Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.

Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.

Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.

Två arbetsplatser inom äldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkät. Båda arbetsplatserna hade en hög sjukfrånvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anställd och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrånvaro hade 61 anställda och den andra hade 48 anställdaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrånvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn på arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn på arbete oftare blir sjukskrivna då den psykosociala arbetsmiljön är dålig.

Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.

Uppsatsen behandlar balansen mellan EG-rätt och nationell processrätt. Genom att göra en grundlig utredning av artikel 234 samt att utreda vilka grunder som fanns för det motiverade yttrande kommissionen riktade mot Sverige i anledning av svenska domstolars hantering av artikel 234 vill jag visa på den beroendeställning som finns mellan nationella domstolar och EG-domstolen. Uppsatsen belyser också de svårigheter ett system, som bygger på förtroende och i stort sett saknar sanktioner, utsätts för när det utmanas av någon sida.De frågor som behandlas i uppsatsen är: Var den kritik som riktades mot Sverige avseende tillämpningen av artikel 234 befogad? Vilken betydelse hade den lagändring, som genomfördes efter kritiken, för kommissionens beslut att avsluta ärendet? Har de lagstiftningsåtgärder som genomfördes i samband med kritiken någon effekt på den faktiska tillämpningen av artikel 234 i svenska domstolar? Finns det sanktioner mot en medlemsstat om ett brott mot artikel 234 kan konstateras? Vilken betydelse har artikel 234 för det fortsatta samarbetet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna?EG-rätten är sedan Sveriges inträde i Europeiska unionen en del av den svenska rättsordningen. För att det EG-rättsliga systemet skall fungera förutsätts ett fungerande samarbete mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna.

Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.

Sammanfattning De invandrare som kommit till Sverige under de senaste åren anses av vissa studier, vara mer välutbildade, det vill säga mer grundligt skolade än svenskar. Trots detta har de haft svårigheter att få en fast förankring i det svenska arbetslivet. Dessa invandrare skulle kunna tillföra vårt arbetsliv och vår samhällsekonomi mycket, men det är få arbetsgivare som vill ta tillvara på deras kompetens. Med anledning av ovan har vi i denna uppsats valt att utvärdera EU-projektet ?Tillvaratagande av invandrarnas högskolekompetens? inom Karlshamns kommun.

Sammanfattning De invandrare som kommit till Sverige under de senaste åren anses av vissa studier, vara mer välutbildade, det vill säga mer grundligt skolade än svenskar. Trots detta har de haft svårigheter att få en fast förankring i det svenska arbetslivet. Dessa invandrare skulle kunna tillföra vårt arbetsliv och vår samhällsekonomi mycket, men det är få arbetsgivare som vill ta tillvara på deras kompetens. Med anledning av ovan har vi i denna uppsats valt att utvärdera EU-projektet ?Tillvaratagande av invandrarnas högskolekompetens? inom Karlshamns kommun.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 2000-talet pågick en diskussion beträffande att vi i Sverige, i likhet med andra länder i Europa, skulle avskaffa revisionsplikten. Ordet revision har sitt ursprung i det latinska ordet revi´sio som betyder återseende. Detta kan förklara innebörden av vad en revision är, det vill säga en granskning i efterhand av ett företags redovisning och förvaltning. Utredningen resulterade slutligen i en ny lag som trädde i kraft år 2010. Resultatet blev en kompromiss där revisionsplikten avskaffades för cirka 70 procent av de svenska aktiebolagen.

Sammanfattning Byggbranschen som sådan har över lång tid visat sig vara en mycket konservativ bransch. Gamla beprövade metoder och konstruktionslösningar tenderar att väljas före det som kan anses som nytt och oprövat. Under senare år har dock ett stigande energipris samt den globala uppvärmningen drivit utvecklingen i en riktning där energieffektiva byggnader efterfrågas i allt större omfattning. Detta medför en efterfrågan för nya material och byggnadssätt som kan ersätta eller komplettera de mer traditionella. Ett för i Sverige förhållandevis nytt byggnadssätt är att uppföra byggnader med Structural Insulated Panels SIPS. Dessa är konstruktionselement som används för både väggar och tak.