KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

Voice-over-IP (VoIP) Àr en samling teknologier för transport av digitaliserat tal över IP-nÀtverk. Den mest kÀnda applikationen för VoIP-teknik Àr internettelefoni. Processorer och grÀnssnittskretsar som kan realisera ett VoIP-system har utvÀrderats för anvÀndning i produkter med lÄga produktionsvolymer spridda över flera Är. Komponentkostnad, utvecklingskostnad och Àven hur lÀnge komponenterna kommer att tillverkas Àr viktiga faktorer att ta hÀnsyn till. Resultatet av studien Àr att generella signalprocessorer av den nya generationen, med arkitekturförbÀttringar som ger mer microcontrolleregenskaper, Àr de bÀsta kandidaterna.

Detta projekt drevs pÄ uppdrag av Optikbutiken som behövde en tjÀnst dÀr mankunde betala sin order med hjÀlp av kreditkort pÄ deras aktuella hemsida. Det hÀrprojektet gick ut pÄ att integrera DIBS vilket Àr ett betalsystem för kreditkort.Utvecklingen skedde i Visual Studio miljö. De krav som stÀlldes upp för det hÀrprojektet blev uppfyllda..

In this study I examine the debates, intentions and ideas concerning the physical and created schoolroom as they appeared in the journal LĂ€rarnas Tidning - Svensk Skoltidning (Teachers Journal ? Swedish School journal) during the period 1962-1974. The built and created school building and its environment has been a relatively neglected topic in Swedish pedagogical research.When the Swedish comprehensive system transformed during the sixties, with new curricula and a common nine year school, many school professionals realised the need for a new and pedagogically adjusted schoolhouse.The early seventies marked a decline after a ten year period with an extensive building program affecting large parts of Sweden, and where schoolhouses had been an important part. The debate concerning the new Swedish school building was sometimes inspired and refreshing, but resistance and bitterness was also expressed. In part, this should be seen against the backdrop of the introduction of a new educational system, using new and sometimes untested pedagogical ideas, together with the fast transformation of the Swedish society.The research method is an exploratory textual analysis focused on five different issues: ideas concerning community centres and integration, participatory and democratic issues about the built environment, the school building as a pedagogical tool, aesthetic considerations, and the working environment.

De ökande problemen med klimatförÀndringar gör att det sÀtts allt större press pÄ transportsektorn att minska sina utslÀpp. Kollektivtrafiken vÀntas ha en betydande roll vad gÀller denna sektors minskade miljöpÄverkan och samhÀllets strÀvan mot en hÄllbar utveckling, samtidigt som den ska öka utsatta gruppers tillgÀnglighet till samhÀllets service och tillgodose dessa gruppers försörjningsbehov.Göteborg anses av flera vara en segregerad stad och ett av mÄlen i stadens strategier för en hÄllbar utveckling Àr att vÀnda denna segregation till integration. Mot bakgrund av detta Àr syftet med denna uppsats att undersöka skillnader i tillgÀnglighet och turtÀthet till kollektivtrafik mellan Göteborgs tidigare 21 StadsdelsnÀmnder (SDN). FrÄgestÀllningarna vi utgÄr ifrÄn Àr sÄledes att ta reda pÄ för hur stor andel av invÄnarna kollektivtrafiken Àr tillgÀnglig för i dessa 21 SDN, samt att vi vill veta hur turtÀtheten skiljer sig för invÄnare inom och mellan samma 21 SDN. Vi har Àven valt ut tre SDN för nÀrmre analys, dessa Àr Centrum, Askim och Gunnared.De teorier och den tidigare forskning inom Àmnet som nÀmns i denna uppsats visar pÄ att den transportbaserade segregationen har en relativt liten, men ÀndÄ viktig, pÄverkan pÄ en stads segregation, och en stor pÄverkan pÄ miljön.

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

Uppsatsens syfte Àr att bidra till ökad förstÄelse för vilken betydelse budget- och fördelningsmodeller ? dels Malmö stads gemensamma behovsbudgeteringssystem, dels de stadsdelsspecifika anslags- respektive prestationsfördelningarna ? har för den kommunala verksamheten. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och enkÀter. UtgÄngspunkt Àr teorier om budgeteringens syfte och dess roll i kommuner, olika kommunala budgeteringssystem i allmÀnhet och behovsbudgetering i synnerhet samt betydelsen av vÀktar- och förkÀmperollerna i budgetprocessen.

Det svenska vÀlfÀrdssystemet Àr ett komplext system som inkluderar en mÀngd olika servicefunktioner, olika former av stödjande verksamheter och olika finansieringsmodeller. Det kombinerar ett professionellt utförande med en serviceinriktning. DÀr finns en avsaknad av utvÀrderingar om hur individer utnyttjar de olika samverkande komponenterna i systemet. Komplexiteten begrÀnsar möjligheterna till att studera interaktioner mellan dess olika delar.Termen ?kommundiagnos? introducerades i Sverige under 1970-talet.

Med hÄllbar stadsplanering menas en planering som vÀrnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta omrÄde berörs sÄvÀl tekniska som fysiskaaspekter inom samhÀllet. Rapporten fokuserar pÄ hÄllbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med BorÄs Stad har en analys gÀllande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet Àr att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vÀgledande inom arbetet med hÄllbar stadsplanering.MÄlet Àr undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.FrÄgestÀllningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillÀmpas vid daglig kommunal stadsplanering.

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

Fler och fler barn flyttar utomlands pÄ grund av förÀldrars arbete. MÄnga av de flyttar med sina förÀldrar i tidigt Älder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosÄren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar pÄ svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter pÄ den svenska skolan bortom Sveriges grÀnser. Under denna undersökning befann jag mig pÄ plats vid en skandinavisk skola i Europa.

 This essay is about a little community in Sweden where the identity as a citizen of Vadstena expresses itself in different ways, whether the individual has immigrated or has been living there for generations. It is also about those processes and structures creating an experienced alienation and an equally strong expressive perspective from within. How does the social construct appear to those who want to be integrated, and for those who are supposed to integrate the immigrants?.

Sedan Är 2000 Àr romer tillsammans med fyra andra grupper erkÀnda som etniska minoriteter i Sverige, vilket fÄtt konsekvenser bland annat för modersmÄlsundervisningen i skolorna runt om i landet. Genom examensarbetets intervjuer framkom att det finns en paradox kring bevarandet av kulturell sÀrart och samtidig integration, dÀr skolans personal stÀller sig frÄgande till hur man ska möta en frÀmmande tradition. Trots preciseringen av alla varianter av romani chib som etniska minoritetssprÄk visar sig flera informanter ha en oklar bild av skillnaderna mellan de olika sprÄken, vilket leder till att den garanti som finns för att romska elever ska fÄ undervisning pÄ rÀtt variant inte uppfylls..

Sammanfattning      Ämnesfördjupande arbete Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet, Controllerfördjupningen LinnĂ©universitetet, VĂ€xjöTitel: Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? - En fallstudie av en kommunal verksamhet Författare: Alexandra Lagerholm & Hedvig LindgrenHandledare: Anders Jerreling Examinator: Fredrik KarlssonEn begrĂ€nsad ekonomi och ökade statliga krav har bidragit till att kommuner idag tvingas prioritera hĂ„rdare Ă€n tidigare. Dessa prioriteringar förtydligas i kommunens budget. Ett flertal kommunpolitiker har uppmĂ€rksammat en omfattande konflikt mellan kommunens budget och de lagar de tvingas följa till förmĂ„n för bland annat elevers hĂ€lsa och uppfyllande av kunskapskrav. Om kommunen ska klara sig med sina begrĂ€nsade ekonomiska resurser, med minskade skatteintĂ€kter, kommer det leda till att de tvingas bryta mot lagar.

Eftersom det pĂ„gĂ„r en migration av mĂ€nniskor till olika lĂ€nder Ă€r integrationsarbetet alltid aktuellt. Anledningen till att det Ă€r viktigt med integrationsarbete Ă€r att det finns tendenser att personer med utlĂ€ndsk bakgrund inte har samma möjligheter och rĂ€ttigheter i samhĂ€llet. För att uppnĂ„ integration mĂ„ste politiker pĂ„ lokal nivĂ„ skapa olika Ă„tgĂ€rder för att det ska bli möjligt. Undersökningen har studerat en sĂ„dan Ă„tgĂ€rd och beskrivit vad som pĂ„verkat dess utformning. ÅtgĂ€rden som studerats Ă€r Göteborgs Stads styrkort för integration och det Ă€r ett balanserat styrkort och kom i anvĂ€ndning i stadens verksamheter i och med Göteborgs Stads budget 2011.