Sperma består av spermier och seminalplasma, vars förhållande liksom spermans innehåll varierar mellan ejakulatets fraktioner, individer och djurslag. Seminalplasma bildas i hanens testiklar, bitestiklar och accessoriska könskörtlar och påverkar spermierna samt miljön i hanens och honans reproduktionsorgan. Bland annat påverkas immunförsvaret i honans könsorgan av seminalplasma, spermier och spädningsmedium. Vid naturlig betäckning gynnas spermierna av seminalplasmans närvaro men under lagring har denna, för vissa arter, även en negativ inverkan. Spermans koncentrationer av olika ämnen skiljer sig mellan ejakulatets fraktioner, där den totala proteinkoncentrationen är lägst i första delen, innan spermier finns, och högst i den efterföljande fraktionen, som även är den mest spermierika.

Antalet barn som växer upp i en familj som avviker från kärnfamiljen ökar.Syftet med det här arbetet är att belysa just barnens perspektiv och sprida kunskap om hur barn, i andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, själva berättar om hur de blir till och vad en familj är.Även forskningen och medierapporteringen om dessa familjer ökar, men endast en liten del av den rapportering som finns utgår från barnens perspektiv. Barns röster hörs också generellt sällan i media.Detta arbete består dels av ett radioreportage, med namnet ?Så blev vi en familj?, där barn i olika familjekonstellationer berättar om tillblivelse, dels av en reflektionsrapport.Barnen i reportaget är vana vid att berätta om sin tillblivelse och de förklarar hur en Insemination går till, de använder begrepp som spermier, frö, donator, klinik och donatorpappa. Fakta som framkommer i det journalistiska arbetet styrks av den forskning som gjorts i ämnet. Forskningen visar att barn i andra familjer än kärnfamiljen tidigt lär sig att berätta om sin familj, sitt ursprung och hur de själva blev till.I reflektionsrapporten beskrivs den grundresearch - av tidigare forskning - som är gjord inför arbetet med reportaget.

The purpose of this thesis was to analyze conception and foaling results of Swedish warmblood and Standardbred trotters using breeding statistics during the years 2000-2006. Key issues in this thesis were: Have the conception and foaling results of stallions changed during the period 2000-2006? What is the effect of the use of various breeding methods? Is testicle size correlated with conception and foaling results? How important are age, breed and level of inbreeding of the stallion for conception and foaling results? Breeding statistics were available for 537 Swedish Warmblood stallions and 305 Standardbred trotter stallions. To be included in the analyses, a stallion must have mated at least ten mares in total over the period 2000-2006. This criterion was met by 313 Swedish Warmblood stallions and 272 Standardbred trotter stallions.

Över 90 % av betäckningarna inom Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen (ASVH) skedde med artificiell Insemination (AI) år 2011. AI har många fördelar i avelsarbetet då hingsten inte behöver vara på plats när stoet brunstar, möjligheten att välja bland både nationella och internationella hingstar ger en stor valmöjlighet för stoägaren. I Sverige samlas sperma från hingstarna normalt sett tre gånger i veckan genom upphopp på en fantomhäst där ejakulatet samlas i en artificiell vagina. Trots mycket forskning är det fortfarande ca 20 % av hingstarna som lämnar spermier som inte lämpar sig för frysning. Innan nedkylning centrifugeras seminalplasman bort eller späds ut för att reducera inverkan på spermierna. Seminalplasman har positiv inverkan på spermierna vid naturlig betäckning men kan ha negativ inverkan på spermierna under lagring.

The fertility of dairy cows is of great importance in order to maintain high production. The decline in fertility of dairy cows the latest decades can have several explanations. The large emphasis on high yielding cows and the negative genetic correlation between milk production and fertility traits could be one of the main factors for impaired fertility. To find heats and inseminate the cow at the right time is crucial to receive high conception rate. Delaval has, in corporation with FOSS, developed Herd Navigator which is a management program that measure four biological parameters in the milk; progesterone, betahydroxybutyrate, lactate dehydrogenase and urea.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på mer om mäns tankar kring att det i Sverige idag är fler och fler kvinnor som väljer att skaffa barn på egen hand via Insemination. För att undersöka detta har jag använt mig av fyra frågeställningar:Hur ser män på familjebildande och föräldraskap? Upplever män idag att det finns en risk för dem att bli exkluderade från familjebildande och faderskap? Upplever män att de inte har samma rätt till valmöjlighet som kvinnor har? Varför tror män att kvinnor gör detta val och att det blir allt vanligare?För att ta reda på detta har jag använt mig av enskilda intervjuer. Jag har intervjuat fem män utan barn i åldrarna 25-35 år. Intervjuerna har sedan analyserats kvalitativt men med en hermeneutisk ansats, där jag redovisar resultat och analyser direkt under respektive frågeställning.

Introduktion: Det finns idag möjlighet för kvinnor att välja enskilt föräldraskap genom assisterad befruktning. Det är inte tillåtet i Sverige men kvinnorna söker sig till andra länder för att få hjälp. Föreningen femmis- frivilligt ensamstående mödrar med Insemination/IVF har ett stadigt ökande antal medlemmar. Det finns få tidigare studier som undersöker kvinnornas upplevelser av föräldraskapet och för BVC-sköterskan som skall utforma föräldrastöd behövs en ökad förståelse och kunskap om kvinnornas upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka frivilligt ensamstående mödrars upplevelser av föräldraskapet då kvinnan valt enskilt föräldraskap genom assisterad befruktning.

Slutsatsen av denna studie är att hingstar på artificiell Insemination inte verkar har sämre dräktighetsprocent än hingstar på naturlig betäckning. En annan slutsats som kan dras är att det inte är på grund av skillnader i betäckningsresultat som AI inte används mer utan handlar mer om andra aspekter. Uppfödare är eniga om att inseminering är en dyrare process än naturlig betäckning och det är mer pappersarbete. Seminstationerna menar mer att traditionen talar för sig själv och att uppfödarna hellre använder naturlig betäckning då man anser att hästarna ska få bete sig naturligt. Seminanvändningen bör öka mer då avelsdjuren ständigt ökar i värde och man blir mer rädd om sitt avelsmaterial..

Artificiell Insemination (AI) har revolutionerat reproduktionen och husdjursaveln sedan den första Inseminationen gjordes 1784. När man 1949 upptäckte att spermier kunde överleva djupfrysning och upptining underlättades AI-arbetet ytterligare. Ett lyckat resultat vid användningen av AI bygger på att alla delar i den kedja av händelser fungerar från samling av sperma till Insemination. En kritisk länk i kedjan är själva handhavandet av sperman vid upptining och laddning av payetten i pistoletten i samband med Inseminationen. Hur upptiningsprotokollet ser ut varierar dock mellan olika länder och instruktionerna saknar ofta vetenskapliga referenser.

Breeding-induced endometritis in horses seems to be down-regulated by certain components in the seminal plasma. These components are most likely some of the proteins in the seminal plasma in the stallion ejaculate, the so-called spermadhesins. This study aimed to recognize these proteins and determine their quantities in different fractions of the ejaculate. Fractionated ejaculates from four stallions were used to determine the presence and amount of proteins by way of size-excluding chromatography. All former known proteins, except two, were recognized in this study.

Denna uppsats bygger på åtta semi-strukturerade intervjuer med frivilligt ensamstående mammor genom Insemination eller IVF. Mammorna svarade bland annat på frågor om beslutet, det privata och det formella nätverket och om tankar om familjeformen. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att öka kunskapen om senmoderna familjeformer genom att undersöka hur kvinnor som är frivilligt ensamstående via Insemination eller IVF reflekterade kring sin familjeform och vilka resurser de mobiliserade i sina nätverk. De frågeställningar som avhandlades i uppsatsen var:- På vilket sätt kom de frivilligt ensamstående mammorna fram till sitt beslut att forma en frivilligt ensamstående mamma-familj och hur realiserade de beslutet?- Vilka tankar och erfarenheter i relation till sin familjeform har mammorna?- På vilket sätt mobiliserar mammorna resurser främst genom sitt privata nätverk men även i relation till samhällets olika formella nätverk?Resultaten analyserades dels utifrån det sociologiska resonemanget om det senmoderna samhället med fokus på begreppen reflexivitet, individualitet och autonomi och dels på teorier om sociala nätverk.

The purpose of this essay was to examine how childless homosexuals (men and women) were looking at family formation and parenthood. The essential questions were how the homosexuals felt about their own parenthood in the future and about different family constellations. We also wanted to examine how they experienced reactions from the society and what they thought about the current Swedish laws in force of adoption and Insemination.We have chosen to work with a qualitative method and interviewed nine childless homosexual men and women in the age between 21 - 39 years to get some answers about the questions above.The main result from the interviews was that the homosexuals had the same thoughts like any other future parent but with a more complicated engagement. Even though they some times felt a resistance in the society against homosexual parenthood it was not a thing that would stop them from getting children..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka mannens rättigheter och skyldigheter vid faderskapsfastställelse. För att kunna besvara detta har vi beskrivit hur faderskap fastställts respektive upphävts i Sverige. Vi har även berört det internationella faderskapet och faderskap vid Insemination för att få en helhetsbild. Vi har dessutom genomfört en undersökning angående fastställande av faderskap enligt norsk rätt. För att få information till uppsatsen har vi studerat lagtext, förarbeten, prejudikat och doktrin.

I denna uppsats sammanställs och granskas forskning som handlar om sexualitet och föräldraskap. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats är intersektionalitet med fokus på maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgår från heteronormativa föreställningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgår från heteronormativa och socialt konstruerade föreställningar om homosexualitet och föräldraskap.

Dairy farmers using artificial Insemination (AI) are dependent on effective oestrus detection. In Sweden, AI is used for a majority of all dairy cows and oestrus synchronisation with hormones is not allowed. There are reports of declining ability to express oestrus with higher levels of milk production. This makes oestrus detection more difficult. Several aids for oestrus detection have been developed, for instance pedometers and mounting detectors.