Sökresultat:
1125 Uppsatser om Institutionell pćverkan - Sida 28 av 75
Diskriminering satt i system? : En kvalitativ undersökning av invandares upplevelser frÄn Sfi
ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.
Ăr standardiserade miljöledningssystem anvĂ€ndbara inom kommunal förvaltning? : En studie av hur ett verktyg frĂ„n den privata sektorn anvĂ€nds inom den offentliga sektorn
Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu Àven börjat anvÀndas i den offentliga. Syftet Àr att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnÄgot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sÀtter grÀnser för anvÀndandet av det samt ge ett omdöme över tillÀmpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bÀttre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört Àr tydligare struktur, högre medvetenhet, bÀttre redovisning och utÄtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.
Vad förklarar valet av att tillÀmpa redovisningsrÄdets rekommendationer i onoterade aktiebolag
I dag har svenska onoterade företag möjlighet att vÀlja vilket regelverk de vill tillÀmpa i sin Ärsredovisning. De kan vÀlja att redovisa enligt bokföringsnÀmnden (BFN) eller redovisningsrÄdets rekommendationer (RR). Hur företagen vÀljer att redovisa och vilket regelverk de vÀljer att tillÀmpa kommer att ge konsekvenser. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar onoterade aktiebolags val av regelverk, i vÄrt fall nÀr de valt RR före BFN. Valet av att tillÀmpa RR kommer att leda till mer tillÀggsupplysningar och att högre kompetens efterfrÄgas. Hur kommer det dÄ sig att onoterade aktiebolag vÀljer att anvÀnda sig av RR före BFN? Vi har utifrÄn tre befintliga teorier utformat hypoteser som vi har testat för att hitta förklaringar till företagens redovisningsval av RR.
Interaktion i Sfi-undervisningen : Fyra Sfi-lÀrares tankar och arbetssÀtt
 Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ och beskriva pÄ vilket sÀtt och hur medvetet undervisande lÀrare arbetar med interaktionen lÀrare/? elev och interaktionen elever emellan vid val av klassrumsaktiviteter, samt hur dessa val ter sig i praktiken. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ intervju med fyra Sfi-lÀrare som arbetar med olika kurser pÄ en och samma skola samt klassrumsobservationer av lÀrarnas undervisning i deras egna grupper. Resultatet av studien visar att lÀrarna har en intention att arbeta utifrÄn interaktionens roll i andrasprÄkinlÀrningen och andrasprÄkundervisningen och anvÀnder sig av arbetssÀtt som frÀmjar interaktionen mellan lÀrare och elever men Àven elever emellan. Flera av de aktiviteter som lÀrarna anvÀnder i sin undervisning, sÀrskilt de som utförs i smÄgrupper, bidrar till en kreativ sprÄkanvÀndning och en naturlig kommunikation trots att de sker i en institutionell samtalsmiljö.
Oavsiktlig perioperativ hypotermi
Oavsiktlig perioperativ hypotermi Àr vanligt förekommande och beror pÄ anestesimedlens hÀmmande verkan pÄ temperaturregleringen kombinerat med en exponering i kall miljö. Upp till 90 % av patienterna upplever hypotermi perioperativt. Skilda fysiologiska effekter pÄ kroppen kan uppstÄ varierande frÄn vasokonstriktion och en kÀnsla av att frysa, till hjÀrtstillestÄnd och död.
Syftet med studien var att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder vid oavsiktlig hypotermi, som uppstÄr i samband med att patienter genomgÄr ett operativt ingrepp i anestesi och/eller analgesi. Studien gjordes som en litteraturstudie, dÀr 25 artiklar analyserades. Resultatet visade att varmluftstÀcken var det mest effektiva för att förebygga, men Àven lindra och behandla oavsiktlig hypotermi.
Int' Àr ni vÀl du med doktorn? Tilltal och artighetsstrategier i sverige- och finlandssvenska lÀkare-patientsamtal
I den hÀr uppsatsen analyserar jag tilltal och artighetsstrategier i tolv lÀkare-patientsamtal frÄn Sverige och Svenskfinland. Jag utgÄr frÄn Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrÄn begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet Àr att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika sprÄkvarieteterna. Det finns ocksÄ en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den frÄn tidigare jÀmförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jÀmn fördelning av samtal som Àr huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men dÀremot att de finlandssvenska samtalen prÀglas av en högre grad av indirekthet Àn vad de sverigesvenska gör.
Politiska beslutsprocesser som reformer -Exemplet SkÄnsk Livskraft
Arbetet syftar till att förstÄ en fundamental offentlig reformprocess, och fokus ligger pÄ den politiska beslutsprocessen bakom förÀndringen av sjukvÄrden i Region SkÄne. Vi gör en kvalitativ fallstudie av projektet SkÄnsk Livskraft, och genomför intervjuer med potentiellt inflytelserika politiker och tjÀnstemÀn. Den teoretiska tolkningsramen utgörs framförallt av Institutionell teori samt Garbage Can.Tidsperspektivet visar hur tidigare misslyckade reformer möjliggjort tillblivelsen av SkÄnsk Livskraft. Vidare har arbetssÀttet, med stark yrkesmÀssig förankring, gett tjÀnstemÀnnen en inflytelserik roll. Enigheten över blockgrÀnserna vid budgetförhandlingen 2001 var en förutsÀttning för att projektet skulle kunna konkretiseras.
Stridsvagnar i djungel : En studie av stridsvagnar i djungelkrigföring under 1900-talet.
Stridsvagnars nyttjande i djungel diskuteras inte flitigt i Sverige, och detta faller sig naturligt dÄ vÄrt land inte har nÄgon djungel och/eller regnskog.Dock sÄ har vi skickat stridsfordon och pansarbilar till nationer som hade djungelterrÀng, och det kan inte uteslutas att stridsvagnar en dag skickas till nÀmnda terrÀng.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om stridsvagnar Àr lÀmpliga i djungelkrigföring, samt ta reda pÄ vilka styrkor och svagheter de har dÀri.Stridsvagnens förmÄga att verka i djungeln analyseras utifrÄn tre av de grundlÀggande förmÄgorna: verkan, rörlighet samt skydd.Dessa behandlas först enskilt för att pÄvisa styrkor och svagheter som stridsvagnar och enskilda system har i tÀt skogsvegetation.Slutligen analyseras de tillsammans med hÀndelser frÄn tidigare konflikter, frÀmst andra vÀrldskriget och Vietnamkriget, för att fÄ ett resultat som behandlar moderna fordon.Resultatet som utmÀrkte sig under uppsatsen var att stridsvagnen som system fungerade, samt att resultatet som en stridsvagnsenhet endast Àr om högre chef kan nyttja den pÄ rÀtt sÀtt..
Redovisning av finansiella instrument enligt IAS 39 ? Kan standarden fÄ generell acceptans?
Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och kartlÀgga varför och pÄ vilket sÀtt IAS 39 anses vara en komplicerad standard. Vi vill Àven undersöka bakomliggande orsaker till problematiken kring utformandet av generella principer för redovisning av finansiella instrument. Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Strauss och Corbins resonemang om den grundade teorin har genomsyrat arbetet. FrÄgestÀllningar hÀrledda utifrÄn den offentliga debatten har behandlats genom semi-strukturerade intervjuer.
Svensk kod för bolagsstyrning - en studie av bolagsstyrningsrapporter
En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna frÄn 28 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har bÄde kvantitativ och kvalitativ metod anvÀnts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ utgÄngspunkten Àr i teorin. Forskningsansatsen Àr deskriptiv dÄ vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera den information som lÀmnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.
En eventstudie om marknadsreaktioner vid offentligg?rande av nedskrivningar p? olika typer av tillg?ngar
Bakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen grundar sig i om
historisk aktiekursp?verkan kan vara en
p?verkande faktor f?r f?retagen g?llande deras
informationsgivning g?llande ov?ntade
nedskrivningar
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka
marknadsreaktioner vid nedskrivningar av olika
tillg?ngar och utifr?n resultatet unders?ka
f?retagsledningens incitament till att
offentligg?ra informationen ut?ver kvartal- och
?rsrapporter
Avgr?nsningar: Stockholmsb?rsens Small-, Mid-, och Large
Cap. Inkluderar endast pressmeddelanden som
offentligg?rs ut?ver kvartal- och ?rsrapporter
Metod: Kvantitativ
Resultat och slutsats: Studien visar skilda CAR f?r kategorierna vilket
indikerar att vilken typ av tillg?ng som skrivs
ned p?verkar aktiekursen olika. En stor del av
testerna var av l?g signifikans och g?r att vi inte
kan s?kerhetsst?lla att resultaten ?r utan slump.
F?rslag till vidare forskning: Inkludera fler observationer genom att ?ka
tidsspannet, inkludera fler variabler f?r att
unders?ka eventuella samband.
MÄlkonflikt vid kreditbedömning : Bankens vinst- och miljömÄl
Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.
Hur utvecklas den svenska minröjningsfunktionen inom marinen?
Sjöminan har sÀnkt och skadat mer tonnage Àn alla andra vapensystem till sjöss. DÄ medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lÄng duell.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhÄller sig till varandra. Uppsatsen söker Àven svaret pÄ hur utvecklingen frÄn minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjÀlp av deskriptiv metod kommer MilitÀrstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens lÀroböcker i MineringstjÀnst, MinmotmedelstjÀnst och MinröjningstjÀnst att anvÀndas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig pÄ de militÀra basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrÀttelse samt uthÄllighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, bÄde för personal och materiel, sÀkrare och effektivare förband..
De grundlÀggande förmÄgornas inverkan pÄ militÀra och polisiÀra anti-terrorist operationer
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna Ă€r relevanta Ă€ven i en anti-terrorist operation, dĂ„ förmĂ„gorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta anvĂ€nds tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:? Ăr de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna relevanta för denna typ av operationer?? Vilken eller vilka av de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna lĂ„g till grund för framgĂ„ng/misslyckande i operationen?Studien genomförs som en jĂ€mförande fallstudie dĂ€r fyra operationer av militĂ€r och polisiĂ€r karaktĂ€r analyseras utifrĂ„n de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna. Data erhĂ„lls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation.Resultatet av studien visar att de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna Ă€r relevanta för anti-terrorist operationer och tillĂ€mpningen av dem kan bestĂ€mma utfallet av operationen. De förmĂ„gor som lĂ„g till grund för en lyckad eller misslyckad operation Ă€r verkan, skydd, und/info och ledning..
Kommunal vÀrdering av nyttjandetider: Hur uppnÄr kommuner rÀttvisande avskrivningstider pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar?
RÄdet för kommunal redovisning utkom 2006 och 2009 med nya rekommendationer för hur kommuner ska vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngars nyttjandetider. Syftet med detta arbete Àr att öka förstÄelsen för hur kommuner vÀrderar och faststÀller materiella tillgÄngars nyttjandetider. Arbetet syftar till att identifiera och beskriva kommuners vÀrderingsmetoder, arbetsprocesser samt att utveckla en modell för faststÀllande av tillgÄngars nyttjandetider. Arbetets data Àr insamlad genom tvÄ delstudier dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Insamlad data analyserades med hjÀlp av teorin om ansvarsskyldighet, agentteorin, teorin om förvaltarskap, institutionell teori samt Life cycle costing teorin.