Syftet med förelagda undersökning var att karlägga de krav som ställs vid återvinning av han-delsfartyg i de nya regelverk som antagits av IMO och EU med målet att åstadkomma en miljövänlig fartygsåtervinningsindustri. Fokus har legat på de krav som de aktuella regel-verken ställer på fartygsägare och fartygsåtervinningsanläggningar, främst beträffande hantering och bortskaffning av de miljöfarliga material som finns ombord på fartyg. Med dessa krav som utgångspunkt har det redogjorts för hur ett återvinningsförfarande organiseras för att uppfylla de miljökrav som regelverken ställer.Resultatet av undersökningen pekar på att det med dagens teknik och kunskap i allra högsta grad är möjligt att åstadkomma miljövänlig återvinning av handelsfartyg. De problem och utmaningar som resultatet pekar på ligger på ett annat plan än det rent praktiska, bland annat lyfts den långsamma process som implementering av regelverk är fram som en utmaning för fartygsåtervinningsindustrin.Slutdiskussionen handlar till största delen om implementering av lagstiftningen, men också om hanteringen av fartyget och de material som finns ombord, samt om definitionsfrågor rörande ägendeskap. Vidare diskuteras rollen för andra aktörer inom sjöfartsnäringen och de åtgärder som dessa skulle kunna vidta för att åstadkomma en miljövänlig fartygsåtervinning innan de aktuella regelverken träder i kraft och blir bindande.

I denna studie utreder och redogör jag för de krav som kan ställas på en privatperson kring skyldigheten att undersöka ägandeförhållandena vid förvärv i god tro av lösöre från både näringsidkare eller andra privatpersoner inom gällande svensk rätt. Arbetet kommer främst att fokusera på 2 § ?Lag om godtrosförvärv av lösöre? (Tryckt 1986:796, omtryckt som 2003:161) och de krav på god tro som återfinns där. Jag kommer även att förklara och redogöra för vissa relevanta paragrafer och lagrum. En sammanfattning och diskussion av tillhörande praxis som finns på området går att finna längre ner i arbetet.

Detta arbete handlar om hur samtidskonsten uppmärksammas i skolan. Hur går det till, hur introduceras konstverk och konstnär, vilka frågeställningar arbetar man med? Vad betraktas som samtidskonst? Vad kan samtidskonsten tillföra? Hur fungerar samarbetet med konsthallar och museer?Jag har också velat undersöka hur man förhåller sig till frågorna om kreativitet och reproducerande. Blir arbetet mest reproducerande eller lyckas man hitta utgångspunkter så att arbetet verkligen blir en undersökande process? Detta har fått bli följdfråga.

Immateriella tillgångar ökar i betydelse då företagen blivit mer kunskapsintensiva. Redovisning till rättvisande bild ställs därför inför en stor utmaning. Redovisningen av patent är ett område som idag inte kan värderas till annat än nedlagda kostnader vilket ger upphov till en otillfredsställande bild av framtida ekonomiska möjligheter. Föreliggande uppsats har två syften. Det första är att undersöka hur internt upparbetade patent kan värderas.

SammanfattningSyftet med vår undersökning var att förklara det svenska helägda kommunala aktiebolagets funktionella inriktning. Helägda kommunala aktiebolag präglas av sin särart, de verkar under vissa regler och lagar som inte tillämpas på privata aktiebolag och har en politisk ägare, denna särart förväntade vi oss skulle påverka dess styrelses funktionella inriktning. Den största delen av tidigare studier angående styrelsens funktionella inriktning är utförda i den privata sektorn, vilket har inneburit att vi har utvecklat befintliga teorier med hänsyn till det helägda kommunala aktiebolagets särart. För att uppnå målet med vår undersökning valde vi att använda ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. För att undersöka styrelsens funktionella inriktning har vi baserat undersökningen på institutionell-, agent-, stewardship- och public choice teori.

The purpose of this study is to investigate men's and women's experiences of a myocardial infarction and what the nurse can do to help the patients return to a normal daily living..

Världen är i ständig förändring, så även de krig och konflikter som utkämpas. Aktörerna utgörs inte längre enbart av nationer utan innefattas även ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, där en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, åsamkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot är någonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubåt typ Gotland är en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Det sublima är en överväldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och får det att framstå som försvinnande litet. Det beskrivs som en känsla mellan lust och skräck.Exempel på fenomen som ofta fått symbolisera det sublima är hotfulla berg och tornande åskmoln.Begreppet har genom historien främst blivit aktuellt i tider av stor förändring, samhällelig och religiös omstörtning; tider då människor söker trygghet i en upplevelse av något större än jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet härstammar från antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, då det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet påkonstnärer som förknippas med begreppet är Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en föreläsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skräck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om något liknande och blev helt tagen: de här upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om två saker: dels ett begrepp för att beskriva något annat än fulhet och skönhet i konst.

Syftet med denna studie är att undersöka och problematisera diskurser som kommer till uttryck i pedagogers resonemang kring genusfrågor. Studiens ansats är feministisk poststrukturalism. Vi vill kunna identifiera och fördjupa förståelsen för språkligt burna värden i pedagogernas resonemang, eftersom dessa inverkar på hur elever förstår sig själva, andra och förhåller sig till varandra. Vi har för syfte att nå och synliggöra strukturer. För att uppnå syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka diskurser rörande genusfrågor kan utläsas i pedagogers resonemang? Och hur kan de utlästa diskurserna förstås i förhållande till nationella krav i Lgr11? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger.

Examensarbetets frågeställning berör användarnas medverkan i Requirements Engineering (RE). Under RE-fasen skall samtliga krav på det kommande systemet tas fram från intressenterna. En viktig intressentgrupp i kravutvinningsarbetet är de kommande användarna av systemet. Resultatet av RE-fasen är en viktig faktor som påverkar hela den fortsatta utvecklingsprocessen samt hur lyckat det slutliga systemet blir.Detta examensarbete innebär en undersökning av vad användarrepresentanterna anser om use case-modelleringen i RE-processen. Undersökningen har påvisat att användarrepresentanterna är positiva till use case-modellering som arbetsmetod för att kartlägga kraven.

Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa två yrkesgrupper, där personalchefen är chef över personalsekreteraren och därmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta på en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebär att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrån att de själva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebär även att det ställs krav från många olika håll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sätts på prov. Syftet med denna studie är att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk djurhållning och djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan.

Denna studie ämnar undersöka skillnaden i osäkra anställningar mellan unga kvinnor och män i 14 Europeiska länder dels på landspecifik nivå samt indelat i välfärdsregimer. Underlaget för studien kommer ifrån European Social Survey från åren 2010 och 2012. För analysen har logistisk regressionsanalys tillämpats i statistikprogrammet SPSS. Genom ett uppslag i tidigare forskning och teori om faktorer på både individ- och institutionsnivå formulerades två hypoteser: Att kvinnor i större utsträckning än män innehar osäkra anställningar samt att den största skillnaden skulle gå att urskönja i den konservativa välfärdsregimen. I ett inledande skede vid kontroll för enbart kön tenderade kvinnor i den socialdemokratiska välfärdsregimen att ha en större sannolikhet till en osäker anställning.