Sökresultat:
491 Uppsatser om Institutionella ägare - Sida 21 av 33
Ingen kedja Àr starkare Àn sin svagaste lÀnk : Fyra studier om förhÄllandet mellan verksamheters vision och praktik
Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebÀr det i praktiken? Antologin bygger pÄ studier av fyra olika verksamhetsomrÄden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anstÀllda och deras upplevelser av jÀmstÀlldhetsarbete pÄ en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervÄrdsarbete och slutligen modersmÄlsundervisningen i en skola genom flersprÄkiga elever och modersmÄlslÀrare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fÀltarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr individer anses vara delaktiga i skapandet av sÄvÀl sin identitet som sin omgivning.VÄr fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mÄl och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom vÄra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mÄl och hur dessa verkstÀlls pÄ lokal nivÄ. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.
Mercosur - en sydamerikansk företagsarena i upptakt - teori och empiriska studier.
Syfte<br><br>Inom ramen för Mercosur Ă€r förevarande arbete uppdelat i tvĂ„ undersökningsomrĂ„den - avseende en territoriell studie och en sektorstudie - vilka ger integrationen en strukturell respektive strategisk innebörd.<br><br>Den territoriella studien ger utrymme för Mercosur's utbredning och medlemslĂ€nder liksom integrationen's uppbyggnad. HĂ€refter Ă€r den handel och de investeringsflöden som genererat's föremĂ„l för behandling liksom en grĂ€nsöverskridande företagsverksamhet som tagit form. I förgrunden finn's en teoretisk ansat's med en intention om kontinuerlig applicering av handel's- och integrationsrelaterade teser.<br><br>Sektorstudien omfattar Ă„tta argentinska nĂ€ringsgrenar och en konfliktsituation i kontext av Mercosur. En introduktion sker i ljuset av initierade reformprogram och utveckling i Argentina. Ăven i denna del föregĂ„'s empirin av en teoretisk ansat's - med de metodologiska förtecken som tidigare statuerat's - vari epitet som kompeten's, konkurren's och nĂ€tverk bildar hörnstenar för affĂ€rslivet's acklimatisering.<br><br>Den övergripande ambitionen Ă€r att sjĂ€lvstĂ€ndigt bygga upp teoretiska referensramar, var's ingĂ„ende moment basera's pĂ„ annan forskning, och undersöka des's hĂ„llbarhet för en analy's.
HÄllbar marknadsföringsstrategi - en fallstudie av den svenska streetwearbranschen
Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.
Bilden av Tanum - En destinations resa frÄn identitet till image
Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.
Kvinnliga konsumenters konsumtion av mode och dess samband med stress
Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.
VarumÀrken och konst- om möten i det utvidgade fÀltet
Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.
Att tolka dementa : VÄrdpersonalens egna berÀttelser
Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.
EU:s gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitik - En studie om dess uppkomst och institutionella utformning
This thesis aims to explain the emergence of the Common Foreign and Security Policy of the European Union, and its institutional shaping, by using elements of Neofunctionalism and Liberal Intergovernmentalism.Using Neofunctionalism, the Common Foreign and Security Policy can be explained both as a side-effect of Europe's economic integration, and as a way to maintain the former and the European Union's position as an economic superpower. The institutional shaping is a result of lack of convergence between important national interests. Therefore it rests on a firm intergovernmental base, with rigorously limited use of supranational decision-making.For Liberal Intergovernmentalism, geopolitics and ideology, and to a certain level log-rolling, have played important roles. The reunification of Germany convinced France to form an alliance between the two countries. France, determined to achieve an economic and monetary union, thus offered Germany a political union, including a Common Foreign and Security Policy on intergovernmental terms.
UtslÀppsrÀtter i svenska Ärsredovisningar : Hur & Varför?
Fenomenet utslÀppsrÀtter introducerades i Sverige Är 2005, detta medförde ett nytt redovisningstekniskt problem för företagen att ta stÀllning till. IASB:s tolkningskommitté IFRIC gjorde ett uttalande IFRIC 3 ?Emission Rights? som föreskrev att utslÀppsrÀtterna skulle klassificeras som en immateriell tillgÄng. Detta uttalande drogs tillbaka dÄ en Àndring i IAS 38 var nödvÀndig för att undvika en ?missmatch? mellan intÀkt och kostnad.
Svenska fastighetsfonders roll och utveckling
De svenska fastighetsfondernas nÀrvaro har inte varit lÄng jÀmfört med fastighetsfonder i NederlÀnderna, Tyskland och Storbritannien. Av dessa lÀnder har Sverige Àven den minst utvecklade marknaden för fastighetsfonder. Fastigheter som tillgÄng Àr förknippat med lÄg risk och Àr dÀrför en attraktiv placeringsform för kapitalplacerare som Àmnar riskdiversifiera sin portfölj. Ett fastighetsÀgande kan bedrivas indirekt eller direkt. Ett indirekt fastighetsÀgande via fastighetsaktier korrelerar dock med börsen och ett direkt fastighetsÀgande Àr en illikvid och resurskrÀvande investering.
En undersökning av Svenska företags val av konferenser - Företags köpbeslutsprocess och efterfrÄgade faktorer i samband med bokning av konferensanlÀggning
Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.
Spridningen av miljömedvetenhet inom den svenska stÄlindustrin : en fallstudie av miljöarbetet hos Outokumpu Stainless AB i Avesta
I dagens samhÀlle tas miljöfrÄgor allt oftare upp i den allmÀnna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete Àr nÄgot som i allt högre grad krÀvs av företag frÄn bland annat myndigheter och miljöorganisationer. StÄlindustrin Àr inget undantag och fÄr dÀrför ofta kritik för att de ÄtgÀrder som vidtas inte Àr tillrÀckliga.Inom stÄlindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpÄverkan trots att avkastning pÄ det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien Àr spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöÄtgÀrder inom den svenska stÄlindustrin. Formatet för studien Àr en fallstudie dÀr den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete pÄverkas i stor utstrÀckning av andra aktörer inom det organisatoriska fÀlt som företaget tillhör.
Person-till-person-utlÄning som finansieringsform för smÄ- och nyföretagare
Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlÄning, dess bildande och utveckling samt utvÀrdera hur den har fungerat för smÄ- och nyföretagare.Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlÄning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen pÄ P2P-plattformen Lending Club sedan lÄneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kÀnnetecknar lÄntagarna pÄ Lending Club som ansöker om lÄn till smÄ och nya företag samt hur de presterat gÀllande deras ÄterbetalningsförmÄga.Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare Äterges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlÄning och P2P-utlÄning.Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlÄning via Internet har sitt ursprung i social utlÄning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvÀrderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gÄtt frÄn mer av ett socialt nÀtverk till att idag likna mer en finansiell intermediÀr med kreditvÀrdiga lÄntagare och institutionella investerare.
ByrÄkratins tidsÄlder: byrÄkratisering och fredsprocesser i den westfaliska vÀrldsordningen
Max Weber talade om byrÄkratiseringen av det vÀsterlÀndska samhÀllet som en process tÀtt sammanknippad med samhÀllsmoderniseringen och industrialiseringen. ByrÄkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos hÀrskarna. Denna process Äterspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmÀts individerna som aktörer och hur den byrÄkratiska processen Ànnu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktÀren av ett tillfÀlligt vapenstillestÄnd Àn ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.
Utvecklingen av den svenska företagsobligationsmarknaden : En institutionell analys av förÀndrade förutsÀttningar och dess pÄverkan pÄ transaktionskostnader
Bakgrund: De svenska företagens lÄnebaserade finansiering har historiskt sett mestadels utgjorts av banklÄn framför företagsobligationer. Efter finanskrisens start 2008, och fram till och med fjÀrde kvartalet Är 2012, har den svenska företagsobligationsmarknaden vuxit med drygt 60 procent. I media framstÀlls en bild dÀr regelverket Basel III har gjort och kommer göra företagsobligationsmarknaden till en viktigare finansieringskÀlla för svenska företag. En studie om företagsobligationsmarknaden efterfrÄgas av Svenskt NÀringsliv.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och utifrÄn institutionell teori analysera hur de ekonomiska förutsÀttningarna för den svenska företagsobligationsmarknaden har förÀndrats sedan Är 2008.Genomförande: För att uppnÄ studiens syfte har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer pÄ företagsobligationsmarknaden.