Denna studie syftar till att utreda relationen mellan de Àldre och ny teknik, utifrÄn de Àldres upplevelser. För att tydliggöra denna relation genomfördes nio intervjuer med nio olika respondenter. Detta Àr en studie dÀr grundad teori anvÀnts som metodansats. DÄ detta var ett outforskat Àmne stÀmde det bra att anvÀnda sig av grundad teori för att fÄ fram en teori som kunde bidra till att tydliggöra denna relation. Studien syftar till att ge en bild av samspelet mellan de Àldre och den nya tekniken.Vi vÀnde oss till en kategori mÀnniskor som var över 65 Är.

UtgÄngspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhÀllet Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att dÀrefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förstÄelse av teknik och kön i informationssamhÀllet Sverige. Till min hjÀlp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag anvÀnt mig av den kritiska diskursanalysen som Àr sÀrskilt anvÀndbar inom just feministisk forskning dÄ den kopplar sprÄket till frÄgor om makt och sociala processer. Analysen Àr upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebÀr att texten analyseras utifrÄn tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgÄngspunkter som Àr centrala för uppsatsen Àr socialkonstruktivismens tankar om att sprÄket formar vÄr verklighet och en feministisk övertygelse om att kön Àr socialt konstruerat.

Detta examensarbete ger en introduktion till omrÄdet systemutveckling. Kravhantering har i alla tider varit en viktig del i systemutveckling. För att kunna lyckas med kravhanteringen under ett systemutvecklingsprojekt Àr det viktigt att anvÀnda sig av rÀtt teknik. En teknik som finns för att kunna hantera de krav som stÀlls pÄ ett system Àr Use Case som hÀrstammar frÄn UML. Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ de för och nackdelar som har upplevts av anvÀndare som har arbetat med Use Case i samband med kravhantering.

Denna rapport sammanfattar ett examensarbete som utförts hos Kiruna kommun. Kommunen arbetar med framtagning av en ny IT-sÀkerhetspolicy och ville dÄ göra en sÀkerhetsanalys av sin verksamhet. Denna sÀkerhetsanalys skulle göras utifrÄn Krisberedskapsmyndighetens standard BasnivÄ för IT-sÀkerhet (BITS). Informationsinsamlingen har skett via intervjuer av personal pÄ IT-avdelningen samt platsinspektioner pÄ skolor och serverhall. Dessutom har en enkÀt skickats ut till alla anstÀllda inom kommunen.

Denna studie handlar om hur nĂ„gra svenska och en norsk förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. FrĂ„gor som undersöks Ă€r; vilket förhĂ„llningssĂ€tt har de intervjuade förskollĂ€rarna sjĂ€lva till naturvetenskap och teknik, hur Ă€r de intervjuade förskollĂ€rarnas instĂ€llning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollĂ€rarna om de lĂ€roplansmĂ„l som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod dĂ€r tre förskollĂ€rare i Sverige och en förskollĂ€rare i Norge har i berĂ€ttelseform besvarat ett antal intervjufrĂ„gor. Resultatet som framkom av studien Ă€r att förskollĂ€rare kan ha mycket olika förhĂ„llningssĂ€tt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses ocksĂ„ som omrĂ„den som inte faller sig lika naturligt som andra omrĂ„den som inbegrips i förskolans lĂ€roplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

Ett effektivt anvÀndande av ett informationssystem förbÀttrar informationshanteringen inom en verksamhet. För att ett informationssystem ska kunna fungera effektivt krÀvs att det motsvarar de krav som stÀllts pÄ informationssystemet av olika intressenter.Requirements Engineering (RE) Àr en viktig del av systemutvecklingsprocessen för att kunna sÀkerstÀlla en vÀl fungerande kravhantering. Use case Àr en teknik som kan anvÀndas som hjÀlpmedel i RE-processen för att identifiera och dokumentera krav.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om use case Àr tillrÀcklig som enda teknik för att identifiera och dokumentera krav samt vilka eventuella kompletterande tekniker som anvÀnds bland systemutvecklare. Resultatet av undersökningen visar att use case-tekniken inte Àr tillrÀcklig utan mÄste kompletteras med andra tekniker för att möjliggöra att samtliga krav kan identifieras och dokumenteras..

In this Bachelor thesis I explore sound and room as elements in design of user interfaces, both theoretical and practical in a specific application domain, to identify some of the advantages and disadvantage associated with these elements. As application domain I studied email clients and their usage at home amongst students at Blekinge Institute of Technology. In the study I found an activity, which seems to be highly distributed in the physical room where the user is located. The activity was notification of email and could take place in an arbitrary location of the home. I then augmented this activity with ideas from my theoretical assumption about room and sound. The result was a rule-based agent for notification of email, which primarily uses sound as interaction style..

Störnings indikation pĂ„ lĂ„gspĂ€nningsnĂ€t. Detta examensarbete har kommit till som ett resultat av företaget Öresundskrafts arbete med att installera ny teknik för datatransmission över elnĂ€tet. Uppgiften var att indikera störningar mellan 5-95 kHz pĂ„ 400 V nĂ€tet med hjĂ€lp av en applikation för förenklad insamling och loggning av mĂ€tvĂ€rden baserad pĂ„ ett oscilloskop kopplat till en dator via GPIBprotokollet och programmet LabVIEW..

Dagens samhĂ€lle stĂ„r pĂ„ grĂ€nsen till att införa RFID (Radio Frequency Identification) teknik i allt fler produkter. Än sĂ„ lĂ€nge har inte speciellt mĂ„nga konsumenter kommit i kontakt med den nya tekniken och de för- och nackdelar denna innebĂ€r. Företagen ser fördelar i sĂ€nkta lager-, hanterings- och inventeringskostnader samt möjligheten att kunna lagra information om kunder och deras vanor med hjĂ€lp av RFID teknik. FrĂ„gan vi stĂ€llde oss var om individerna som kommer i kontakt med den nya tekniken (konsumenterna) ser samma fördelar som företagen ser och om de tror att denna teknik kommer att pĂ„verka den personliga integriteten. Detta ledde fram till vĂ„rt syfte som innebar att vi ville studera individens syn pĂ„ sin integritet i samband med ett framtida införande av RFID teknologi.

Processindustrin har möjligheten att ta steget in i en ny utvecklingsfas dÀr teknik kommer att spela stor roll. I och med att teknik allt mer stödjer mobilitet öppnas möjligheten för processoperatörer att pÄ valfri plats kunna övervaka och styra tillverkningsprocessen. Med denna rapport presenterar författaren sin empiriska studie pÄ en högteknologisk fabrik. Studiens fokus ligger i betydelsen av processoperatörernas mobilitet och hur den framtrÀder i deras arbete. Studien visar att mobilitet för operatörerna pÄ fabriken Àr en del av deras yrkesutövande och vÀsentlig för att kunna styra tillverkningsprocessen.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

SammanfattningDen tekniska utvecklingen i dagens samhÀlle gÄr allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förvÀntas besitta idag. SamhÀllet har en förvÀntning pÄ individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att anvÀnda GPS som standard i vÄra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förvÀntan undrar vi om det gÄr att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer förÀnderliga miljö inom teknikomrÄdet som de kommer att möta inom en snar framtid.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera i vilken utstrÀckning teknikundervisning sker under tidiga Är, med sÀrskild betoning pÄ hur den organiseras och lÀrarens instÀllning till Àmnet. Arbetet vill Àven belysa hur mÄlen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som anvÀndes för att fÄ svar pÄ ovanstÄende frÄgor var att intervjua lÀrare som undervisar pÄ de tidiga Ären, samt att jÀmföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var Àmnet teknik dÄligt representerat och att lÀrarens instÀllning till Àmnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna fÄr under de tidiga Ären. I diskussionsavsnittet funderar vi pÄ om lÀraren tillhandahÄlls de rÀtta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra Àmnet teknik lÀttare att undervisa i..

System Andersson AB is a company located in Jönköping that works with developing computer systems for the mechanical engineering industry. As of today, when this report is written, the company is working on the development of a new Manufacturing Planning and Control (MPC) system. This new system aims to create not only a user friendly interface but also a modern, stylish interface. To achieve this, the company has decided to work with a, for them, new application framework; Windows Presentation Foundation (WPF).System Andersson is well known for developing systems for different kinds of touch screens, this project is no exception. For this new user interface the company wishes to implement different types of Drag&Drop functionality.

Antalet tjejer pÄ elprogrammet/datorteknik har alltid varit lÄgt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda pÄ vilka faktorer som hindrar tjejer frÄn att söka elprogrammet och om man kan pÄverka dessa faktorer. Faktorer som undersöks Àr sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man anvÀnder sig av tekniken. Det finns bÄde faktorer som gÄr att pÄverka och faktorer som inte gÄr att pÄverka. SamhÀllets instÀllning till tjejer som satsar pÄ teknik Àr svÄrare att pÄverka Àn att tjejer inte tycker att datorer och teknik Àr roligt. Undersökningen visar att det största problemet Àr tjejernas tilltro till sin praktiska förmÄga, men det verkar i alla fall som att det gÄr att pÄverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser..