Det sublima Àr en övervÀldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och fÄr det att framstÄ som försvinnande litet. Det beskrivs som en kÀnsla mellan lust och skrÀck.Exempel pÄ fenomen som ofta fÄtt symbolisera det sublima Àr hotfulla berg och tornande Äskmoln.Begreppet har genom historien frÀmst blivit aktuellt i tider av stor förÀndring, samhÀllelig och religiös omstörtning; tider dÄ mÀnniskor söker trygghet i en upplevelse av nÄgot större Àn jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet hÀrstammar frÄn antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, dÄ det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet pÄkonstnÀrer som förknippas med begreppet Àr Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en förelÀsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skrÀck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om nÄgot liknande och blev helt tagen: de hÀr upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om tvÄ saker: dels ett begrepp för att beskriva nÄgot annat Àn fulhet och skönhet i konst.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Denna studie Àmnar undersöka skillnaden i osÀkra anstÀllningar mellan unga kvinnor och mÀn i 14 Europeiska lÀnder dels pÄ landspecifik nivÄ samt indelat i vÀlfÀrdsregimer. Underlaget för studien kommer ifrÄn European Social Survey frÄn Ären 2010 och 2012. För analysen har logistisk regressionsanalys tillÀmpats i statistikprogrammet SPSS. Genom ett uppslag i tidigare forskning och teori om faktorer pÄ bÄde individ- och institutionsnivÄ formulerades tvÄ hypoteser: Att kvinnor i större utstrÀckning Àn mÀn innehar osÀkra anstÀllningar samt att den största skillnaden skulle gÄ att urskönja i den konservativa vÀlfÀrdsregimen. I ett inledande skede vid kontroll för enbart kön tenderade kvinnor i den socialdemokratiska vÀlfÀrdsregimen att ha en större sannolikhet till en osÀker anstÀllning.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Detta Àr en studie om introduktionsverksamheten för nyanlÀnda flyktingar i Lunds kommun, detta utifrÄn flyktingarnas perspektiv. Syftet var vidare att studera vad det betyder om introduktionsverksamheten kan ses som ett system. Med nyanlÀnda flyktingar avses den grupp som erhÄllit uppehÄllstillstÄnd och vars vistelsetid inte överstiger tre Är. Sju stycken nyanlÀnda flyktingar intervjuades om deras intryck och det stöd som erbjudits av introduktionsprogrammet och Lunds kommun. Teorier om introduktion och systemtÀnkande applicerades för att analysera resultatet frÄn intervjuerna.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Sveriges befolkningsstruktur bestÄr av cirka nio miljoner invÄnare, varav cirka 1.5 miljoner Àr mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund. Att mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden flyttar till Sverige, Àr inte ett nytt fenomen, dÄ det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som ett folk för sig, dÀr de behandlas olika pÄ grund av deras ursprung. OrÀttvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, dÀr mÀnniskor frÄntas möjligheten att verka i det svenska samhÀllet med samma villkor. Den etniska diskrimineringen pÄverkar Àven de utsattas vÀlmÄende och framtidsplaner.

Uppsatsen unders?ker medborgardeltagande med fokus p? planprogrammet Biskopsg?rden. Detta planprogram inneb?r stora f?r?ndringar inom planomr?det, vilket dagens Biskopsbor kommer erfara. Studien syftar till att unders?ka hur ber?rda medborgare och yrkespersoner upplevt medborgardeltagandet i Biskopsg?rden. Uppsatsen utg?r fr?n fr?gest?llningar som ber?r medborgares samt yrkespersoners uppfattningar och upplevelse av medborgardeltagande, samt vad dessa personer anser kr?vs f?r produktivt medborgardeltagande.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har pÄ senare tid fÄtt en ökad betydelse i den bolagsrÀttsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning sÄ ska företag pÄ reglerade marknader avlÀgga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin Ärsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. HÀr har företagen möjlighet att stÀrka sina aktieÀgares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad Àr det som styr hur företagen vÀljer att framstÀlla och presentera denna information? Enligt institutionell teori sÄ finns det faktorer i ett företags omgivning som pÄverkar organisationens medlemmars agerande och ett sÄdant tryck Àr att styrelseledamöter pÄverkas av styrelseledamöter i andra företag.

SammanfattningDÄ socialtjÀnstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebÀr en omfattande intervention i klientens liv, krÀvs att insatserna Àr av god kvalitet. Kvalitetsaspekten Àr nÄgot som alla organisationer behöver förhÄlla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att Ästadkomma detta. Detta Àr dock beroende av hur organisationen Àr utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning ÄlÀggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar sÄledes till att nÀrmare granska vilka grundlÀggande ledningsmÀssiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar.

Polisen har under de senaste decennierna genomgĂ„tt ett flertal förĂ€ndringar i sin organisation och frĂ„n 00-talet har det förts diskussioner om en eventuell sammanslagning av Polismyndigheten och Rikspolisstyrelsen. År 2008 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommittĂ© att utreda ifall Polisens organisation inte lever upp till de krav som regeringen stĂ€llet pĂ„ ökad kostnadseffektivitet, högre kvalitet, ökad flexibilitet samt förbĂ€ttrade resultat. Denna kommittĂ© fick namnet PolisorganisationskommittĂ©n och de lĂ€mnade den 31 mars 2012 in ett betĂ€nkande, vid namnet En svensk sammanhĂ„llen polis (SOU 2012:13) som innehĂ„ller ett förslag att ombilda Polisen till en myndighet. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rmed att analysera detta betĂ€nkande kring Polisens omorganisering för att se om det kan ligga nĂ„gra bakomliggande koncept och idĂ©er till uppkomsten av förslaget. För att fĂ„ svar pĂ„ syftet har en kvalitativ studie genomförts med fokus pĂ„ en riktad innehĂ„llsanalys med en deduktiv ansats.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

För att förenkla dagens redovisning för företagen har bokföringsnÀmnden pÄbörjat ett arbete som kallas för k-projektet. Detta innebÀr att företagen delas in i fyra kategorier beroende pÄ deras storlek, dÀr varje kategori har ett samlat regelverk för just de företagen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur revisionsbyrÄerna anpassar sig till det nya normgivningsprojektet. Vi syftar Àven till att jÀmföra de större med de mindrebyrÄerna för att ta reda pÄ vilka skillnader som finns. Den institutionella teorin tillsammans med legitimitetsteorin Àr en del av det som ska förklara grunden till de anpassningar som görs av ett företag.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.