Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker. Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck. Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar. Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.

Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.

Svenskarna handlar allt mer kläder och intresset för mode och kläder är större än någonsin.Bara produkten räcker dock inte för dagens konsument, utan platsen där den inhandlas har fåttallt större betydelse för kundens shoppingupplevelse. De olika faktorer som påverkar kunden ibutik brukar samlas under konceptet butiksatmosfären. Atmosfären ska, för att på bästa sättstimulera kunden, byggas utefter människans fem sinnen, syn, känsel, doft, smak och hörsel.Tidigare forskning har fokuserat på hur aktiviteter i butiksmiljön fungerar inom vanligdetaljhandel. Vi har i vår uppsats valt att undersöka hur dessa tidigare rön skulle gå atttillämpa på secondhandbutiker, som skiljer sig från detaljhandeln bland annat genomproduktutbud. Secondhand har på senare tid fått mycket uppmärksamhet och det finns idag ettökat intresse för återanvändning av kläder.Syftet med uppsatsen är att analysera möjligheterna för secondhandverksamheter att arbetamed butiksatmosfären för att skapa en mer tilltalande butik.