SammanfattningSyftet med vår undersökning var att förklara det svenska helägda kommunala aktiebolagets funktionella inriktning. Helägda kommunala aktiebolag präglas av sin särart, de verkar under vissa regler och lagar som inte tillämpas på privata aktiebolag och har en politisk ägare, denna särart förväntade vi oss skulle påverka dess styrelses funktionella inriktning. Den största delen av tidigare studier angående styrelsens funktionella inriktning är utförda i den privata sektorn, vilket har inneburit att vi har utvecklat befintliga teorier med hänsyn till det helägda kommunala aktiebolagets särart. För att uppnå målet med vår undersökning valde vi att använda ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. För att undersöka styrelsens funktionella inriktning har vi baserat undersökningen på institutionell-, agent-, stewardship- och public choice teori.

Över 6000 personer söker till de 900 lediga studieplatserna vid polishögskolan vid varje ansökningstillfälle. Urvalet för att tillsätta dessa platser är således stort. Kritik har dock riktats mot polisens urvalsprocess som har utpekats för inte tillräckligt kunna identifiera och gallra ut olämpliga individer med låg och bristfällig respekt och inställning till andra människor och olikheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader i fördomar mellan två grupper; sökande till, och studerande vid polishögskolan (N=84) och jämföra dessa med en ickepolisiär kontrollgrupp. Fördomarna mättes med tre moderna fördomsfullhetsskalor; rasism, sexism och fördomar mot homosexuella.

Föreliggande uppsats är en forskningsöversikt på användningsområdet för begreppet ?judikalisering?. Trots att termen används relativt ofta i samhällsdebatten finns mycket lite vetenskaplig forskning på området och en välutformad definition lyser med sin frånvaroDen gängse begreppsförklaringen fokuserar på ökad domstolsmakt och ställer principen om folksuveränitet mot rättsstatens grundsatser. Därmed blir debatten mycket ideologiskt färgad. Att det kan finnas ytterligare tänkvärda aspekter än den klassiska maktdelningsläran lämnas därhän.

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

I dagens samhälle ser vi fler och fler företag som vill att vi går med i deras Facebook-grupp eller blir deras följare på Twitter (sociala medier). Vi har undersökt hur detta har påverkat företagens marknadskommunikation och vad den allmänna konsumenten tycker om företag på sociala medier. Tack vare, eller på grund av, sociala medier är det numera vanligare med så kallad Word of Mouth (åsiktsspridning) via nätet och detta kan leda till både positiv och negativ kritik mot företagen. Det är även vanligare med "Customer relationship management" som beskrivs som ett sätt att skapa relationer med olika intressenter, i vårt fall via Internet.Vi intervjuade kommunikationsansvariga på tre svenska företag, gjorde en enkätundersökning med de allmänna konsumenterna gällande hur sociala medier har påverkat företags marknadskommunikation och analyserade hur åsikterna skiljer sig åt. Av detta kom vi bland annat fram till att företags marknadskommunikation har påverkats av sociala medier men att det inte alls är lika vanligt att ungdomar följer företag på sociala medier som vi först hade trott..

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Syftet med vår uppsats är att göra en probleminventering av bokföringsbrott. Vi kommer att kartlägga de huvudsakliga anledningarna utifrån kontrollväsendets perspektiv till varför människan begår bokföringsbrott för att kunna ge förslag på möjliga åtgärder. Eftersom det inte finns mycket teori inom ämnet har det varit svårt att sätta den teoretiska referensramen. Dock har vi tagit med den information vi tyckt varit relevant för ämnet där vi använder oss av institutionell teori och rättviseteori.. Vi har valt att använda oss av en induktiv metod där vi utgår ifrån empirin för att finna våra slutsatser.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Sverige fick i augusti 2011 en ny läroplan som det runt om på skolorna satsats enormt mycket tid och resurser på att implementera. Vårt syfte med undersökningen är att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos några rektorer och lärare på tre olika skolor. Vi har valt att rikta våra forskningsfrågor mot tre områden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen. Som teoretisk bakgrund har vi bland annat använt oss av det läroplansbetänkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vår empiri utifrån både den kritik och de förslag på förändringar som ges i denna samt utifrån relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att använda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod då vi ville få fram individuella skildringar och upplevelser av våra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lärarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gällande deras syn på sin framtida profession.

Ett informationssystem syftar till att förse ett företag med information för att förbättra dess kompetens och effektivitet. Acceptansen av informationssystemet, och den effekt det får i företaget, är beroende av hur väl systemet motsvarar kundens krav. Trots denna vetskap är den främsta kritik som riktas mot informationssystem idag att de inte motsvarar intressenternas krav och således inte används i avsedd omfattning.Den viktigaste informationskällan, som systemutvecklarna har vid undersökning av problemdomänen och kraven på det tänkta systemet är intressenterna. För att resultatet av systemutvecklingsprojektet skall bli så bra som möjligt kräver det att intressenterna är engagerade och involverade i processen att samla in information. Risken är annars att den insamlade kunskapen är ofullständig och inkonsistent.

Studiens syfte var att skapa ett digitalt läromedel inom gjutning i skolämnet bild och form samt att undersöka hur lärarstudenter och en nyutexaminerad lärare såg på det skapade läromedlet och blogg som läromedel. De frågeställningar som studien utgick ifrån var ?hur kan en blogg som läromedel i gjutning utformas?? och ?vad tycker lärarstudenter och nyexaminerade lärare i bildämnet om det färdiga läromedlet??. För att besvara dessa frågor genomfördes ett gestaltande arbete genom att utforma en blogg som ett läromedel i skolan. Temat på detta läromedel var gjutning, där två gjutningstekniker presenterades; tvådelad gipsform och alginatform.

Syftet med uppsatsen är att ur ett adaptionsteoretiskt perspektiv undersöka gestaltningen av framförallt sexuellt våld i Anthony Burgess roman A Clockwork Orange (1962) och Stanley Kubricks adaption av romanen till film (1971). Genom en närstudie av hur våldet gestaltas och vad av våldet som kommuniceras mellan roman och film, är min ansats att identifiera A Clockwork Orange som estetiserad och metakritisk eller våldsförhärligande. Undersökningen visar att det vid tolkningen av A Clockwork Orange inte går att bortse från kontext och kulturell diskurs och att det sätt man talade om framförallt filmen när den hade premiär, präglade synen på den som våldsförhärligande. Undersökningen visar dock att den litterära textens tekniker och konstruerade språk skapar distans till våldsgestaltningen som gör det möjligt att omvandla den till en metaforik. Undersökningen visar vidare att det audiovisuella mediet genom ett konstnärligt formspråk förmår skapa en förståelse för våldet som en kritik mot det våld som en inte förmår distansera sig till..

Kinas reformer som startade 1979 genom Deng Xiaoping har lett till omfattande ekonomisk framgång i Kina. Dessa ekonomiska reformer har gått rakt emot kommunistisk ideologi och har därför fått stark inrikes kritik samtidigt som folket fått högre levnadsstandard och utländska företag investerar stort i Kina. Före reformerna hade Kina börjat se en viss uppgång i tillväxt, men var i stort behov av moderniseringar. Det första steget var att tillåta en liten privat sektor samt att öppna upp speciella ekonomiska zoner i södra Kina runt kustregionerna för att hämta in utländskt kapital samt avancerad teknologi. Kina har sedan dess haft en genomsnittlig BNP-tillväxt på 9% per år.

Efter omfattande kritik mot det svenska häktningssystemet från EU och FN beträffande brott mot FN:s mänskliga rättigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig på närbyråkratsnivå. Syftet med denna undersökning är att utifrån implementeringsteori studera förutsättningarna för kriminalvårdare som arbetar på svenska häkten att implementera FN:s mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvårdare vid svenska häkten intervjuats utifrån huruvida de förstår, vill och kan följa FN:s mänskliga rättigheter. De slutsatser som framkommer är att kriminalvårdarna har en god förståelse kring FN:s mänskliga rättigheter. De har också viljan att efterleva dem även om motiven är av olika slag.