogram kartlÀgga vilka huvudsakliga behandlingskomponenter (specifika faktorer) som föresprÄkas för behandling av dessa ungdomar, (3) att undersöka vilka andra behandlingsfaktorer och aktiviteter (s.k. ickespecifika faktorer) som lyfts fram i forskningen som verkningsfulla och om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, som dessa s.k. ickespecifika faktorer hÀnger samman med de komponenter som föresprÄkas i respektive behandlingsmetod (specifik faktor). Studien Àr utformad som en integrativ litteraturöversikt dÀr tidigare forskning i form av vetenskapliga rapporter och artiklar sammanstÀlls för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. Av studiens resultat framgÄr att behandlingsprogram baserat pÄ kognitiva och beteendeinriktade teorier framstÄr som mest effektiva i behandlingen av denna grupp ungdomar.

Bemötande kostar inget : Om strategier, svÄrigheter och möjligheter i mötet med elever med ADHD

Syfte med denna studie Àr att belysa olika strategier som pedagoger ser som anvÀndbara i en integrerad inlÀrningsmiljö och pedagogernas syn pÄ möjligheter och svÄrigheter i mötet med elever med ADHD i skolan. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilken beredskap som finns i mottagandet av dessa elever pÄ olika nivÄer i skolan.Studien har en kvalitativ ansats och har en hermeneutisk utgÄngpunkt. Detta innebÀr att att tolka och skapa en djupare förstÄelse.  Metoden som har anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med fem pedagoger pÄ fyra skolor i tre olika kommuner i södra Sverige. För att tolka det empiriska materialet har ramfaktorteorin i Gustafssons (1999)  omvÀnda form anvÀnts. Resultatet, att elever med ADHD ofta har en problematisk skolgÄng, pedagogerna har svÄrigheterr i arbetet med dessa barn och kamrater kan vara rÀdda Àr utgÄngpunkten.

Osynlig, utpekad eller integrerad

Examensarbetets utgÄngspunkt var en bakgrundsbild över omrÄdet sexuell lÀggning och den svenska gymnasieskolan med fokus pÄ problemomrÄden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi anvÀnde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnÄ en diskussion runt allmÀn problematik vilken skulle kunna finnas pÄ fler gymnasieskolor.TvÄ problemomrÄden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemomrÄden gick att se dels pÄ den strukturella nivÄn vilken fokuserar pÄ skolan som vÀrdebÀrande institution och dels pÄ den individuella nivÄn vilken fokuserar pÄ konkreta situationer inom denna kontext.

"Vad gör du just nu?" : En studie om identitetskonstruktion i det sociala nÀtverket Facebook

Facebook Àr idag vÀrldens största sociala nÀtverk och utgör en integrerad del i mÄnga mÀnniskors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion dÀr hela vÀrlden kan kopplas samman. En individ kan nÄ ut till flera hundra andra med hjÀlp av ett par knapptryckningar, det enda som krÀvs Àr en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks intrÀde i mÀnniskors liv erbjuds ocksÄ nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket vÀckte vÄrt intresse att studera Àmnet nÀrmare. Vi har dÀrför valt att undersöka: Hur vÀljer individer att konstruera sin identitet pÄ Facebook?  Detta gör vi genom att analysera sÄ kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

Inventering med handdator och GPS

Denna rapport utreder om kombinationen GPS/PDA Àr ett lÀmpligt verktyg för inmÀtning i fÀlt dÀr kraven pÄ systemet Àr: Att det ska vara lÀttanvÀnt, inte krÀver specialutbildning samt positionering inom 10 meter Àr fullt tillrÀckligt. I övrigt skulle systemet samarbeta med befintliga system utan att inkrÀkta i dessa. MÄlet med projektet var att konstruera en prototyp till ett system som personer med liten datorvana skall kunna anvÀnda och det skall ge enklare och billigare datainsamling. Som metod för att lösa denna uppgift byggde vi en fungerande prototyp till ett system bestÄende av en handenhet med integrerad GPS-mottagare. Handenheten fick ett för uppgiften specialanpassat anvÀndargrÀnssnitt.

Regionernas internationella verksamhet : En utvĂ€rdering av Kalmar lĂ€ns och Östergötlands lĂ€ns internationella verksamhet

UtvĂ€rderingen av den regionernas internationella verksamhet utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger pĂ„ material frĂ„n de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och Ă€r skriven utifrĂ„n en processutvĂ€rderingsteori av Evert Vedung.Regionernas internationella arbete Ă€r idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger pĂ„ arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvĂ€rderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts nĂ„gra ramar frĂ„n centralt hĂ„ll, utan de internationella frĂ„gorna har formats inom det ?öppna mandat? som de regionala aktörerna anser sig ha. FrĂ„n lĂ€nsstyrelsehĂ„ll efterfrĂ„gas ett ramverk i högre grad Ă€n frĂ„n regionförbunden.Det internationella arbetet Ă€r en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skĂ€l att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas.

En valuta i kris? : En studie av börsvÀrden i Europa

Bakgrund och problem: I och med globaliseringen befinner sig vÀrlden i en mer och mer integrerad tillvaro dÀr vÄra tidigare separerade ekonomier Àr mer och mer sammankopplade. Den senaste finanskrisen som startade i USA har haft kraftigÄterverkan pÄ den europeiska ekonomin. Vissa europeiska stater har dock klarat sig bÀttre Àn andra vilket fÄr oss att fundera över varför och om fallet verkligen Àr sÄdant. Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka om den gemensamma valutan som vissa stater i Europa har implementerat har nÄgon betydelse i dess förmÄga att hantera och bekÀmpa den senaste finanskrisen 2008.Metod: Arbetet har utförts med hjÀlp av ett kvantitativt tillvÀgagÄngsÀtt dÄ vi behandlar utvalda europeiska börsindex för att berÀkna nödvÀndiga faktorer. Dessa faktorer anvÀnds sedan i utvalda modeller och teorier för att kunna analyseras pÄ ett tillförlitligt sÀtt.

HÄllbarhetsredovisning - Vad har pÄverkat dess utveckling?

HÄllbar utveckling Àr ett vÀlkÀnt begrepp som alltfler företag vÀljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hÄllbarhetsredovisning kan företag framföra deras pÄverkan pÄ samhÀllet och vad de Ästadkommit under ett Är. Samtidigt ökar trovÀrdigheten hos företagens intressenter nÀr de vÀljer att fÄ deras hÄllbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hÄllbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som pÄverkat företag att redovisa ett miljömÀssigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en förstÄelse för vad som pÄverkat hÄllbarhetsredovisningens utveckling de senaste Ären. Vidare vill vi se pÄ de förÀndringar som skett kring omrÄdet och vad experter tror, att hÄllbarhetsredovisningen kommer fÄ för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats dÀr vi valt att intervjua experter inom hÄllbarhetsredovisning.

Mental trÀning : Utprövning av en metod

Mitt arbeta handlar om mental trÀning för elever som kÀnner sig stressade inför prov. DÄ mina erfarenheter var begrÀnsade inom omrÄdet, valde jag att anpassa ett redan utformat material inom idrotten, Integrerad mental trÀning (IMT, 1996), skriven av Lars-Eric UnesthÄl. HÀr Àndrade jag endast pÄ vissa formuleringar för att materialet skulle passa in pÄ skolan. Arbetet bestÄr av en teoretisk del utifrÄn idrotten och en teoretisk del dÀr jag visar pÄ vad mental trÀning kan Ästadkomma i skolan. Till sist finns en praktisk del, med ett utarbetat ÄtgÀrdsprogram för arbete med mental trÀning i skolan.

"LÄt samspelet börja" : VÀgverkets kommunikationsansvarigas uppfattning av sambandet mellan krishantering och varumÀrkesvÄrd

Forskarna Àr överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhÀlle. Ett sÀrskilt fokus ligger pÄ hur immateriella vÀrden pÄverkas. Immateriella vÀrden syftar bland annat till en organisations varumÀrke och förtroendekapital. Parallellt med den hÀr utvecklingen har Àven behovet av god krishantering vÀxt fram. Det Àr numera allmÀnt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjÀlp en organisation under en kris utan Àven stÀrka organisationens varumÀrke och förtroende efter krisen.UtifrÄn dessa resonemang sÄg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumÀrkesfrÄgor hos de kommunikationsansvariga pÄ den statliga myndigheten VÀgverket.

Balanced Scorecard som bas för belöningssystemet : En studie pÄ SCA Packaging Sweden

Bakgrund: Företag som har utvecklat ett BSC med finansiella mÄtt, mÄtt förinterna processer, kundtillfredsstÀllelse samt innovations-ochinlÀrningsförmÄga, har en grund för ett vÀlfungerande styrsystem ochbör dÀrför utgÄ frÄn denna som bas för belöningssystemet. I syfte att fÄbelöningssystemet att bli en integrerad del i företagsverksamhetsstyrning bör Balanced Scorecard anvÀndas som bas förbelöningssystemet. Detta leder bland annat till att alltför kortsiktigvinstinriktning undviks.Metod: Vi har genomfört en fallstudie pÄ företaget SCA Packaging Sweden.Denna studie innefattar en kvalitativ undersökning med abduktion somforskningsansats samt en kvantitativ undersökning. Datainsamlingenav primÀrdata för den kvalitativa undersökningen har skett genomkvalitativa intervjuer, och den kvantitativa studien bygger pÄ enenkÀtundersökning.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur SCA Packaging anvÀnderBalanced Scorecard och belöningssystemet, samt analysera omföretagets BSC kan anvÀndas som grund för belöningar. Vidare har viambitionen att belysa huruvida ett Balanced Scorecard skulle motiveratill högre prestation enligt medarbetarna pÄ SCA Packaging.Slutsats: UtifrÄn litteratur och empiri har det framgÄtt att SCA Packaging tillstor del inte anvÀnder BSC pÄ det sÀtt som den teoretiskareferensramen föreslÄr.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->