Detta Àr en studie om introduktionsverksamheten för nyanlÀnda flyktingar i Lunds kommun, detta utifrÄn flyktingarnas perspektiv. Syftet var vidare att studera vad det betyder om introduktionsverksamheten kan ses som ett system. Med nyanlÀnda flyktingar avses den grupp som erhÄllit uppehÄllstillstÄnd och vars vistelsetid inte överstiger tre Är. Sju stycken nyanlÀnda flyktingar intervjuades om deras intryck och det stöd som erbjudits av introduktionsprogrammet och Lunds kommun. Teorier om introduktion och systemtÀnkande applicerades för att analysera resultatet frÄn intervjuerna.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Sveriges befolkningsstruktur bestÄr av cirka nio miljoner invÄnare, varav cirka 1.5 miljoner Àr mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund. Att mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden flyttar till Sverige, Àr inte ett nytt fenomen, dÄ det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som ett folk för sig, dÀr de behandlas olika pÄ grund av deras ursprung. OrÀttvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, dÀr mÀnniskor frÄntas möjligheten att verka i det svenska samhÀllet med samma villkor. Den etniska diskrimineringen pÄverkar Àven de utsattas vÀlmÄende och framtidsplaner.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har pÄ senare tid fÄtt en ökad betydelse i den bolagsrÀttsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning sÄ ska företag pÄ reglerade marknader avlÀgga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin Ärsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. HÀr har företagen möjlighet att stÀrka sina aktieÀgares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad Àr det som styr hur företagen vÀljer att framstÀlla och presentera denna information? Enligt institutionell teori sÄ finns det faktorer i ett företags omgivning som pÄverkar organisationens medlemmars agerande och ett sÄdant tryck Àr att styrelseledamöter pÄverkas av styrelseledamöter i andra företag.

SammanfattningDÄ socialtjÀnstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebÀr en omfattande intervention i klientens liv, krÀvs att insatserna Àr av god kvalitet. Kvalitetsaspekten Àr nÄgot som alla organisationer behöver förhÄlla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att Ästadkomma detta. Detta Àr dock beroende av hur organisationen Àr utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning ÄlÀggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar sÄledes till att nÀrmare granska vilka grundlÀggande ledningsmÀssiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar.

Polisen har under de senaste decennierna genomgĂ„tt ett flertal förĂ€ndringar i sin organisation och frĂ„n 00-talet har det förts diskussioner om en eventuell sammanslagning av Polismyndigheten och Rikspolisstyrelsen. År 2008 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommittĂ© att utreda ifall Polisens organisation inte lever upp till de krav som regeringen stĂ€llet pĂ„ ökad kostnadseffektivitet, högre kvalitet, ökad flexibilitet samt förbĂ€ttrade resultat. Denna kommittĂ© fick namnet PolisorganisationskommittĂ©n och de lĂ€mnade den 31 mars 2012 in ett betĂ€nkande, vid namnet En svensk sammanhĂ„llen polis (SOU 2012:13) som innehĂ„ller ett förslag att ombilda Polisen till en myndighet. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rmed att analysera detta betĂ€nkande kring Polisens omorganisering för att se om det kan ligga nĂ„gra bakomliggande koncept och idĂ©er till uppkomsten av förslaget. För att fĂ„ svar pĂ„ syftet har en kvalitativ studie genomförts med fokus pĂ„ en riktad innehĂ„llsanalys med en deduktiv ansats.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

För att förenkla dagens redovisning för företagen har bokföringsnÀmnden pÄbörjat ett arbete som kallas för k-projektet. Detta innebÀr att företagen delas in i fyra kategorier beroende pÄ deras storlek, dÀr varje kategori har ett samlat regelverk för just de företagen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur revisionsbyrÄerna anpassar sig till det nya normgivningsprojektet. Vi syftar Àven till att jÀmföra de större med de mindrebyrÄerna för att ta reda pÄ vilka skillnader som finns. Den institutionella teorin tillsammans med legitimitetsteorin Àr en del av det som ska förklara grunden till de anpassningar som görs av ett företag.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Syftet med uppsatsen var att utvÀrdera varför företag vÀljer respektive inte vÀljer att i sin externa redovisning visa de risker de utsÀtts för. Uppsatsen har koncentrerats till den redovisning av risk som sker i förvaltningsberÀttelse och i noter och undersöker endast börsnoterade bolag i branscherna industri och IT.VÄr teori bestÄr av egen modell som byggts upp med influenser frÄn den institutionella teorin. Teorin bestÄr av tio faktorer som kan pÄverka valet av att redovisa sin risk eller ej.Undersökningen har genomförts med en e-mailbaserad surveyundersökning. Genom det empiriska resultatet vi erhöll försökte vi att urskilja tendenser till valet av att redovisa sin risk eller ej. PÄ grund av att vi försökt att pÄvisa tendenser, och ej förklara samband hos företagen, valde vi att arbeta utifrÄn en signifikansnivÄ pÄ 5 %.För de hypoteser som testades genom Fisher's exakta test var det endast en hypotes som visade att signifikant samband fanns.

År 1668 anlades Uddeholms första jĂ€rnverk i VĂ€rmland och Ă„r 1873 grundades företaget Hagfors JĂ€rnverk. Sedan dess har företaget varit verksamt, idag under namnet Uddeholm Tooling AB. De senaste decennierna har konkurrensen pĂ„ vĂ€rldens stĂ„lmarknad tilltagit och behovet av att vara produktiv Ă€r idag avgörande för Uddeholm Tooling AB:s överlevnad och vĂ€lgĂ„ng. Företaget ser sina anstĂ€llda som sin viktigaste resurs för att möta den hĂ„rda konkurrensen. SĂ„ledes mĂ„ste de anstĂ€llda involveras och engageras i företagets produktivitetsstrĂ€van, som ett led i det implementerar Uddeholm Tooling AB ett förbĂ€ttringsarbete, dĂ€r Ordning och Reda Ă€r den första etappen.I företagets förbĂ€ttringsarbete har vĂ„r ansats varit att kvalitativt undersöka och problematisera medarbetares meningsskapande kring Ordning och Reda.

Denna studie granskar aktieanalytikers arbetsmetodik, deras pÄverkan pÄ aktiemarknaden samt deras upplevda yrkesproblematik. För att ÄskÄdliggöra detta har vi genomfört tio djupintervjuer med aktörer frÄn dagens finansbransch. Fem analytiker frÄn de större analyshusen samt fem experter frÄn diverse relaterade finansomrÄden har intervjuats. MÄlsÀttningen Àr att granska analytiker utifrÄn dessa tio respondenters olika perspektiv och dÀrmed tydliggöra analytikers roll i det finansiella maskineriet.Detta uppnÄs genom att fokusera pÄ tre delomrÄden: Hur analytiker faktiskt praktiserar sitt yrke och vad för vetenskaplig förankring de har (1), vad de har för pÄverkan pÄ aktiemarknaden (2) samt vilka svÄrigheter de upplever att yrket möter i dagslÀget och en nÀra framtid (3).Studien pÄvisar att variablerna bakom aktievÀrderingarna Àr viktigare Àn vÀrderingsverktyget i sig. Analytikers verktyg för analys Àr dÀrför bristande vilket har sitt ursprung i företagsekonomins ofullstÀndiga finansiella teorier.

Föreliggande studie syftar till att med hjÀlp av interaktionsanalys utifrÄn CA-principer (Conversation Analysis) undersöka interaktion i logopedisk gruppbehandling för barn med sprÄkstörning samt att undersöka huruvida behandling implementeras i hemmiljö. Interaktion mellan sÄvÀl barn, logopeder som vÄrdnadshavare belyses. Materialet i föreliggande studie samlades in pÄ en logopedmottagning i södra Sverige samt i deltagarnas hemmiljö. Totalt filmades sju behandlingstillfÀllen, fördelat pÄ tvÄ olika grupper. Fem behandlingstillfÀllen filmandes frÄn en av grupperna varav de resterande tvÄ spelades in i den andra gruppen.

Bristen pÄ studentbostÀder i Stockholm Àr akut?köerna och vÀntetiderna vÀxer, men ingen förÀndring sker. Trots vallöften och stort politiskt intresse Àr byggandet i det nÀrmaste obefintligt. De större aktörerna pÄ Stockholms studentbostadsmarknad verkar sakna incitament för att producera nya bostÀder. Det frÀmsta argumentet för att inte bygga anses vara dÄlig lönsamhet.

Bakgrund: Ett flertal lĂ€nder runt om i vĂ€rlden har under de senaste Ă„ren drabbats av företagsskandaler, den kanske mest omtalade Ă€r Enronskandalen i USA. Även en allt högre grad av globalisering har lett till mer integrerade kapitalmarknader och dĂ€rigenom ett större behov av mer enhetliga redovisningsstandarder. IASB publicerade i mars 2004 IFRS 3, RörelseförvĂ€rv, vilken implementerades för koncerner noterade pĂ„ börsen i Sverige frĂ„n och med 1 januari 2005. IFRS 3 reglerar bland annat vilka upplysningar som ska lĂ€mnas i Ă„rsredovisningen om rörelseförvĂ€rv.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning bolagen inom segmentet Large Cap pĂ„ Stockholmsbörsen efterlever upplysningskraven avseende rörelseförvĂ€rv genomförda under 2006 i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68.Teori: Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r frĂ€mst teorin om informationsasymmetrin men Ă€ven intressentteorin och den institutionella teorin har legat till grund för uppsatsen.Metod: En granskning av bolagens Ă„rsredovisningar har genomförts och resultaten presenteras i ett flertal diagram dĂ€r de har klassificerats efter i vilken grad de följer upplysningskraven.Slutsats: Vid granskningen av bolagens Ă„rsredovisningar kan enligt författarna konstateras att företagen i tĂ€mligen hög grad följer samtliga upplysningskrav i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68. I de första delarna av punkt 67 som berör namn, beskrivning, tidpunkt, andel röstrĂ€tt, och anskaffningsvĂ€rde har företagen till hög grad följt kraven om upplysning.