Bakgrund: Sömnstörningar är ett vanligt förekommande problem med konsekvenser för hälsa och arbetsförmåga. Flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling för Insomni. KBT innebär att kopplingen mellan sömnproblem och sängläge bryts genom kortare sovtid (sömnrestriktion) och undvikande av vaken tid i sängen (stimuluskontroll), parallellt med medvetandegörande och förändring av negativa tankar. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av den 7-veckors KBT-behandling mot Insomni som beteendevetare och företagsläkare på FHV i Lunds Kommun utförde i tre gruppomgångar under 2007-2008 för anställda i Lunds Kommun.Metod: 13 anställda med Insomni behandlades för Insomni med KBT. Samtliga deltagare var kvinnor med en medelålder på 48 år.

Bakgrund: En god sömn är viktig för kroppens välbefinnande. Sömnlöshet (Insomni) och sömnsvårigheter har en stor inverkan på livskvalitet och är ett allmänt bekymmer. Sömnstörningar yttrar sig främst som, när det gäller äldre, lång Insomningstid, upprepade uppvaknande under natten och svårigheter att då somna om eller att man vaknar tidigare än vanligt på morgonen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska åtgärder för att främja sömn hos äldre. Metod: Studien har gjorts som en litteraturstudie.

BAKGRUND: Sömn är ett regelbundet återkommande tillstånd som är livsnödvändigt för att kroppen skall återhämta sig på ett korrekt vis. Personer med Insomni och sömnapné är två patientgrupper som lider utav långvariga sömnproblem. Orsakerna till den dåliga sömnen kan vara många, och därför är det viktigt för sjuksköterskan att vara lyhörd och kunna stötta patienterna med hjälp av sina kunskaper gällande de åtgärder och behandlingar som finns att använda sig av.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskan kan tillämpa för att stödja patienter med långvariga sömnproblem.METOD: En litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter användes vid datainsamling och analysförfarande.RESULTAT: Fyra kategorier framkom ur analysen av de vetenskapliga artiklarna: egenvård, akupunktur, kognitiv beteendeterapi, och stödprogram. Dessa kategorier gör det möjligt för sjuksköterskan att tillämpa stöd till patienterna.

This study investigated the efficacy of a multicomponent cognitive?behavioral intervention of Insomnia, CBT-I, for patients suffering from an anxiety disorder and/or a major depressive episode together with comorbid Insomnia. In particular, the aim of the study was to evaluate whether anxiety and depressive symptoms declined as a function oftreatment for Insomnia. After rigorous diagnostic procedures, 8 patients were treated in a multiple baseline design. Patients experienced clinically significant reductions in Insomnia-, (57 %) depressive- (75 %) and anxiety symptoms (40 %).

Självhjälpsbehandlingar har visat sig vara ett effektivt behandlingsalternativ för en rad psykologiska besvär, speciellt om de kombineras med någon form av stöd från terapeut. Samtidigt kan behandlingsformen vara förenad med en del svårigheter att självständigt följa instruktioner och på egen hand genomföra behandlingsinterventioner. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan följsamhet till behandling och utfall och hur denna påverkades av tillgången till terapeutstöd vid multikomponent självhjälpsbehandling för Insomni. 88 deltagare randomiserade till två behandlingsbetingelser, med eller utan veckovisa telefonkontakter med terapeut, studerades. Resultaten indikerar att en hög följsamhet till vissa behandlingstekniker predicerar ett bättre behandlingsresultat medan följsamhet till andra inte gör det.

Sömnsvårigheter kan försämra upplevelsen av livskvalité och förekommer även tillsammans med många andra psykiatriska svårigheter. KBT vid primär Insomni har visat sig vara en framgångsrik behandling, men majoriteten av de individer som söker hjälp blir endast erbjudna farmakologisk behandling. I syfte att skapa en mer lättillgänglig behandlingsform har en självhjälpsbehandling utarbetats och prövats ut på en liten grupp undersökningsdeltagare med sömnsvårigheter. Det har tidigare gjorts en svensk vetenskaplig studie av internetbehandling av kronisk Insomni. Föreliggande studie har ett explorativt syfte, där behandlingen består av sömnrestriktion, stimuluskontroll, avslappning, tankestund och visualisering.

I en single case experimental design (SCED) av crossover typ med fyra deltagare med Insomni undersöktes möjligheten till att manipulera mängden negativa tankar innan Insomning genom tillämpningen av två olika tankeexperiment, savoring och framkallad ruminering. Bland resultaten fanns signifikanta samband mellan mängd negativa tankar innan Insomning och sömnkvalité, Insomningslatens och antal uppvaknanden. Samband fanns även mellan mängd negativa tankar och obehag över tankarna. Dock visade det sig att experimenten inte påverkade mängden negativa tankar innan Insomning då de sömnrelaterade faktorerna varierade oberoende av experiment. Variationen i de olika skattningarna på måtten gjorde att inga slutsatser kunde dras kring vad som orsakade sömnbesvären hos deltagarna eller vilken roll mängden negativa tankar hade för dessa.

Bakgrund: Sömnstörning är vanligt förekommande och kliniskt signifikant Insomni är nära associerad med flera vanliga folksjukdomar och kan påverka arbetsförmågan negativt. På senare år har psykologiska metoder fått ökad användning och det finns god vetenskaplig evidens för positiv effekt upp till ett år efter genomförd behandling. Syfte: Kartläggningen avsåg att beskriva sömn- och arbetssituationen för ett antal individer som för 2 - 5 år sedan behandlats med KBT-inriktad sömnskola samt jämföra aktuell förekomst av sömnrelaterad ohälsa i behandlingsgruppen med en kontrollgrupp.Undersökt grupp: Studiebasen bestod av 29 deltagare som behandlats med KBT-inriktad sömnskola. 20 av dessa besvarade enkäten. 42 tjänstemän vid två olika Arbetsförmedlingskontor utgjorde kontrollgrupp.

Människors allmänna välbefinnande och livskvalitet påverkas av deras sömn.    Sömnproblemen ökar och resulterar i ökade kostnader för den enskilde, arbetsgivarna och samhället. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av sömnhygieniska åtgärder riktade till individer inom hälsovården med primär Insomni. Resultatet visade att en kombination av åtgärder utifrån personliga behov gav bäst resultat men också att det rådde begreppsförvirring runt sömnhygieniska åtgärder och deras effektivitet. Fördjupad kunskap behövs vad det gäller de enskilda sömnhygieniska rådens effektivitet.

There is strong evidence that cognitive-behavioural therapy for Insomnia (CBT-I) is effective. The aim of this study was to compare 7 group-sessions of mindfulness-based cognitive therapy for Insomnia (MBCT-I) with 3 group-sessions of CBT-I, on sleep measures and sleep related psychological processes, such as pre-sleep arousal, thought control strategies and mindfulness. Participants (N = 44; age 18-66) with long term Insomnia were stratified and randomized into waiting list, MBCT-I and CBT-I. Significant improvements were seen in both groups, compared to waiting list, for instance on Insomnia severity, sleep latency and restorative sleep. Small improvements on psychological processes were also found in both groups.

This study examined the psychological processes of autonomic arousal and distress, erroneous beliefs about sleep, worry about sleep, selective attention and monitoring and safety behaviours related to sleep, on the subject of daytime impairments associated with Insomnia. The psychological processes were evaluated against as follows: sleep measures, anxiety, depression, medical disease and the use of medications. The measure daytime impairments complied with the established research diagnostic criteria. A correlation analysis indicated that psychological process, anxiety, depression and one of the sleep measures are associated with daytime impairments. The results of a multiple regression analysis proved that only erroneous beliefs about sleep, worry about sleep and safety behaviours related to sleep are linked to daytime impairments associated with Insomnia.

Mental illness is today the leading cause of long-term sick leave and Insomnia, anxiety, depression and burnout are among the most common conditions. The aim of the study was to investigate the stability of these conditions and how this is influenced by gender and age, as well as the extent to which these states are risk factors for each other. The participants were a random sample (n = 2336) from the general population in the age of 18-79 years. The results showed that stable illness was more common among women than men, and that stable illness decreased with aging. The stability itself was not affected by gender or age. Relations between the conditions were bidirectional and they constitute major risk factors for each other (odds ratios, OK = 2.37 to 6.46). The largest risk factor for a condition is, however, previous occurrence of the same problem. Previous burnout was found to be a significantly larger risk factor for future burnout than previous Insomnia for future Insomnia (OK = 9.63 and 5.74, respectively). The results suggest that Insomnia, anxiety, depression and burnout, despite their differences, are similar regarding symptoms and underlying causes. The importance of early interventions to prevent comorbid conditions which are more complicated and more difficult to treat is emphasized..

Psykisk ohälsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade år av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstånd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte särskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hälsa på ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hälsotillståndet hos kvinnor i åldern 18-25 år med avseende på stress, utbrändhet, ångest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jämfördes med män 18-25 år och individer i åldern 26-79 år, med data från en omfattande populationsbaserad enkätundersökning. Resultaten från självskattningsformulären visade att unga kvinnor rapporterade högre nivåer av stress, utbrändhet, ångest och somatisering än unga män och övriga åldrar, högre nivåer av dålig sömnkvalitet än unga män samt av icke-restorativ sömn än övriga åldrar.

Background: Sleep is the most important human recovery process and research supports assumptions that sleep is an important component in the healing process. Lack of sleep can be the onset of certain diseases such as diabetes, hypertension and cardiovascular disease. Sleep is an integral part of basic nursing. It is important for nurses in hospitals to form a correct understanding of the patients? sleep since they among other things are responsible for administering ad lib hypnotic medication.

Introduction: Sleep is necessary for human survival. Difficulty sleeping occurs in about one in four adult person in Sweden, Insomnia in every ten. There are several reasons for difficulty sleeping, where stress is one of the most common. The quality of life and health are affected negatively. Treatment with proven efficacy against Insomnia is not only sleep medication, but also cognitive behavioral therapy, CBT.