Inledning: Föräldrar till barn med diabetes typ 1 utför en avancerad egenvård för attskapa förutsättningar för att deras barn ska få ett normalt liv och minska risken förföljdsjukdomar. En bristfälligt skött egenvård innebär risker både på kort och lång siktsamt påverkar skolarbetet. Under skoltid har skolan ansvar för att egenvården fungeraroch att barnet får det stöd det behöver. I den begränsade forskning som gjorts gällandeföräldrars erfarenheter när deras barn vistas i skolmiljö framkommer att föräldrar dåkan känna oro och att skolpersonalen inte alltid har förståelse och kunskap omdiabetessjukdomen. I skolsköterskans arbete ingår att ge stöd till elever ochvårdnadshavare i syfte att främja hälsa.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet.

Studiens syfte var att beskriva upplevelse av hälsa och välbefinnande hos vuxna personer med Typ 1 Diabetes Mellitus (T1DM). Jämförelser gjordes även mellan kön och åldrar. Urvalet gjordes från medlemmar i Gävleborgs Diabetesförbund och bestod utav 56 personer (kvinnorn 30, män n 26) med ett åldersspann mellan 19-76. Använd datainsamlingsmetod var en förkortad och översatt version av mätinstrumentet Ryff?s Psychological Well being Scale.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Globalt ses en ökning av diabetes typ2, där livsstilsförändringar anses vara den främsta anledningen. I diabetesvården svarar i huvudsak sjuksköterskan för undervisning i diabetespatientens egenvård, vilken är viktig för behandlingen av patientens sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, där 19 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes typ2 upplever diabetesvården. Resultat: I artiklarna beskrivs betydelsen av stöd och kunskap, möte med sjuksköterskan, upplevda besvikelser, vad patienterna efterfrågar och olika mål i diabetesvården.

Antalet patienter med sjukdomen diabetes förväntas öka vilket kommer innebära att ett ännu större antal patienter behöver screenas för att upptäcka diabetesretinopati. Syftet med den här pilotstudien var att beskriva patienters erfarenheter av screening för diabetesretinopati på en ögonmottagning. Pilotstudien utformades efter en kvalitativ induktiv ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. De huvudkategorier som framkom var: trygghet, informationens betydelse, tillgänglighetens betydelse, oro för undersökningsresultatet och dess konsekvenser samt obehagligt och tidskrävande.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 fo?rva?ntas o?ka drastiskt de kommande a?ren. Fo?r att uppna? fo?ra?ndring beho?ver personerna fa? insikt och fo?rsta?else fo?r sambandet mellan delar i egenva?rd. Empowerment har visat sig vara av betydelse fo?r att uppna? egenkontroll och sja?lvsta?ndighet i egenva?rd.Syfte: Syftet var att beskriva effekten av empowerment pa? egenva?rd hos personer med diabetes mellitus typ 2.Metod: En litteraturo?versikt har genomfo?rts baserad pa? vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och analyserades enligt Fribergs trestegsmodell.Resultat: Resultatet a?r en sammansta?llning av totalt tio artiklar besta?ende av ett sjukdoms- specifikt- eller patientdrivet program inneha?llande empowermentinterventioner.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande bekymmer som medför hälsoproblem. En av de vanligaste orsakerna är ohälsosamma levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet. För att hindra den negativa utvecklingen behövs livsstilsförändring. Därför är distriktssköterskans stöd och vägledning viktigt i arbetet med dessa patienter för att kunna få dem att bli motiverade. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors uppfattningar om vad som motiverar patienter med övervikt eller fetma till livsstilsförändring.

Diabetes mellitus typ 2 är ett stort och växande folkhälsoproblem. Behandlingen ställer höga krav på patientens förmåga att praktisera egenvård. En förutsättning för att utföra egenvård är att patienten har kunskap om sjukdom och behandling. Detta ställer i sin tur krav på att vårdpersonal ska ha förmåga att undervisa och uppnå lärande hos patienter. Därför var syftet med min uppsats att beskriva patientundervisning beträffande egenvård för patienter med typ-2 diabetes.

Flera förutsättningar gäller för att läkemedel ska göra nytta. De ska täcka ett befintligt medicinskt behov, vara av god kvalité, finnas tillgängliga för dem som behöver dem samt inte minst så ska de användas på rätt sätt. Ofta är det den sista förutsättningen som är sämst uppfylld. Patienterna är inte följsamma till medicineringen. Bristen på följsamhet leder till misslyckad terapi, onödigt lidande och sjukdom samt stora kostnader.

Sammanfattning Syfte: Diabetes är en växande folksjukdom och år 2000 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen är att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hälsa. För att få en förklaring till om valen är olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hälsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrån Michael Grossmans teori om efterfråga på hälsa och effekten av individens egna hälsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer används Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och Follands (et al, 2004) framställning av försäkringsteorin.

Syftet med denna studie var att identifiera olika metoder för att undervisa ungdomar med typ-1 diabetes och hur ungdomarna upplevde metoderna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultat: Studien visade att olika undervisningsmetoder användes och att undervisningen för ungdomarna skedde framförallt individuellt vid de regelbundna besöken på diabetesmottagningen. Gruppundervisning och undervisning med hjälp av olika tekniska hjälpmedel var andra forum för undervisning. Undervisning i grupp uppskattades av många ungdomar där de fick möjlighet att träffa andra ungdomar i samma situation.

Bakgrund: Låg medvetenhet om symtom och komplikationer hos patienter med typ 2-diabetes har identifierats som ett stort problem. Information, motivation och beteende är centrala begrepp för att utbilda patienter i diabeteshantering.Syfte Syftet med denna studie är att belysa omvårdnadsstrategier som visats sig lämpliga i vården av människor med diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes på vetenskapliga artiklar där resultatens likheter och skillnader granskades och jämfördes.Resultat: Tre teman med omvårdnadsstrategier för typ 2 diabetiker identifierades; Motivation och beteendeförändringar, Utbildning och stöd samt Self-management.Diskussion: Diabeteshantering är en process där förändringar krävs. Processen börjar med identifiering av patientens utgångspunkter och följs av lämpliga omvårdnadsåtgärder. Vilken typ av omvårdnadsstrategi som är mest effektiv är svårt att avgöra, men patientens självbestämmande, i samråd med sjuksköterskan ger en indikation på hur diabetes-hanteringen bör fortlöpa.Konklusion: Omvårdnadsstrategier för typ 2 diabetiker följer en process som inleds då patienter blir diagnostiserade. Identifiering av patienters utgångspunkter bör följas upp med en identifiering av patientens omvårdnadsbehov.