Syftet med den här studien var att ta reda på vilka variabler som relaterar till och som kan predicera inre/yttre motivation och engagemang hos lagerarbetare och säljare på samma företag. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan de båda grupperna gällande motivation och engagemang. En enkät utfördes och svarsfrekvensen var 57 %. Frågeformuläret innehöll följande variabler rolltydlighet, rollkonflikt, arbetskrav, positiv ut-maning i arbetet, kontroll av beslut, kontroll av arbetstakt, skicklighet, socialt klimat, personalinriktning, inre/yttre motivation och engagemang. Resultatet visade att arbetskrav och positiv utmaning i arbetet korrelerade med Inre motivation.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie är att undersöka den Inre motivationen hos de anställda inom ett bokningsbolag. Fokus ligger på att undersöka ifall arbetets innehåll skapar Inre motivation hos de anställda samt ifall den Inre motivationen påverkar de anställdas arbete för organisationens intresse.För att uppnå detta syfte har vi arbetat med dessa frågeställningar:- Skapar arbetets innehåll Inre motivation hos de anställda inom ett bokningsbolag?- Påverkar den Inre motivationen de anställdas arbete för organisationens intresse?MetodDenna forskning har haft en induktiv ansats då vi ville få en uppfattning om hur anställda på bokningsbolag uppfattar deras verklighet och forskningens ämne. Det empiriska materialet består av fyra kvalitativa intervjuer med personer anställda på bokningsbolag.SlutsatserVi har genom att analysera vårt empiriska material med Hackman och Oldhams (1980) arbetsdesigns teori kommit fram till att våra respondenters arbete inom respektive bolag är utformat på så vis att Inre motivation skapas. Detta genom att se till fem egenskaper, självbestämmande, förståelse för arbetet, variation, feedback och arbetets betydelse.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jämföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av ålder, prestationsnivå och attribuering. Följande frågeställningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen åt mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) Påverkar ålder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkät, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptäcktes mellan amatör och elit på kategorierna Inre motivation och Amotivation.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lärare kan påverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrån tre huvudfrågor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lärare och elev och lärarens entusiasm för det egna ämnet. Eftersom motivation är ett mycket komplext begrepp är inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nå förslag på konkreta strategier som lärare kan och bör använda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation. Av studien framgår en skillnad mellan artiklarna vad gäller främst inre och yttre motivation, där Inre motivation bör eftersträvas, eftersom den innebär att elever lär sig för utveckla sig själva och sina kunskaper. Ur resultaten framgår att lärare bör sträva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers självständighet, bl.a. genom att lyssna på eleverna och visa dem respekt.

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram teorier om vad som motiverar elever till skolarbetet. Vår huvudfråga är; Vad motiverar elever i skolarbetet? Utifrån denna fråga har vi skapat tre stycken underfrågor; Hur kan detta förstås med utgångspunkt i begreppen inre och yttre motivation? Hur skiljer sig svaren mellan de olika årskurserna? Hur skiljer sig svaren mellan pojkar och flickor? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi genomfört en enkätundersökning med 134 elever från årskurs 1-3. De teoretiska utgångspunkter som genomsyrar hela arbetet är inre och yttre motivation. Vår studie visar att både den inre och yttre motivationen har en betydande roll i elevers motivation till skolarbetet.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, Inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jämföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av ålder, prestationsnivå och attribuering. Följande frågeställningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen åt mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) Påverkar ålder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkät, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptäcktes mellan amatör och elit på kategorierna Inre motivation och Amotivation.

I hälsoprofessionen är beteendeförändringar gällande fysisk aktivitet och kost centralt. Self-Determination Theory är en motivationsteori som i forskning använts för att undersöka motivation till fysisk aktivitet. Det finns däremot mindre litteratur som kopplar teorin till hälsosamma kostvanor. Studiens syfte är att kartlägga och jämföra motivation och målsättning till hälsosamma kostvanor hos en grupp studenter. Studien avser kartlägga samband mellan fysisk aktivitetsnivå, motivation och målsättning samt jämföra könsskillnader.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.