I denna uppsats har vi utgått från bakgrundsmaterial som visar på att Malmö stads stadsdelar gör vitt skilda bedömningar om vilka insatser personer med missbruk bör få och hur insatserna ska vara utformande. Med detta som utgångspunkt har syftet varit att ta reda på vilka följderna blir för personer med missbruksproblem under Institutionsbehandling. Med följderna syftar vi till om de vitt skilda bedömningarna om insatser påverkar personer i missbruk under behandlingstiden och deras möjlighet till varaktig drogfrihet. För att ta reda på detta gjorde vi fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra personal från två institutioner som bedriver missbruksbehandling. Våra huvudresultat visade att det är stora skillnader i om personer i missbruk ges rätt förutsättningar för en varaktig drogfrihet.

Älgeredskollektivet är ett behandlingshem som riktar sig till ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Behandlingen utförs genom användandet av en rad olika arbetsmetoder vilket bland annat innefattar medlevarskap, som är en relativt ovanlig behandlingsmetod i Sverige. En explorativ fallstudie genomfördes för att jämföra beskrivningen av Älgeredskollektivets arbetsmetoder med vad som enligt forskning kan klassas som effektiv Institutionsbehandling av ungdomar. Rapporten baserades på kollektivets verksamhetsbeskrivning och kompletterades med datorstödda intervjuer med kollektivets personal. Resultatet visar att Älgeredskollektivet har valt sina arbetsmetoder/modeller utifrån forskning men att det finns brister i genomförandet av dessa utifrån vedertagna manualer.

SAMMANFATTNINGUnder 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution.

Den psykiska ohälsan ökar bland unga kvinnor och därmed också behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik är inte alltid poliklinisk-behandling tillräcklig utan en Institutionsbehandling kan vara nödvändig. Forskningen av Institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas på kognitiva och inlärningsteoretiska principer även om väldigt få studier gjorts på målgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. Målet var att göra en sådan studie och se hur självskadebeteende, mående, psykofarmaka användande och behovet av sluten psykiatrisk vård påverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgått en KBT behandling på ett behandlingshem.

Vi har gjort en kvalitativ studie av modellen MultifunC. Att vi valde just MultifunC att undersöka, beror på att det är en ny modell som skapats utifrån psykologen Tore Andreassens samanställning över befintlig forskning inom institutionsvård av unga, och hans bok ?Institutionsbehandling av ungdomar: vad säger forskningen?? har varit central i vår studie.MultifunC består av olika metoder för att arbeta med högriskungdomar. Vi har undersökt hur förhållandet mellan institutionens makt och de ungas autonomi ser ut under ungdomarnas vistelse inom MultifunC. Vi har utgått från olika socialkonstruktivistiska tänkare såsom Faucoult och Bourdieu i vår analys.Vi har sett att modellen arbetar för att ungdomen själv ska vara så delaktig som möjligt i sin behandling.

Syftet med studien var att utvärdera vad tidigare klienter på Lenagården HVB, ett behandlingshem för vuxna med psykiska problem, upplevde som värdefullt, respektive vad de upplevde som negativt eller saknade i sin behandling. Utvärderingsfrågorna utgick från Lenagårdens programteori samt aspekter som tidigare forskning kring Institutionsbehandling pekat ut som viktiga för framgångsrik behandling. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fyra tidigare klienter. Systemteorin har använts som utgångspunkt för resultaatanalysen.Utvärderingen visar bland annat att gott bemötande i termer av vänlighet och respekt samt personalens kompetens ansågs vara värdefulla faktorer i behandlingen. Själva terapin och behandlingsmetoden ansågs av samtliga intervjupersoner vara givande.

Institutionsvård av barn och ungdomar är en omdiskuterad vårdform, inte minst på grund av den bristfälliga uppföljning av dess resultat som anses föreligga. Bristfällig både till sin mängd och till sin utformning, det finns inte mycket och det som finns är huvudsakligen från en utifrån perspektiv. Denna undersökning syftar till att göra en uppföljning av ungdomar utifrån deras eget perspektiv på sin förändring. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer och inriktar sig mot ?lyckade? ungdomar, ungdomar som haft en positiv utveckling och utgår därför ifrån följande frågeställningar: ? Vad är det ungdomarna säger har hjälpt dem till förändring mot att ?lyckas? och att inte längre vara föremål för Institutionsbehandling?? Hur kan olika teorier och begrepp kring hur förändring äger rum användas för att förstå det ungdomarna säger?Den insamlade empirin har i resultatet tematiserats i elva olika faktorer som ungdomarna upplever som viktiga och som getts namn utifrån ungdomarnas egna ord: ??Brydde sig? och ?lyssnar??, Ny miljö, Eftervård, ?Jag kan?, (Flick)Vännens ultimatum, Hot om förlust, Familjearbete, Samtal, ?Trött på det?, ?Upplevelser som fick en att tänka till? och Manliga förebilder.Slutsatserna är att dessa faktorer är relaterade till de olika ungdomarnas individuella behov och dessa behov har till största delen handlat om ett behov av viktiga relationer och hjälp att hantera dessa..

Föreliggande studie har tre övergripande syften: (1) att undersöka vilka huvudsakliga behandlingsmetoder/-modeller som framhålls av forskning som mest effektiva rörande behandling av omhändertagna ungdomar med svår psykosocial problematik, som är placerade på institution, (2) att i dessa behandlingsprogram kartlägga vilka huvudsakliga behandlingskomponenter (specifika faktorer) som förespråkas för behandling av dessa ungdomar, (3) att undersöka vilka andra behandlingsfaktorer och aktiviteter (s.k. ickespecifika faktorer) som lyfts fram i forskningen som verkningsfulla och om, och i så fall på vilket sätt, som dessa s.k. ickespecifika faktorer hänger samman med de komponenter som förespråkas i respektive behandlingsmetod (specifik faktor). Studien är utformad som en integrativ litteraturöversikt där tidigare forskning i form av vetenskapliga rapporter och artiklar sammanställs för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Av studiens resultat framgår att behandlingsprogram baserat på kognitiva och beteendeinriktade teorier framstår som mest effektiva i behandlingen av denna grupp ungdomar.

SammanfattningUngdomar med antisocial problematik är en svårbehandlad grupp där ingen specifik metod har visat sig råda bot på hela problematiken kring ungdomen. Bäst utgång att behandla ungdomar med beteendeproblem återfinns inom institutioner som har en enighet i personalgruppen kring de teorier som är gällande inom verksamheten, så kallad behandlingsintegritet. Syftet med studien var att granska om personalgruppen på en behandlingsverksamhet för ungdomar har ett gemensamt förhållningssätt utifrån de miljöterapeutiska behandlingsprinciper som vägleder verksamheten. Syftet konkretiserades utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka behandlingsprinciper är vägledande inom verksamheten? 2.