Denna rapport beskriver hur tillgänglighet och användbarhet beaktas genom byggprocessen och hur det kan förbättras. Tillgänglighet och användbarhet behövs då många i världen är drabbade av funktionsnedsättningar av olika slag. De vanligaste funktionsnedsättningarna som påverkar den byggda miljön beskrivs för en djupare förståelse för ämnet. Att ha en funktionsnedsättning innebär ofta att man på grund av den byggda miljön blir begränsad i sin vardag. Att kunna ta del av vardagen på lika villkor som alla andra är en mänsklig rättighet och något som ska visa sig i den fysiska miljön.

Bakgrund Ett CRM?system lagrar all information om sina kunder i en databas för att hjälpa företagen att hantera sina kundrelationer på ett bättre sätt. Företagen skall med assistans av ett CRM?system tillföra mervärde till sina kunder. Finns det en väl fungerande försörjningskedja ger det en bättre service och skapar i och med det ett högre kundvärde.Problemdiskussion Kunderna har idag stora valmöjligheter vilket skapar huvudbry för företagen.

Denna forskningsstudie baserar sig på narrativ forskning genom ostrukturerade intervjuer. Sju vuxna personer diagnostiserade med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) har intervjuats för att svara på frågan Vad i skolan gjorde att du upplevde lärande?. Vid intervjutillfällena har de fyra män och tre kvinnor som intervjuats fått dra sig till minnes till en viss epok i livet och reflektera kring denna period. Epoken som berördes är deras tid i grund- och gymnasieskolan samt för några av de intervjuade även deras tid av universitetsstudier. Betydelsen av undervisningsstrategi för lärande, betydelsen av motivation, delaktighet och intresse för lärande, betydelsen av relationen mellan elev och lärare för lärande samt betydelsen av miljön för lärande är de teman som lyfts fram ur empirin och därmed presenteras i resultatet med underkategorier.

Företagsskandaler i USA som Enron och Worldcom påverkade inte bara världens börser utan även förtroendet för näringslivets som sådant. I ett försök att förebygga en liknande utveckling i Sverige tillsatte regeringen en förtroendekommission 2002 vars syfte var att skapa en uppfatt¬ning om hur för¬troendet för närings¬livet såg ut i Sverige men även vilken beredskap näringslivet själv hade för att stärka förtroendet. Som ett resultat av kommissionens arbete presenterades en Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) som primärt hade två övergripande syften. Dels ska den bidra till en förbättrad styrning av svenska bo¬lag, men även att på den internationella marknaden höja kunskapen om och fram¬för allt för¬tro¬en¬det för svensk bolagsstyrning. Koden började gälla från och med den 1 juli 2005 och i år presenteras de första bolagsstyrningsrapporterna.

Sedan urminnes tider har människan befunnit sig i situationer där hon av en, eller annan, anledning blivit tvungen att vänta. Med tiden har olika kösystem utvecklats för att försöka skapa ordning och reda bland dem som väntar. Mer och mer avancerade system, såsom t.ex. nummerlappsköer har vuxit fram. Den här uppsatsen har ämnat undersöka och få svar på hur kunder uppfattar olika kösystem.

Författare: Elin Sjöberg och Linda WibergHandledare: Anders IsakssonDatum: 2008-05-20Ämne: KandidatuppsatsE-post:  elin_sj@hotmail.comlindowiberg@hotmail.comSedan en tid tillbaka har fokus på företags ansvar gentemot miljö och samhälle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag väljer att publicera hållbarhetsredovisningar. Hållbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som är bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhållanden. Samtidigt har saker börjat hända på finansmarknaden då både institutionella investerare och vanliga kunder ställer krav på att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, så kallade social responsible investment, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag får ingå i en etisk anpassad fond hämtas från flera källor, där hållbarhetsredovisningar är en av dem. Forskning visar på att det som redovisas i hållbarhetsredovisningar inte alltid är den information som en analytiker behöver för att på ett effektivt sätt kunna göra sin värdering av företaget.

För biltillverkare är det idag viktigt att de så kallade kombinationsinstrumentens utstrålning och utseende upplevs på rätt sätt av föraren. Kombinationsinstrumentet är den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmätare, varvräknare, bränslemätare m.m. På grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning är bilföraren omgiven av ett stort antal informationskällor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, både med hänseende på funktion och på attraktivitet. För att öka förståelsen hur informationen upplevs utseendemässigt har en undersökning utförts på Luleå tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.

För biltillverkare är det idag viktigt att de så kallade kombinationsinstrumentens utstrålning och utseende upplevs på rätt sätt av föraren. Kombinationsinstrumentet är den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmätare, varvräknare, bränslemätare m.m. På grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning är bilföraren omgiven av ett stort antal informationskällor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, både med hänseende på funktion och på attraktivitet. För att öka förståelsen hur informationen upplevs utseendemässigt har en undersökning utförts på Luleå tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.

SammanfattningFöretag har i alla tider lånat kapital av kreditgivare till investeringar dessa vill genomföra. Kreditgivarna har i samband med det utlånade kapitalet krävt säkerheter av företagen för att bevilja krediter. Detta för att minska den risk dessa tar. För att ännu mer minska den risk kreditgivaren tar vad gäller utlåning av kapital till låntagare kan kreditvillkor användas. Ännu en möjlighet för kreditgivaren att minska risken är att låta företaget revidera sig.Revisorns uppgifter när det gäller att säkerställa kreditvärdigheten är att granska så att räkenskaperna och förvaltningen av bolaget är i sin ordning.

Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

En väl fungerande aktiemarknad har stor samhällsekonomisk betydelse. Revision kan ses som en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv och samhälle eftersom den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. För att förbättra förtroendet för företag efter ett antal redovisningsskandaler så som Enron WorldCom, Skandia m.m. har nya standarder utvecklats som bl.a. har inneburit att internrevisionen har blivit mer omfattande.

Problembakgrund: Som det ser ut idag är alla aktiebolag tvungna att ha en kvalificerad revisor. Regeringen beslutade den 7 september 2006 att göra en utredning om reglerna för revision i små företag (dir. 2006:96). Slutbetänkande lämnades i september 2007 och i början av 2008 presenterades sedan ett förslag om begränsad revisionsplikt, Avskaffandet av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32).  Problemformulering: 1.

Risk kan beskrivas som ?sannolikheten att drabbas av skada eller förlust? eller som ?sannolikheten att en händelse ska inträffa?. Begreppet risk saknar emellertid en allmänt accepterad definition. Företagen nämner vilka risker de har i sina årsredovisningar och halvårsrapporter. Problemet är att det finns stora skillnader mellan vilken inställning företagen har till hur utförligt de ska rapportera om sina risker.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.