Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Syftet med denna studie är att se hur ordet grym används i icketraditionell bemärkelse. Undersökningen har skett genom studier av ordet i elva tidningskorpusar mellan åren 1965-2004, sammanställda av Språkbanken. Genom att studera faktorer såsom betydelse, genre, användare och ordklass har jag kommit fram till att ordet har gått från att innan 1970-talet endast använts för någonting negativt till att ordet används som en förstärkning eller för något som är snyggt, häftigt och positivt. Studien visar att ordet främst används inom sport- och musikgenren i tidningarna och majoriteten av användarna är män. I denna studie om bruket av ordet grym i tidningsskriftspråk har ordet inte uppkommit i annan ordklass än vad dagens ordböcker tar upp..

Förväntningarna på årsredovisningen varierar stort mellan olika företag. Vissa företag har stor förväntan medan andra inte har några förväntningar alls. Vad kan de här skillnaderna bero på? Varför anser en del företag att årsredovisningen är användbar och andra inte? Ovanstående frågeställningar väckte vårt intresse till att genomföra den här studien. Även att det idag inte finns någon enhetlig teori inom ekonomisk redovisning eller hur företag använder sig av redovisningsrapporter gjorde att vi valde att genomföra den här studien.

Tidigare studier har visat att sjuksköterskor inte diskuterar sexualitet med sina patienter, trots att behovet finns. Syftet med denna studie var att beskriva attityder hos sjuksköterskor på hjärtintensivavdelningar gällande samtal om sexualitet med hjärtpatienter och undersöka skillnader mellan ett universitetssjukhus och ett länsdelssjukhus samt undersöka samband i attityder för respektive avdelning. Data samlades in med den svenska versionen av instrumentet Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sextiofem enkäter delades ut, varav 34 besvarades. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna från båda sjukhusen var positivt inställda till samtal om sexualitet med patienterna.

I kollektivtrafiken är socialt oacceptabla beteenden vanligt förekommande och många anställda blir utsatta för kränkningar såsom utskällningar, förolämpningar och/eller svordomar (Strandberg et al. 2008). Branschstatistik visar att ungefär hälften av samtliga arbetsskadeanmälningar till Arbetsmiljöverket mellan åren 2005-2007 kunnat kopplas till våld, hot eller rån (Strandberg 2008). Både polis och socialsekreterare har en lägre anmälningar andel än kollektivtrafiken, medan endast yrkesgrupperna kriminalvårdare och väktare har en högre andel.För att ha en möjlighet till att reducera dessa oacceptabla beteenden är det viktigt att studera kundbeteenden och hitta orsaken till att kunder blir missnöjda. Företag och organisationers kunskap om kundbeteenden är en viktig framgångsfaktor.

 I början av 90-talet övergick taxeringsprocessen från att vara beloppsprocess till att bli sakprocess. Karaktäristiskt för sakprocessen är att processen utgörs av en sakfråga. Sakfrågor är begränsade till den ram som domstolen sätter upp för processen. Inom samma yrkanden får parterna ändra grunder för sin talan. En talan består av parts yrkanden och grunderna till yrkandet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisionsplikten för små och mikro AB bör finnas kvar eller inte. Inom den Europeiska Unionen (EU) är det endast Sverige och Malta som i nuläget har plikten kvar fullt ut. För att få en uppfattning om vad debatten handlar om har vi i första hand studerat aktuella artiklar. Vi har även använt oss av två olika forskarrapporter inom området och litteratur. Åsikter i debatten har vi även tagit del av genom sju stycken olika intervjuer med anställda hos banker, Skatteverket, revisionsbyråer och ägare i små och mikro AB.

Det huvudsakliga syftet med denna framställning är att försöka belysa eventuella skillnader och likheter gällande kollektivavtalets verkan för utomstående arbetstagare i de skandinaviska länderna Det torde vara en allmänt vedertagen sanning att det sett ur ett arbetsrättsligt perspektiv existerar en så kallad skandinavisk modell. Detta beror på att de arbetsrättsliga systemen i Norge, Sverige och Danmark är så pass lika, både vad gäller den kollektiva och den individuella arbetsrätten. Skandinaviska kollektivavtal äger i normalfallet endast tillämplighet på avtalsparterna och deras medlemmar. Det är emellertid i dagsläget att betrakta som en allmänt vedertagen rättsprincip att kollektivavtal, i dessa länder, har en viss fjärrverkan även för utomstående arbetstagare. Detta innebär att de anställningsvillkor som fastslås i kollektivavtal i viss utsträckning även gäller för utomstående arbetstagare.

I vår uppsats ?Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgångsallokering? undersöker vi om svenska hedgefondförvaltare använder sig av en kombination av alfa- och betastrategier för att på så sätt generera en högre avkastning än den som fås genom att endast tillämpa strategisk tillgångsallokering. Detta gör vi genom att titta på de lineära sambanden mellan hedgefondernas avkastning och marknadens. Våra resultat pekar på att denna distinktion inte görs bland de svenska förvaltarna. Vårt resultat kan dock vara en produkt av svårigheten att finna ett komplett datamaterial över en längre tidsperiod.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fotbollsklubbars aktiekurs påverkas av klubbarnas prestationer på planen i hänsyn till matchresultat. Delsyftet är att se om andra faktorer som är länkade till matchresultat kan ge mer eller mindre tyngd till eventuella prisförändringar. Metod: Uppsatsen har ett positivistiskt vetenskapligt förhållningssätt och ett deduktivt angreppssätt. Undersökningen tillämpar en eventstudie-metodologi där eventperioden är satt till dagen efter eventet och där estimeringsperioden omfattar 250 dagar.Efter bortfall täcker insamlad data information kring 1060 matcher från 12 olika lag under åren 2011-2013. Data används för att mäta om en genomsnittlig avvikande avkastning (AAR) har uppstått i samband med matchutfall. Utöver detta undersöks de mer psykologiska faktorerna vändningar, anormal målskillnad och förväntningars effekt på den avvikande avkastningen.

Den grundlagsstadgade näringsfriheten är av stor betydelse för Sveriges välstånd. Den får därför endast inskränkas av i huvudsak lagstiftning som skyddar angelägna allmänna intressen. Antitrustregleringen, som är en stor del av konkurrensrätten, utgör en sådan lagstiftning som motiveras bland annat med hänsyn till att den fyller en funktion i enlighet med allmänintresset, nämligen att bevara och främja konkurrensen. Regleringen får dock inte alltid konkurrensfrämjande resultat, då följderna av regleringen kan bli att företag på grund av alltför omfattande påföljder efter en överträdelse inte själva kan styra sin verksamhet i enlighet med näringsfriheten. Särskilt omfattande torde konsekvenserna vara för de mindre ekonomiskt bemedlade företagen.Analysen av konsekvenserna i nedanstående framställning är teoretisk, vilket innebär att det är omöjligt att göra en intresseavvägning då omfattningen av de praktikska konsekvenserna inte är utredd.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka betygens betydelse som merit när man somsjökaptensstudent ska söka jobb som juniorstyrman efter examen från sjöbefälsskolan. Dettaundersöktes genom att intervjua de personalansvariga på fyra svenska rederier för att höra derasåsikter om skolbetyg som merit då de rekryterar juniorbefäl till sina fartyg. För att skaffa oss endjupare bakgrundsförståelse i ämnet så sökte vi efter tidigare liknande studier. Vi fann två tidigareexamensarbeten som behandlar ämnet rekrytering av sjöbefäl men inget av dem berör skolbetygen.Skolbetyg är något som berör alla sjöbefälsstudenter mer eller mindre och det var därför relevant ochaktuellt att genomföra en studie på detta. Resultatet av denna studie kan inte generaliseras ochappliceras på alla svenska rederier då vi endast hörde fyra rederiers åsikter.

Genom den ökade medellivslängden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar räknas därför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med gravdemenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig på analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011.

Detta arbete går ut på att undersöka om det finns ett behov av att kunna blanda huvudmannaskapet i detaljplaner. I PBL-kommitténs slutbetänkande har man tagit upp frågan för att man anser att plan- och bygglagen inte efterföljs på det sätt som tanken var när den inrättades. Genom vår uppdragsgivare GF konsult AB kom vi i kontakt med ett antal kommuner som visade sitt intresse i frågan. Utifrån de problem som framgår av slutbetänkandet har vi sammanställt ett antal frågor som vi har använt oss av när vi har intervjuat kommunerna. Efter att ha genomfört intervjuerna och gjort en sammanställning av de svar vi fick har vi kommit fram till att de största problemen med huvudmannaskapsfrågan uppstår när en kommun lägger ut allmän plats med enskilt huvudmannaskap.

Tidigare forskning har pekat på att människor och djur som anses sakna ansvar för sin situation väcker mycket empati. Två experiment genomfördes för att se om det förelåg någon skillnad i empati gentemot människor och djur. I Experiment 1 läste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svår situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 läste 73 studenter om en man eller varg som framställdes lika ansvariga.