Föreliggande studie har för avsikt att ta reda på hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gällande sexuellt utnyttjande av barn under femton år. Studien fokuserar på rättsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjälp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, Institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.Frågeställningen är: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svårigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrån respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhället?En av slutsatserna är att samarbetet mellan instanserna inte är till belåtenhet och att samarbetet påverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmåga. Handlingsförmågan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som också är den som sätter ramarna utifrån de ekonomiska resurserna som finns att tillgå för arbetet..

Bakgrund och problem: Vad den samtida konsten är kan vara svårt att definiera. En definition är att konsten är vad konstvärlden säger är konst. Det finns ett antal idéer om vad konst skall vara, samt kulturpolitiska mål som syftar till att sprida kulturen till allmänheten. Konstnären Lars Vilks menar att det finns en idé inom konstvärlden att det finns en avgörande extern faktor som påverkar konstvärlden. Han menar även att det finns en syn som ser konsten som en institution.

Private equity (PE) har kommit att utgöra en viktig aktör på den svenska kapitalmarknaden och allt fler företag drivs idag med ett PE-företag som ägare. Fallföretaget i vår studie blev för sex år sedan uppköpta av ett PE-företag och sedan uppköpet har det genomförts omfattande förändringar i ekonomistyrningen. Vi har i studien undersökt vilka förändringar som genomförts och med hjälp av Burns och Scapens (2000) institutionella ramverk analyserat hur och varför förändringarna har mottagits i organisationen på det sätt som de har. I den fallstudie vi har genomfört har vi intervjuat personer både i fallföretaget och hos PE-ägaren. Vi har i studien fått reda på att fallföretaget, utifrån direktiv från de nya ägarna, infört ett nytt rapporteringssystem och incitamentprogram efter uppköpet.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Under våra år vid Högskolan i Borås har vårt intresse för vilken betydelse språket kan haför organisationer kommit att öka. Vi kom allt mer att lyssna på hur något sades, inteenbart vad som berättades för oss. Att organisationers framgång kunde kopplas sammanmed vilken berättelse de valde att berätta var en tanke som dök upp hos oss. Straxdärefter tog vi del av Tolbert och Zuckers artikel gällande Institutionaliseringen av deninstitutionella teorin. I artikeln presenterade de Institutionaliseringen av ett fenomen somen process i tre steg.

Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemål uppfyllas. Detta ställer krav på att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebär krav på att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig på att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet väljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori består av logiker samt de tre systemen som är regulativa, normativa och kulturella system.

The purpose of the thesis Masculinities ? Gender and its Impact on the Social conditions of individuals is to perform a critical study of how gendered norms influence the social conditions of individuals. This has been done by a problematization and the attempt to answer the question of how the hegemonical masculinity can be analyzed as a discourse, and how the structural aspects of this discourse inflict on the social conditions of masculinities.The question was divided into the analytical themes: the boarders of the discourse, the institutionalization of the discourse, the actuation of the discourse and the agents of the discourse. The theoretical frame is constituted by the theory of discourse by Michel Foucault, the theory of the hegemonical masculinity by R.W. Connell and a subversive identity theory by Judith Butler.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår.

Fängelset är en värld som de flesta har åsikter om, men som få har insyn ioch kännedom om. Det är därför viktigt att beskriva fängelset ur ettinifrånperspektiv, att återge vad som faktiskt försiggår i innanför murarna.Syftet med uppsatsen har varit att utifrån en livstidsfånges eget perspektivåterge en bild utav, sprida nya kunskaper om, och genom sociologisk ochsocialpsykologisk teori skapa en förståelse för hur livet bland livs- ochlångtidsfångar inom en hårt styrd och sluten total institution ser ut.Deltagande observation har använts som observationsmetod. Observatören idetta fall är inte en fältforskare på besök, utan en intagen som varit en del avdet undersökta samhället under fem års tid. Resultatet påvisar existensen avtvå dominerande avdelningskulturer. Dels den traditionella fångkulturen ochdels en mer socialt anpassad kultur, som främst utgörs av intagna utan enkriminell identitet.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

I en globaliserad värld, där multinationella företag uppkommer dagligen, blir det allt viktigare för företag att vara sociala medborgare. Den ökande globaliseringen, samt ett utvecklat informationssamhälle, medför att företag blivit alltmer transparenta för omvärlden. Forskning har visat att företags sociala ansvar, kommer att ha ännu större inverkan på verksamheten i framtiden. Därmed är det viktigt att företag har väl fungerande rutiner, för hur de skall hantera den här typen av arbete. I nuläget använder sig många organisationer av CSR som ett slags skydd mot allmänhetens missnöje, och utnyttjar inte konceptet till dess fulla potential.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår.

Syftet med detta arbete är att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhållande till individen. Syftet är även att undersöka förutsättningar för bostadsbyggande där individen själv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. Utgångspunkten i arbetet är att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi ställer oss frågan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagsläget och vad det kan bero på. Utifrån ett teoretiskt angreppssätt som utgår ifrån strukturers påverkan och aktörers handlingar i samhället undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande.

Studiens syfte är att undersöka ungdomars sociala medieanvändande och hur dessa påverkar dem då de är online och offline. Det som studien fokuserar på är införlivande av tillhörighetskänslor, kollektiv självkänsla och bekräftelse via sociala medier hos informanterna. Det är en kvalitativ metod som används i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och kopplas till tidigare forskning samt Richard Jenkins teori om social identitet vilken inkluderar begrepp som grupper, kategorisering, Institutionalisering, habitualisation, identifikation, självbild och offentlig image. Även Berger och Luckmanns begrepp face-to-face interaktion och socialisationsprocess används i analysen samt begrepp som berör internetberoende.Det empiriska materialet analyseras enligt hermeneutiska principer, och visar på att alla informanterna tar del av sociala medier varje dag.