Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och sprida kunskap om hur förutsättningarna ser ut för en räddningsledare som skall leda en Insats i en anläggning under mark. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de kommunala räddningstjänsterna, med vissa undantag, inte är dimensionerade för omfattande Insatser i undermarksanläggningar och dess personal saknar generellt sett erfarenheter av den sortens Insatser. En omfattande olycka i en undermarksanläggning innebär att räddningsledaren ställs inför beslutssituationer som kräver att de arbetar på ett annorlunda sätt än de är vana vid. Eftersom den här typen av olyckor är sällsynta krävs regelbundna övningar för att en räddningsledare skall vara tillräckligt förberedd för att genomföra Insatser i anläggningar under mark. Det är inte rimligt att räkna med att den enskilde räddningsledaren har erfarenhet av sådana Insatser.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).

Målet med denna uppsats är att bidra till kvalitetsutveckling gällande behovsbedömning och beslutsformulering vid handläggning enligt socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att granska handläggningsprocessen gällande boendestödsbeslut. Med utgångspunkt i denna granskning vill vi komma fram till förslag på förbättringsområden. Förslagen ska vara förenliga med krav från och behov hos lagstiftaren, den enskilde, socialtjänsten/kommunen och biståndshandläggaren. Beslut om boendestöd är idag tidsbegränsade, oftast till ett år, utan att den enskilde egentligen ansökt om det.

Mycket finns skrivet i ämnet frivård och återfall, varför det finns anledning att ytterligare se på hur frivårdens stödInsatser uppfattas av före detta kriminella, frivårdsanställda samt kamratorganisationen Kriminellas Revansch i Samhället, vilken frivården samarbetar med. Frivården har en tämligen hög återfallsstatistik hos de före detta kriminella som frivården fått i uppdrag att återanpassa till ett laglydigt liv. Särskilt hög är återfallsstatistiken hos de individer som haft kontakt med frivården mer än en gång efter att mer än en gång blivit lagförd för brott. Denna undersökning har sökt svar på hur frivårdens Insatser uppfattas för att se på vad som eventuellt kan göras bättre i dagsläget. Frivårdsanställda och före detta kriminella, varav några medlemmar i KRIS, har intervjuats för att på så vis få en nyanserad bild av verklighetens uppfattningar.

2009 kom det en regeringsrättsdom som innebar en praxisförändring vid handläggning av personlig assistans. Domen innebär en mer restriktiv hållning till matsituationen som grundläggande behov vid beslut om rätten till personlig assistans. Praxisförändringen medförde att fler personer än tidigare förlorade sin rätt till assistansersättning enligt lagen om assistansersättning (SFS 1993:389) (LASS) och blev istället hänvisade till den kommunala hjälpapparaten. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga hur svenska kommuner och stadsdelsförvaltningar hanterar praxisförändringen. Denna uppsats baseras på en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen genomfördes med ett webbaserat enkätprogram.

En intervjustudie genomfördes på ett urval av åtta kadetter, studerande på Försvarshögskolans taktiskt-operativa officersprogram. Kadetterna hade alla en gemensam bakgrund från grundutbildningen likväl som från en internationell Insats. Den semistrukturerade intervjun syftade till att finna de faktorer vilka påverkade dem att söka internationell tjänst och officersutbildning. Resultatet av studien visade att det var en mängd motivationsfaktorer vilka samverkade för att de intervjuade skulle söka internationell tjänst och sedan officersutbildningen. Motivationsfaktorerna kunde delas in i två kategorier, nödvändiga motivationsfaktorer och engagerande motivationsfaktorer.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur arbetsförlagt lärande, APL fungerar på ett företagsom tar emotelever från ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit på detta företag på sin praktik, APL. Vi har även intervjuat två personer på företaget, samt den lärare som på gymnasieskolan är den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vår undersökning har vi stärkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som också förespråkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, är relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket är ytterst viktigt, det är alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekräftar också att de blir motiverade och upplever att de lär sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lättare på plats. Det som är svårt att förmedla inom skolans ramar.

Det som studeras i denna undersökning är hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet beskrev utrikesminister Carl Bildt kopplat till de fängslade journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Syftet med undersökningen är att identifiera morgontidningarnas diskurs om Carl Bildt i de olika faserna av rapporteringen kring de fängslade svenskarna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Detta kommer att undersökas via en kritisk diskursanalys där vi kronologiskt går igenom morgontidningarnas rapportering av Bildt kopplat till Schibbye och Persson från att de fängslades till tiden efter då de var fria. Som delsyfte vill vi granska och diskutera de resultat vi kommer fram till i diskursanalysen. Detta görs för att kunna presentera och kartlägga hur de eventuellt olika diskurserna skiljer sig.

Introduktion: Att ungdomar medvetet skadar sig själva är ett vanligt problem. Orsaken till detta beteende är lika varierande som motivet för varför man utför dessa handlingar. En del försöker få ut en inre smärta medan andra avser att ta sitt liv. Att hamna i ett självskadebeteende under ungdomsåren kan ge stora hälsoproblem i det vuxna livet och är också en riskfaktor för efterkommande självmordsförsök. Då detta problem är vanligast förekommande bland ungdomar är det också naturligt att skolan har ett viktigt uppdrag då det gäller det förebyggande arbetet mot självskadebeteende.Syfte: Finna stöd för skolsköterskans preventiva arbete då det gäller ungdomar med självskadebeteende.Metod: Systematisk litteraturstudie.

SymbioCity - Sustainability by Sweden är ett registrerat varumärke och en exportplattform för svenska miljöteknikföretag. SymbioCity har utvecklats av Exportrådet på uppdrag av regeringen. Konceptet och varumärket avser sammanfatta svensk tradition och erfarenhet inom miljöteknikområdet och därmed underlätta den internationella marknadsföringen för export av svensk miljöteknik med fokus på hållbar stadsutveckling. Konceptet har tillämpats i flera länder, bland annat i Kina och Indien, och i mars 2009 marknadsfördes konceptet i Brasilien och staden São Paulo.Genom insamling av primärdata i form av telefonintervjuer och enkäter med representanter för organisationer som medverkade under satsningen i São Paulo syftar uppsatsen till att genom utvärdering av SymbioCity São Paulo 2009 bidra till förståelse om statligt exportfrämjande Insatser. Utifrån frågeställningen analyseras och diskuteras om satsningen i São Paulo och konceptet SymbioCity som helhet uppfyllde målen.De flesta representanter hade en positiv inställning och ansåg att satsningen var ett bra sätt för att lägga en grund till framtida samarbete och export.

Studien undersöker hur äldre transpersoner förhållit sig till sin transidentitet genom livet med avstamp i deras unika livsberättelser. Syftet blir därför att med hjälp av narrativ metod undersöka hur äldre transpersoners livsvillkor ser ut idag. Det saknas ett tydligt HBTQ perspektiv och framförallt ett perspektiv på äldre transpersoners livsvillkor inom den gerontologiska forskningen . Enligt socialtjänstlagens femte kapitel om särskilda bestämmelser för olika grupper (SFS 2001:453) ska äldreomsorgen vara Insats i äldre personers levnadsförhållanden för att tillgodose en god omsorg och studiens syfte är att ge en kvalitativ inblick i äldre transpersoners levnadsförhållanden med narrativ metod. Berättelsen är fokus och ses som skapad i en interpersonell kontext mellan författare och informant.

Florence Nightingale var på många sätt startskottet för sjuksköterskeyrkets professionsutveckling. Profession kan i allmänt språkbruk innebära detsamma som yrke, men innebär mycket mer i samhällsvetenskaplig terminologi. Profession karakteriseras av utbildning på universitets nivå, att yrket är till nytta för samhället, att yrket utövas självständigt samt att det pågår forskning inom ämnesområdet. Florence hade redan på sin tid sådana visioner för sjuksköterskeyrket. Professioners existens vilar på att de har samhällets mandat.

Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjänstesamhälle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser är att mäta om dessa Insatser är lönsamma då det i dagsläget endast tillämpas icke-finansiella mått. Eftersom det är väl känt att sjukfrånvaro kostar företagen stora summor pengar årligen satsas det mycket resurser på aktiviteter för medarbetarna och deras hälsa i syfte att hålla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis på att detta samband förekommer. För att få svar på vår problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" Insatserna som görs idag leder till ett bättre finansiellt resultat i framtiden när de är så svåra att mäta i monetära termer? har vi genomfört intervjuer med personer från fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar.

Folkhälsa berör många samhällsområden och det är mycket viktigt att alla människor tar del av information och kunskap om hälsa. Rökning är en stor fara för folkhälsan som ständigt är aktuell och många projekt påbörjas just för att få en minskning av tobaksanvändning och förhindra ohälsa på grund av rökning. Särskilt viktigt är det att studera rökning bland unga. Syftet med den här uppsatsen är studera hur rökvanor ser ut och förändras bland ungdomar vid 11 och 15 års ålder och hur rökvanorna kan relateras till alkoholvanor, socioekonomi och fysisk aktivitet. Metoden innebar användning av enkätdata från Statens folkhälsoinstituts färdigställda enkäter.

Det övergripande syftet med studien är att pröva om teoribildningen "soptunnemodellen" kan skapa en förståelse för att nationellt ägarskap presenteras som en lösning på den svenska biståndsInsatsen till Afghanistan, trots att regeringens beskrivning av Afghanistan och biståndsmedlens fördelning kan uppfattas som motsägelsefullt.Med grund i soptunnemodellen där lösningar söker efter problem beskrivs det diskursiva brottet i svensk biståndspolitik runt 2003 där regeringen i en propositionen beskrev hur den svenska biståndspolitiken skulle läggas om till att utgå från principen om nationellt ägarskap, där mottagarländerna skulle gå från att vara objekt till att vara subjekt. Denna princip, eller lösning som soptunnemodellen skulle beskriva den som, har sedan präglat de svenska biståndsInsatserna och beskrivs även i utvecklingsstrategin från 2007. Nationellt ägarskap kan därför ses som en etablerad, och färdig lösning när det kommer till att genomföra biståndsInsatser. Den ska visserligen då skifta mellan olika nationer, då nationellt ägarskap ska vara behovsstyrt, men själva grundantagandet om att en viss stabilitet ska finnas etablerad för att möjliggöra nationellt ägarskap tycks ha förbisetts. Med anledning av att dessa typer av Insatser, eller i alla fall den Insats som Afghanistan har varit, egentligen har haft alla typer av Insatser: humanitära, utvecklingssamarbete och militära är kontexten annorlunda.