Uppsatsens syfte är att genom att studera logopedernas införande av WHO: s klassificering av hälsa besvara frågan om förändringen är ett sätt att möta det institutionella tryck som kan finnas på logopedernas organisation. En kvalitativ ansats har använts för att samla in och analysera den data från de fem logopederna samt chefslogopeden från logopedmottagningen på Ryhovssjukhus som intervjuades.Institutionell teori har använts för att analysera intervjumaterialet. Resultatet avundersökningen är att logopederna förändrar sig för att upplevas som mer legitima av som sin omgivning på två sätt. Genom att införa standarder som medför, en upplevde, högrejämförbarhet och man gör verksamheten mer mätbar. Även det att genomföra förändring är ett sätt att bli mer legitim och möta de förväntningar som finns i den miljö som logopederna existerar i..

Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, från införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till föreställningsramens begrepp. Vi har använt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som är ansvarig för redovisningen på sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har ändrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.

Vi har genomfört en kvalitativ studie på en lagerverksamhet som till stor del använder sig av bemanningsföretag för att möta marknadens behov av olika toppar och dalar. Företaget som vi har gjort vår studie på vågar gå mot strömmen och satsa på sin verksamhet, då de har genomfört en stor omorganisation, jämfört med många andra företag på dagens marknad.Vi har genomfört intervjuer på sex personer som är anställda av företaget och som jobbar som lageranställda, dessutom har vi genomfört två intervjuer med personer som jobbar högre upp i hierarkin och som är anställda via bemanningsföretag. Till en början hade vi ett deduktivt förhållningssätt baserad på Lean Production. Men då empirin gav oss intressanta infallsviklar lät vi denna styra vår studie vilket innebar att vi fick andra teoretiska utgångspunkter och dessutom en blandning av deduktiv och induktivt förhållningssätt. Bland annat valde vi Foucaults teori kring övervakning som huvudfokus i vår studie då det var kring detta ämne vi fick fram intressant empiri.

Att alla elever får studera tillsammans på lika villkor kan ses som en självklarhet i ?en skola för alla? men för alla elever är det inte så enkelt. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ?en skola för alla? samt hur föräldrarna ser på barnets utveckling och lärande. Fokuseringen handlar om att få en inblick i deras tankar om inkludering.

Arbetets syfte är att undersöka vad ett avgränsat urval pedagoger verksamma inom förskolan berättar om språkutveckling. Undersökningens fokus ligger på de villkor och arbetssätt pedagogerna beskriver som signifikanta för gynnsam språkutveckling. Det empiriska materialet som undersökningen bygger på har samlats in genom öppna intervjuer som sedan transkriberats. Ett för studien relevant urval av teoretiska perspektiv och tidigare forskning har använts för att analysera och problematisera kategoriseringar av intervjumaterialet. Arbetet visar att språkutveckling kan förstås i termer av en betydelsefull dialog med barnet och dess hem som kännetecknas av ett tryggt men utmanande förhållningssätt där tid i förskolans kontext utgör ett mångfacetterat och komplext villkor för kvalitén i den språkliga utvecklingen.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

The purpose of this thesis was to examine relevance of the proposition made by new insitutionalists about institutional and technical environment. This proposition originaly made by Meyer & Rowan (1977) has two core assumptions: The first is that all organizations are controlled by combinations of types of demands; technical demands for efficient production and institutional demands to adept to cultural and normative expectations. The second assumption is that there exists a few organizations dominated almost entirely by one typy of demand. Organizations dominated by institutional demands are said to live in an institutional environment, while technical organizations is said operate in a technical environment. This thesis has examined if these assumptions are still applicable in describing organizational interaction with the environment.

Bakgrund: Sexualitet är något väsentligt och komplext hos människan. Tidigare forskning visar att ouppfylld längtan efter barn kan innebära att sexlivet blir kravfyllt. En arena där det finns möjlighet att diskutera sexuella problem är diskussionsforum på Internet vilket inspirerade till denna studie. Syfte och metod: Denna studie har genomförts på ett diskussionsforum som heter Svårt att få barn på www.familjeliv.se. Forskningsmetod har varit kvalitativ innehållsanalys.

Stage12.se är en mashup-applikation dit användaren kan komma för att skaffa information om film. Med hjälp utav apier från sociala medier som Facebook och Twitter ska detta projekt integrera mer interaktion med användaren samt ge större möjligheter till en modernare webbplats. Detta kräver en fördjupning i hur de olika apierna fungerar, samt informationen kring dem.Genom att arbeta iterativt och mot apier som Facebook och Twitter har projektet resulterat i en mer interaktiv applikation på användarens villkor.Stage12.se är en mashup-applikation dit användaren kan komma för att skaffa information om film. Med hjälp utav apier från sociala medier som Facebook och Twitter ska detta projekt integrera mer interaktion med användaren samt ge större möjligheter till en modernare webbplats. Detta kräver en fördjupning i hur de olika apierna fungerar, samt informationen kring dem.Genom att arbeta iterativt och mot apier som Facebook och Twitter har projektet resulterat i en mer interaktiv applikation på användarens villkor..

SyfteSyftet med studien är att beskriva situationer där barn reagerar med utagerande beteenden på en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tänker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? När, var och varför uppstår utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstår?TeoriStudien utgår från den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. Säljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen är i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lärandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man måste titta på de omgivande faktorerna när barn/elever är i svårigheter.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att främja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör också en jämförande analys om det som sägs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien är baserad på fem intervjuer med pedagoger från en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete på en 3-5-års avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

Återköp av aktier är tillåtet i Sverige sedan år 2000. Denna förändring i redovisningspraxis har uppkommit som ett led i en institutionell förändringsprocess. En sådan process är till stor del hänförlig till olika finansiella kriser. De senaste åren har alltmer makt förflyttats från staten till näringslivet, vilket möjliggjort förändringen i ABL. De två grupperna återköpande bolag respektive ej återköpande bolag uppvisar till stora delar tydliga skillnader i karaktäristika.

Idag investerar många organisationer flera miljarder på IT-lösningar i önskan att deras IT-investering ska resultera i ökat affärsvärde. Genom en gjord litteraturstudie om hur dessa IT-investeringar skapar affärsvärde fann vi att ett mindre utforskat område är det stadiet som föregår själva IT-investeringen, alltså skedet där IT-företag säljer in IT-lösningen till en organisation. Vi ansåg det därför intressant att undersöka, ur ett företagsperspektiv, om säljarna i IT-företagen vet hur en IT-investering kan skapa affärsvärde. Detta eftersom att IT-företag som säljer produkter och tjänster vill att deras säljare ska kunna skapa och bidra till ökad kundnytta. För att uppnå uppsatsens syfte har vi analyserat vilken kunskap säljarna i en viss IT-företagsdomän har om utvalda teorier som pekar på viktiga villkor för att IT ska generera affärsvärde.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (?65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med.

Korytkowska, A-C. Bemötande och kommunikation på lika villkor. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Utbildningsområde vårdvetenskap, 2013. Bakgrund: Fibromyalgi ingår i gruppen icke-inflammatoriska reumatiska sjukdomar och kännetecknas av diffus smärta i muskler, leder och skelettet.