The purpose of this thesis is to examine whether institutional ownership has an influence on CEO compensation in companies where the institutions have invested. In order to fulfil the purpose of the thesis a quantitative study was carried out within the Swedish corporate context where we have studied Swedish institutional investors and companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. Our period of study was the financial year of 2007.The empirical questions at issue is; Was there a connection between Swedish institutional ownership and the size of the CEO compensation, and, does Swedish institutional ownership lead to a certain type of CEO compensation in terms of structure?Our results did not suggest that an increased institutional ownership neither leads to a certain type of salary level nor a certain kind of salary structure. These results contradict earlier American research, which has been done within this area and has previously shown a secured connection.The reasons for our results may be many and it is difficult to state any concrete conclusions to why we received differing results.

Man ingÄr handelsavtal för att frÀmja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de lÀnder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fÄtt en ökad tillvÀxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar Àven handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn Àr en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att MercosurlÀnderna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i frÀmjandet av nya industrier. Mercosur hade de första Ären inte en stor handelsalstrande effekt men dÀremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio Är efter tullunionens ikrafttrÀdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot lÀnder utanför unionen.

Man ingÄr handelsavtal för att frÀmja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de lÀnder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fÄtt en ökad tillvÀxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar Àven handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn Àr en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att MercosurlÀnderna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i frÀmjandet av nya industrier. Mercosur hade de första Ären inte en stor handelsalstrande effekt men dÀremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio Är efter tullunionens ikrafttrÀdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot lÀnder utanför unionen.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie Àr att förklara om företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrÄn individuella, organisatoriska och miljömÀssiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgÄs utifrÄn agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. UtifrÄn de valda teorierna formas hypoteser utifrÄn individuella, organisatoriska och miljömÀssiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens Àr en dokumentstudie som har utgÄngspunkt som tillÀmpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillÀmpat en kvantitativ ansats och hÀmtar insamlad data utifrÄn företag pÄ Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys anvÀnder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. HÀr anvÀnds Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fÄtal hypoteser uppnÄr signifikantnivÄ.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

? Does Karlstad municipality have adequate institutional conditions to make the best use ofthe citizens? proposals??The purpose with the thesis is to investigate if citizens? proposals lead to a broader politicalinfluence. To answer that, I have done a case study about how Karlstad municipal administers citizens? proposals. The research assignment is: Does Karlstad municipal have adequate institutional conditions to make the best use of the citizens? proposals? The perspective is a democracy perspective and the theory is institutional theory and policy process theory.A selection of citizens? proposals that have arrived to Karlstad municipal between 2008 and 2010 have been studied in detail to analyze how the proposals have been administered and if it matters how the proposals are phrased.

Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lÀrandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsÄg Àven att genom sina fynd, visa pÄ indikativa linjer kring hur ett ledarskap som frÀmjar lÀrandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstÄs. Det empiriska underlaget bestod av en enkÀtundersökning dÀr 55 officerare med mÄngÄrig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i tvÄ grupper. Studien hade en tvÀrvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade bÄde kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.

Auktoriserad revisor mÄste kÀnna till och uppdatera sina kunskaper i alla aspekter av revision. StÀndiga uppdateringar vad gÀller lag och etik gör det viktigt för revisorerna att stÀndigt uppdatera sina kunskaper. Utifall auktoriserade revisorer inte uppdaterar sina kunskaper finns risken för ett gap uppstÄr mellan vilka kunskaper revisorn har och vilka han behöver. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om revisorn vidareutbilda sig för att minska detta gap. Vi undersöker ocksÄ vilken nivÄ vidareutbildningen skall bedrivas samt faktorer som pÄverkar vidareutbildningen.

Syftet med studien har varit att utveckla förstÄelse för barns förutsÀttningar attskapa och upprÀtthÄlla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör nÄgra tÀnkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgÄngspunkt i studiens frÄgestÀllningar formuleradeskategorier utifrÄn informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsÀttningar för relationsarbete Àrföljande; Förskolan som institution ger unika förutsÀttningar, Den fysiska miljön ochtillgÄng till material - centrala utgÄngspunkter, Individens unika förutsÀttningar,Gruppklimatet som grogrund samt SamhÀllets normer som begrÀnsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete Àr följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan fÄ ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprÀtthÄllande av relationer i förskolan.

?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt pÄverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen Àr att undersöka konsumenters intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillÀmpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida intrycken blir mer positiva eller negativa eller om intrycken förblir lika dÄ textilföretag anvÀnder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi Àmnar Àven undersöka om metoden pÄverkar konsumenters köpbeteende.

Vad styr valet av revisionsbyrÄ? RevisionsbyrÄers kunder kan ha svÄrt att uppfatta konkreta skillnader mellan byrÄernas revision, dÄ dess utformning Àr standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet pÄ oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissÀttningen av revision och kravet pÄ saklighet i marknadskommunikationen medför begrÀnsningar för revisionsbyrÄerna nÀr det gÀller differentiering av revisionstjÀnsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyrÄernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmÀrker bolag som reagerar pÄ en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrÄn dess preferenser och bakgrund.

Denna studie undersöker barns trovÀrdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen pÄ barn som mindre trovÀrdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovÀrdighet samt om hur trovÀrdighet hanteras i social interaktion. Materialet bestÄr av utdrag ur Ätta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i Äldrarna 5-8 Är och 9-12 Är. Studien anvÀnder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovÀrdighet genom tre typer av trovÀrdighetsarbete.

Gröna partier har sedan sitt intĂ„g pĂ„ den parlamentariska arenan i början av 1980-talet pĂ„ flera hĂ„ll skapat sig stora politiska framgĂ„ngar och har i en del lĂ€nder i Europa Ă€ven tagit plats i regeringsbildningar (MĂŒller- Rommel, 2002:1). Flera studier av det parlamentariska deltagandets effekter pĂ„ gröna partier har gjorts. Dessa har visat att de gröna pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll har fĂ„tt förĂ€ndra sin partipolitiska organisation för att bĂ€ttre kunna verka i den institutionella miljö av vilken de har blivit en del (Burchell, 2001:130). EmellanĂ„t har de gröna ocksĂ„ fĂ„tt ge med sig i nĂ„gra av sina viktigaste kĂ€rnfrĂ„gor, exempelvis rörande avskaffande av kĂ€rnkraften och inblandningen i militĂ€ra konflikter (RĂŒdig, 2002:27-28). Uppsatsen syftar till att undersöka det politiska deltagandets effekter pĂ„ den ideologiska plattformen hos gröna partier.

Denna studie undersöker barns trovÀrdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen pÄ barn som mindre trovÀrdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovÀrdighet samt om hur trovÀrdighet hanteras i social interaktion. Materialet bestÄr av utdrag ur Ätta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i Äldrarna 5-8 Är och 9-12 Är. Studien anvÀnder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovÀrdighet genom tre typer av trovÀrdighetsarbete.

SyfteSyftet med denna studie Ă€r att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förĂ€ndringarna inom revisionsbranschen pĂ„verkat samhĂ€llsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkĂ€t som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpĂ„ en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen Ă€r enade. Revisorer identifierar sig bĂ„de professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rĂ„dgivning Ă€r positivt för samhĂ€llsnyttan, de upplever Ă€ven att ISA har en positiv inverkan pĂ„ samhĂ€llsnyttan. Äldre revisorer Ă€r dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förĂ€ndring ökar eller minskar samhĂ€llsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mĂ€tas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.