Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgångar har visat sig vara ett problemfyllt område både för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat på att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgångar inte identifieras i tillräcklig utsträckning. Det har även påpekats att det finns ett stort svängrum inom regelverket som tillåter mycket individuella bedömningar. Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader mellan branscher på den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgångar vid det första redovisningstillfället efter rörelse-förvärv och i så fall vad orsakerna kan vara. Vi vill även undersöka om det går att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgångar och fördelning av köpeskillingen.Genomförande: Både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Branschjämförelser har gjorts för genomförda rörelseförvärv på Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011.

Syftet med min undersökning är att jämföra hur svenska pedagoger arbetar med sång och musik på en förskola med barn som har svenska som modersmål respektive en förskola med barn som har ett annat modersmål än svenska. Jag observerade och intervjuade tre kvinnliga förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna på de båda förskolorna arbetade mycket med det språkliga, men på olika sätt. Pedagogerna som arbetade med barn med ett annat modersmål än svenska hade mer språkliga mål och syften med sitt sång- och musikarbete och framhävde mer den språkliga förståelsen medan pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål mer såg på vikten av att göra det lättare för barnen att minnas, samt på utvecklingen av det sociala, exempelvis samspel och gemenskap. Pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål, gav barnen mer utrymme för samtal och frågor än vad pedagogerna på den andra förskolan gjorde och gav mer utrymme för båda könen.

Digitalt textiltryck ger mig möjlighet att skapa textilier av hög kvalitet i små upplagor utan begränsningar vad gäller rapportstorlek och färgantal. Jag kan producera hållbara och praktiska textilier med en handgjord känsla. Dessa egenskaper ger tekniken intressanta möjligheter som en överbryggare mellan design och textil konst/konsthantverk. Det ger också stora möjligheter att anpassa formgivningen efter en specifik möbel eller miljö. Detta vill jag utnyttja i mitt arbete.

Miljömedvetenhet är ett begrepp som används flitigt idag både i företagsvärlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de ställer allt högre krav på företagens produkter och tjänster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och många företag väljer att lägga stora resurser inom hållbar utveckling för att uppnå konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvärlden skapar dem en hållbarhetsredovisning där dem talar om sitt ansvar för omvärlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hållbarhetsredovisning är det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hållbarhetsredovisning ska utformas är frivilligt och variationen gör att det kan bli svårt för ett otränat öga att tolka och jämföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hållbarhetsredovisning är att företagen väljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats är att granska och tolka hållbarhetsredovisningarna från nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att få svar på frågan till vem deras hållbarhetsredovisning är skriven.För att uppnå vårt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fått från bolagens hållbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har då kommit fram till att bolagens hållbarhetsredovisningar lägger fokus och riktar sig till olika intressenter.

Detta arbete behandlar främst bedrägeribrott och om denna brottslighet ökat till följd av att tillgången till internet och att internetanvändandet ökat i samhället. Syftet med denna studie är att ge en bild och förståelse av hur ett ökat internetanvändande kan påverka ett bedrägligt beteende, det vill säga om ett ökat internetanvändande eller tillgången till internet påverkar hur antalet bedrägeribrott förändras. Frågeställningarna i detta arbete är: Finns det ett samband mellan internetanvändande och tillgång till internet hos befolkningen och antalet anmälda fall av bedrägerier? Kan detta eventuella samband förstås mot bakgrund av teorier rörande rationella val, samt sociala och ekonomiska faktorers påverkan på brottslighet? För att kunna besvara frågeställningen och syftet för studien har undersökningen baserats på en kvantitativ metod där officiell kriminalstatistik från Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten använts. Vidare har viss statistik rörande sociala och ekonomiska faktorer inhämtats från Statistiska centralbyrån.

External forces have significant impact on organisations. This study analyzes the implications of one type of external forces in aid-focused NGOs through two qualitative case studies where it is investigated if Sida?s reporting requirements have the intended effects: learning and control using a theoretical framework where it is recognised that the requirements may also result in dysfunctional behaviour: decoupling and colonisation. The study shows that when the demands are the result of institutional pressure rather than an ambition to generate learning and control, the demands tend to be unrealistic and the NGOs therefore decouple the formal fulfilment of the demands from the actual activities. It is argued that a partnership, which incorporates trust and dialogue, is a prerequisite, not only for learning, but also control.

External forces have significant impact on organisations. This study analyzes the implications of one type of external forces in aid-focused NGOs through two qualitative case studies where it is investigated if Sida?s reporting requirements have the intended effects: learning and control using a theoretical framework where it is recognised that the requirements may also result in dysfunctional behaviour: decoupling and colonisation. The study shows that when the demands are the result of institutional pressure rather than an ambition to generate learning and control, the demands tend to be unrealistic and the NGOs therefore decouple the formal fulfilment of the demands from the actual activities. It is argued that a partnership, which incorporates trust and dialogue, is a prerequisite, not only for learning, but also control.

The origin of the word ?communication? is the Latin word communicare, meaning to make common. The reason for our communication is to share thoughts, feelings and information, we want to affect and confirm.We are used to interpersonal communication, but even if we have had a lot of practice at it during our lives, we still find our selves facing misunderstandings and conflicts. The more people we meet during a day, the greater the chance is for interruptions in the communication.In pharmacy practice, good communication is vital for the client?s health and quality of life.

Hur kommer det sig att en organisation som brandmannakollektivet uppvisar en så låg kvinnorepresentation bland sina brandmän när andra organisationer med samma eller liknande förutsättningar, som polis och militär, uppvisar bättre resultat? Vad kan förklara den låga kvinnorepresenationen i den Svenska räddningstjänsten?Vi har i denna uppsats försökt förklara problemet med hjälp av nyinstitutionella teorier, så som homogenitet på organisationsfältet (isomorfismer) och professionens legitimitetssträvan genom omvärlden. Vi menar att det inte räcker att hitta och förklara institutionella faktorer och därmed en förändringströghet, med enbart isomorfismer eller enbart professionens legitimitetssträvan. De måste sättas i en relation till varandra.Det vi fann var att räddningstjänsten inte söker sin professionella legitimitet genom styrning från lagar och regler, och att denna ignorans skapar en norm på organisationsfältet. Ignoransen är en konsekvens av svag styrning från andra aktörer i organisationsfältet samt obefintlig granskning.

This study is predominantly qualitative. It is also descriptive to a large extent and notoriented towards hypothesis-testing. The study aims at studying what has influenceddigitization of old Swedish dramatical works through the Dramawebben projekt, whilefocusing on the technical solutions. Four different data collection methods have been applied.Interviews and a questionaire with open-ended questions were the two primary tools. Adocument analysis and observations were applied as well.Examples from earlier research to relate to questions about digitization as an institutional andsocietal practice are presented.

The aim of this paper is to expand the debate on globalization and its consequences from a theoretical perspective emphasizing social processes of exclusion and inclusion. I explore these social processes in dialogue with the Spanish social movement for the rights of irregular immigrants. The paper also aims to explore new forms of resistance in the context of globalization."The declinist thesis" argues that globalization has lead to a declining importance of the nation-state and the national citizenship as guarantees of rights. "The anti-declinist thesis" oppose to this picture arguing that rights still depend on national policies. I also discuss the functions of exclusion and inclusion inherited in the concepts of citizenship and nation-state.I outline the historical and political context of the movement and explore the ideas and organizational dimensions of the movement's "knowledge praxis".I conclude that national citizenship - in a broader sense as a description of the relationship between the individual and the state - seems to play a crucial role in the life situation and the possibilities of irregular migrants to organize and protest.

Syfte:Studiens syfte är att genom fokusgruppsintervjuer undersöka hur lärare i de lägre skolåren uttrycker sig om läsförståelsearbetet i undervisningen, framförallt för elever som befinner sig i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter och med utgångspunkt i PISA 2012.Teori Denna kvalitativa studie utgår från det sociokulturella synsättet på lärande. Centralt intresseområde i detta perspektiv är att lärande sker i samspel med omgivningen och med språket som verktyg. Även forskningsansatsen är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Det innebär att samtalen i fokusgruppsintervjuerna har analyserats efter såväl innehåll som språklig interaktion. Analysen av den språkliga interaktionen är färgad av Conversation Analysis (CA-traditionen), som vill studera vardagliga samtal där deltagarna själva resonerar sig fram till betydelser.

Master Thesis in Business Administration, School of Business Administration, Linaeus University, Finance 4FE03E, Spring 2011Authors: Benni Hansson, Axel SandquistTutor: Christopher von KochExaminer: Sven-Olof CollinTitle: Compensation as a means of monitoring or recruiting ? a study on ownership structure in Swedish listed companies.Keywords: CEO compensation, compensation structure, ownership structure, ownership types, ownership concentration, agency theory, resource dependence theory, managerial theoryBackground: There has been extensive research on CEO compensation, however not a lot on Swedish listed firms. Many studies have an agency theoretical perception on CEO compensation. In accordance with this, compensation is used as a means to solve monitoring and incentives problems.Purpose: The aim of this study is to examine the role of CEO compensation, by studying ownership structure.Method: To examine the role of CEO compensation we use a multi-theory approach, based on agency theory, resource dependence theory and managerial theory. The companies examined are Swedish listed firms the in years 2005 to 2009.

Bakgrunden till studien är mina egna tankar om hur de lönesättande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu när de har blivit alltmer vanliga på arbetsplatserna. Syftet med studien är dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesättande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens påverkan har för samspelet under det lönesättande samtalet. Studiens forskningsfråga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har använts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att få fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesättande samtalet. Som metod användes en öppen intervju med en frågeguide som innehåll ett antal olika teman som de olika respondenterna själva fick resonera kring.

AbstractThe aim of the research presented in this thesis is to study how interactional strategies are used by children and what these strategies mean or imply in the preschool cultural context. The theoretical point of departure in the study is the socio-cultural perspective (William Corsaro, Roger Säljö, Jim Wertsch). The study is a contribution to the field of research that focuses upon contextual issues and an overall way of seeing the child. This is in opposition to the strong traditional psychological perspective in the development of the child, where a focus upon the individual dominates in special education. This ethnographic study aims to answer the following research questions; What interactional strategies are co-constructed by the children in preschool play? How do the interactional strategies influence the creation of culture in preschool play? The children, 3-5 years olds, and their play situation were in focus.