Texten jĂ€mför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssĂ€ttet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och kĂ€nslan i fotografiet Ă€r omrĂ„den som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets historia i allmĂ€nhet tas upp..

Undersökningens syfte Àr att studera hur historielÀrare pÄ gymnasiet berÀttar om berÀttande. Studien grundar sig dÀrför pÄ intervjuer med gymnasielÀrare i historia. Intervjumaterialet kopplas sedan för det första till retoriska begrepp, för det andra till Thomas Ziehes pedagogiska teorier och för det tredje till Peter GÀrdenfors bild av mÀnniskan som mönsterskapare och meningssökare. Resultatet av undersökningen visar pÄ att lÀrarna i sin undervisning anvÀnder retoriska grepp av olika slag. NÀr de berÀttar om vad de gör, beskriver de det emellertid inte med retoriska termer..

Uppsatsen Àmnar utforska hur den postapokalyptiska genren brukar historia. Detta görs genom en lÀsning av Dimitrij Gluchovskijs Metro 2033 (2009), utifrÄn Espmarks syn pÄ dialogicitet och Aronssons historiebruksteoretiska tankar, dÀr historiskt meningsskapande med olika syften blir till genom berÀttelser i former som större narrativ, metaforer, metonymier och symboler.Bakhtins kronotop anvÀnds ocksÄ, men med Aronssons fokus pÄ dess spatiala sida. Uppsatsen föreslÄr att figuren kan anvÀndas för att visa hur fiktionen kan skapa ett abstrakt rum istÀllet för ett rent konkret eller fysiskt, och dÀrmed fÄ med de kÀnslor och den vÀrldssyn som Àr intimt sammanlÀnkade med det fysiska rummet. I uppsatsen frilÀggs hur Metro 2033 Äterskapar en abstrakt version av det kalla krigets spelplan för att legitimera kÀrnvapenkrigsmotivet.Förslag ges ocksÄ pÄ en begreppsapparat för att tala om olika historiska nivÄer i den postapokalyptiska fiktionen dÀr vÄr samtids accepterade historia, förutom att den modifieras fiktivt, ocksÄ fÄr sÀllskap av spekulativ pre- och postapokalyptisk historia. Uppsatsen ger flera exempel pÄ hur texten brukar historia, bland annat hur den spekulativa historien kan anvÀndas för att kommentera företeelser ur samtidens accepterade historia.

Studiens mÄl Àr att undersöka hur elever tÀnker kring historieÀmnet och dess syfte. Vidare syfte med uppsatsenÀr att undersöka elevernas historiemedvetande utifrÄn beskrivningar i styrdokumenten. I studien intervjuas fyrafokusgrupper med elever frÄn Ärskurs sex. Materialet analyseras genom diskursanalys och fördjupas senare i etthistoriemedvetandeperspektiv och ett identitetsperspektiv. I resultatet syns det att eleverna kÀnner att de inte fÄrvara med att bestÀmma om undervisningens innehÄll och upplÀgg.

Examensarbetet försöker mÀta och beskriva huruvida den vÀrdegrund som uttrycks i grundskolans lÀroplan (Lpo94) Äterfinns i lÀroböcker för högstadiet i Àmnet historia. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie samt en kvalitativ textanalys av tre lÀroböckers beskrivningar av tvÄ olika historiska epoker.Arbetets syfte Àr att redogöra för hur lÀroböckerna beskriver de tvÄ historiska epokerna utifrÄn ett perspektiv att de bör förmedla vÀrdegrunden samt att göra en jÀmförelse mellan hur detta görs i de tvÄ olika epokerna.Arbetet visar pÄ att lÀroböckerna intar en neutral och faktaförmedlande hÄllning. LÀroböckernas olika kapitel skiljer sig Ät dÄ olika historiska epoker beskrivs olika och att innehÄllet dÀrmed skiljer sig Ät pÄ ett sÀtt som fÄr konsekvenser för förmedlingen av vÀrdegrunden. En slutsats av detta Àr hur betydelsefull lÀrarens insatts Àr för förmedlingen av skolans vÀrdegrund..

Syftet med den hÀr C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning Àr att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehÄllet i nÄgra lÀroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i tvÄ delfrÄgor och den första Àr: hur presenteras kvinnan i nÄgra lÀroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frÄgan: presenterar dessa lÀroböcker kvinnor pÄ ett sÀtt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar pÄ dessa frÄgor har jag med utgÄngspunkt frÄn forskningen tagit stÀllning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre lÀroböcker i historia för gymnasiet och anvÀnt mig av textanalys och SÀfströms (1999) metod med inlÀsning och utlÀsning. I bearbetningen av resultatet har jag anvÀnt frÄgor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgÄtt frÄn Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i lÀroböckernas innehÄll.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera tre bebyggelseplatser och undersöka om de hade olika förutsÀttningar och om de förÀndrades pÄ olika sÀtt. Undersökningsmaterialet bestÄr av dokumentation av utgrÀvningar, dokumentation av jordarter, pollenanalyser och dokumentation av gravlÀmningar. Resultaten visar att bebyggelseplatserna delvis hade olika förutsÀttningar och dÀrför delvis förÀndrades pÄ olika sÀtt..

Titel: Negative campaigning: En kartlÀggning av politiska annonser i Dagens NyheterFörfattare: Olle Berntson och Eric SÀweUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs UniversitetKurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap pÄ Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 31, inklusive bilagorSyfte: Att kartlÀgga omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress under andra hÀlften av 1900-talet.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Annonsmaterial i Dagens NyheterHuvudresultat: VÄra resultat visar att omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress över tid har minskat. Andelen negative campaigning hade en tillfÀllig uppgÄng under 1970- och 1980-talen med en topp 1988, för att sedan slutet av 1990-talet försvinna helt. Under valrörelsen 1988 var andelen annonser klassade som negative campaigning som högst och lÄg pÄ 13 %, för att under efterföljande decennium försvinna helt..

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur skönlitteratur kan anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i Àmnet historia pÄ gymnasiet. Jag har utgÄtt frÄn svenskÀmnet för att sedan applicera deras metoder och teorier pÄ historia. Genom det har jag kunnat lyfta fram vÀsentliga och anvÀndbara pedagogiska redskap. DÀrefter har jag anvÀnt mig av dessa redskap pÄ tvÄ skönlitterÀra böcker för att för att mer konkret visa hur en lÀrare i historia kan anvÀnda sig av skönlitteratur i sin undervisning. Huvuddelen av min litteratur har handlat om olika didaktiska metoder hur lÀrare kan anvÀnda sig av skönlitteratur i svenska.

B-uppsats i Nordiska sprÄk vid Institutionen för Svenska sprÄket,Göteborgs universitet, vÄren 2013. Handledare: Rickard Melkersson. Examinator: Einar Korpus.Satt i Junicode..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de angloskandinaviska stenmonumenten i norra England uppstod och utvecklades under 900-talet. Uppsatsen tar upp de tidigaste monumenten och undersöker om nÄgra av dessa kan dateras till slutet av 800-talet, dvs. direkt efter vikingarnas erövring av norra England. DÀrefter undersöks hur den vidare utvecklingen gÄtt till och hur teorierna om den ser ut. Slutligen stÀlls Àven frÄgan vad vi har för nytta av monumenten i forskningen..

Det hÀr Àr en historiedidaktisk undersökning som behandlar frÄgan om stoffurvalet för gymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielÀrare angÄende deras didaktiska stÀllningspunkter, visar undersökningen pÄ hur innehÄllet i kursen kan se ut. Undersökningen behandlar Àven om detta innehÄll pÄverkas av dagens mÄngkulturella Sverige. De didaktiska frÄgorna ?vad?? och ?varför?? har central betydelse för undersökningen. LÀrarnas berÀttelser relateras till didaktisk teori angÄende historieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mÄngkulturellt samhÀlle.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida lÀroböcker för samhÀllskunskap och historia i gymnasiet upprÀtthÄller eller motverkar de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat vÀstvÀrlden. Detta sker med hjÀlp av en lÀromedelsanalys, nÀrmare bestÀmt en ideologikritisk textanalys, av sex stycken lÀroböcker för gymnasiets A-kurser i samhÀllskunskap och historia. Analysen av lÀroböckerna har genomförts utifrÄn tre analysredskap som framarbetats med utgÄngspunkt i postkoloniala teorier inriktade pÄ Afrika. Dessa analysredskap Àr: a) över- och underordning, b) dikotomier och c) etnocentrism och eurocentrism. Resultatet visar att lÀroböcker upprÀtthÄller de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat vÀstvÀrlden.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program 15 hp Institutionen för kulturvÄrd Göteborgs universitet 2012:13.

Titel: Negative campaigning: En kartlÀggning av politiska annonser i Dagens NyheterFörfattare: Olle Berntson och Eric SÀweUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs UniversitetKurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap pÄ Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 31, inklusive bilagorSyfte: Att kartlÀgga omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress under andra hÀlften av 1900-talet.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Annonsmaterial i Dagens NyheterHuvudresultat: VÄra resultat visar att omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress över tid har minskat. Andelen negative campaigning hade en tillfÀllig uppgÄng under 1970- och 1980-talen med en topp 1988, för att sedan slutet av 1990-talet försvinna helt. Under valrörelsen 1988 var andelen annonser klassade som negative campaigning som högst och lÄg pÄ 13 %, för att under efterföljande decennium försvinna helt..