The aim of this study was to develop knowledge about the social workers' importance for unaccompanied children's integration in the Swedish society. In order to investigate this we also have to distinguish other people who are important for the unaccompanied children. The method used in the study is qualitative interviews and we have interviewed four unaccompanied children and three social workers to reach the results. To analyze the results we have used symbolic interactionism and Antonovsky's theory about sence of coherence. The results showed that it is important for unaccompanied children to have access to significant people to integrate and they also have to learn values and attitudes which exist in the society.

Bakgrund: Aktiviteten av fusioner och förvärv har ökat världen runt. Samtidigt har även förutsättningarna för att driva en organisation förändrats. I en så omvälvande organisatorisk förändring som företagsförvärv, kan närvaron av dessa förändrade förutsättningar tänkas ta sig uttryck i Integrationsprocessen. Syfte: Syftet är att beskriva Integrationsprocessen vid förvärv av svenska energibolag, samt att belysa om motsättningen mellan beslutsrationalitet och handlingsrationalitet påverkar Integrationsprocessen i dessa förvärv, och i så fall hur den påverkas.Avgränsningar: Undersökningen är begränsad till energibranschen i Sverige och inga juridiska aspekter på fusioner och förvärv kommer att beaktas. Genomförande: Studien genomfördes med hjälp av sju intervjuer från tre olika fall av förvärv inom den svenska energibranschen.

Ett vanligt förändringsfenomen för dagens organisationer, för att kunna hävda sig i den hårdnande konkurrensen, är att genomgå ett samgående eller ett företagsförvärv. Den påföljande Integrationsprocessen har där visat sig vara problematisk i den mening att tanken om det gemensamma bolaget inte alltid ter sig självklart för den gemene medarbetaren. Svårigheter att identifiera sig i den nya organisationen har visat sig underbygga gruppbildning vilket förstärker känslan ?vi? och ?dem? även fast arbetet sker under samma företagsnamn. Syfte: Hur en organisationsbyggande process kan gå till vid ett företagsförvärv.

Sverige blir alltmer mångkulturellt. I dagens samhälle finns det många individer och grupper av olika härkomst. Detta har lett till många diskussioner kring integration samt konflikter mellan olika folkgrupper. Vad kan dessa konflikter mellan de olika folkgrupperna innebära för individernas identitetsskapande? Och hur kan vissa av dessa individers identitet och livsvillkor formas under en Integrationsprocess?Denna antologi kommer att behandla identitet ur ett etnicitetsperspektiv.

Syftet med studien är att analysera hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lärare i förberedelseklass, och lärare som arbetar med svenska som andraspråk använder sig av i utbildningen av nyanlända elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lärare på tre skolor i två olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna låg fokus på vilka arbetssätt lärare använder sig av, gällande två viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen är relativt liten så ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men då likheterna är uppenbara så antyder det att samma arbetssätt förekommer på andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes på liknande sätt på alla undersökta skolor, det vill säga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartläggningen påbörjades omgående.

Social exclusion is a problem in today?s society that we feel public libraries can help resolve since they are based on the idea of equality and openness. The purpose of this essay is to examine how public librarians think and reason about the concept ?integration? as well as what role public libraries can play in immigrants? integration process. With Jose Alberto Diaz? theory on the integration process, and Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model for analysis of the local library profile as theoretical framework, we analyzed the responses from two qualitative interviews in small groups of 2-3 librarians from two different public libraries.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur individer som inte är födda i Sverige, upplever att det är att leva i landet samt hur identiteten påverkats av flytten till det nya landet. Tidigare forskning visar på att trots att vi haft en flyktinginvandring i 40 års tid så har integrationen inte fungerat fullt så bra som den borde, vilket var en bidragande faktor till vårt intresse kring ämnet.Vi har intervjuat tolv personer som vi ansett vara ?lämpliga? informanter då dessa behärskat det svenska språket samt haft ett annat ursprung än svenskt. De frågeställningar som har använts är: - Hur upplever de invandrare vi intervjuat att det är att leva i Sverige? Positivt eller negativt? ? Hur ser en invandrare i Sverige på sin egen identitet? - Förändras upplevelsen av en persons identitet vid en flytt till ett annat land? - Vilka processer uppstår för en individ vid en invandring till ett nytt land? För vår datainsamling har vi använt oss utav den kvalitativa forskningsintervjun som syftar till att förstå den intervjuades upplevelse av fenomenet.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pålandsbygden har vad det gäller mottagande av elever med annan språkbakgrundän svenska.Frågeställningarna är:Vilka krav ställspå de delaktiga rektorerna ochlärarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrågoranvändsen kvalitativ metod. Studiengörspå två olika skolori samma kommundär en lärare och en rektor på vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns några lokala riktlinjer ikommunen för nyanlända eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen på lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlärarna och kraven som ställs blir på så vis otydliga.

Föreningar har länge varit i centrum för den svenska integrationspolitiken då de anses stärka det sociala kapitalet och utgöra en arena för integrerande möten. Denna studie fokuserar på hur nyanlända svenskar själva upplever det svenska föreningslivet och dess koppling till integrationen. En grupp som sällan tillfrågas om deras egna åsikter i frågan. I studien har nio personer medverkat i kvalitativa intervjuer vilka samtliga har varit i kontakt med projektet Integration i Förening, ett projekt som syftar till att få nyanlända att gå med i föreningslivet. I studien undersöks hur dessa personer har upplevt mötet och informationen om föreningslivet som de fått genom Integration i Förening samt hur deras förståelse av vad en förening ser ut. Vidare undersöks hur personerna har upplevt det egna föreningsengagemanget, vilka effekter de erfarit att det haft och hur de ser på föreningar som en möjlig väg till integration.

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlända elevers skolgång ser ut de första åren i Sverige. Min studie behandlar nyanlända elever mellan 16-20 år. Syftet med uppsatsen är att redogöra för nyanlända elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhälle. Här är syftet tätt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgång samt betydelsen av samhällsorientering för dessa nyanlända elever. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få fram mitt resultat.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka kritiska faktorer som bidrar till framgång i integrationen av en organisation i ett förvärvsförlopp, då ett litet ägarlett företag blir uppköpt av en börsnoterad koncern. Med utgångspunkt i en hermeneutisk kunskapssyn har vi använt oss av en kvalitativ forskningsdesign och fallstudie som forskningsstrategi. Intervjuer och sekundära källor så som hemsidor, årsredovisning och resultaträkningar har legat till grund för vår insamling av data. Empiriska primärdata samlades in under intervjuer med VD och personal på det uppköpta fallföretaget samt med uppköparens representant. Data från hemsidor och rapporter, ligger även dessa till grund för vår redogörelse av förvärvsförloppet, vilket är tolkad genom teorin i en kronologisk tematik.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader.Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta.Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare.

Idrottsämnet som en möjlig väg till integration har under de senaste tre decennierna fått allt mer uppmärksamhet i forskarvärlden. Forskare har hävdat att integrering, både in i skolans och samhällets struktur, har stora möjligheter att ske genom användandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande språk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att fråga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena är. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsämnet som integrationsarena. Genom att ta reda på deras åsikter och upplevelser hoppas vi kunna få en bättre uppfattning om idrottsämnet har eller inte har en integrerande roll och i så fall på vilket sätt.

Title: Territorial identities and fusions- regional identity by interregional fusions Level: Final assignment for Bachelors Degree in Social Science with specialization in Urban and Regional Planning. Major subject: Geography. Author: Mladen Krajisnik Supervisor: Carl-Johan Nordblom Date: 2009 May Intention: The main focus of this study is to verify the existence, or nonexistence, of local and regional identities. Considering the result regarding regional identities, this thesis will continue on to clarify if these identities are to be seemed as a threat or resource during fusions, and if so, how can one best manage these different identities.Method: Only secondary data has been used in this study. I've botanized amongst the literature that processes fusions, impact of culture, identities, regions, territory. Continuing on, the collected empirical resources have been compared to my theory, from which an analysis was able to be spawned and conclusions were drawn.Result & Conclusions: The thesis confirms different regional identities, although it does not treat the subject regarding the inner strength of regions comparing to one another.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes Integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i Integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu bosatta i Göteborgsområdet (3).