HIV är en virusinfektion som påverkar hela patientens hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hälso- och sjukvården. För att främja hälsa och lindra lidande utgör den vårdande relationen grunden i dessa vårdmöten. Det finns fördomar och rädslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hälso- och sjukvården. Detta kan i ett vårdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstärka känslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande.

Otterström, M & Rogius, A. Information till patienter efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

Patienter som genomgår en operation har normalt ingen kontakt med varken operationssjuksköterska eller en anestesisjuksköterska innan ingreppet. En första kontakt sker oftast när patienter anländer till operationsavdelningen, då är tiden knapp och gör det svårt att tillsammans med patienter planera vården. En perioperativsjuksköterska har ett etiskt ansvar att bjuda in patienter till en vårdande gemenskap och skapa förtroende genom sina möten med patienter, vilket bäst kan göras genom ett perioperativt samtal någon dag innan operationen. Idag ges sällan den möjligheten.Det finns få studier gjorda om hur spinalbedövade patienter upplever tiden under sin operation. Därför riktas uppmärksamheten i denna studie mot hur spinalbedövade patienter erfar den intraoperativa fasen.

Att vårda döende patienter ingår som en viktig del i sjuksköterskans profession och syftar till att lindra lidande och förbättra livskvaliten för dessa patienter och deras närstående. Vården av döende patienter baseras på den palliativa vården som vilar på fyra hörnstenar: symtomlindring, närståendestöd, teamarbete samt kommunikation och relation. Oavsett vårdkontext, kommer sjuksköterskan att möta döende patienter och skall därför kunna erbjuda god omvårdnad även till dessa patienter och deras närstående. Syftet med litteraturstudien är att beskriva grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter. Litteraturstudien baseras på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som är analyserade enligt Fribergs modell för kvalitativ analys.

HIV är ett virus som är utspritt över hela världen. Resultatet av detta innebär att sjuksköterskor överallt kommer att möta HIV-positiva patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till att arbeta med HIV-positiva patienter, samt utforska eventuella skillnader mellan länder. Metoden som valdes var en deskriptiv litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar och utarbetades enligt Goodmans sju steg. Funna resultat gav olika teman: attityder, kunskap, erfarenheter, rädsla samt bemötandet av patienter.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat.

Patienter med psykisk störning riskerar att få sämre behandling när de söker vård för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever också att de blir sämre bemötta än patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården. Syftet var också att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien är en litteraturstudie med beskrivande design där13 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och Scopus.

Syftet var att utreda omvårdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att fastställa demografiska faktorer som kan påverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, där relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som användes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvårdnad. Det finns en allmänt negativ attityd bland omvårdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk.

SammanfattningBakgrund: Homosexualitet har bevittnats länge genom historien. Patienter med homosexuell läggning kan vårdpersonal och vårdstudenter ha kontakt med i arbetet och i praktiken varje dag. Det förekommer diskriminering mot dessa patienter i svensk sjukvård, vilket strider mot svensk lag.Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som är associerade med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna är etiskt granskade och har även kvalitetsgranskats utifrån en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008).Resultat: Resultatet beskriver faktorer som associeras med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning. Faktorerna påverkar både positivt och negativt på attityderna.

Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ofta en vardag som kantas av svårigheter. Livet kan upplevas som en börda och de vardagliga sysslorna blir svåra att klara av. Att som sjuksköterska möta och vårda dessa patienter är en viktig del i arbetet. Detta möte ska bygga på respekt och öppenhet. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa.

Bakgrund: HIV är ett globalt problem med cirka 30-36 miljoner människor som har sjukdomen. Generellt har människor med HIV-smitta sämre hälsa och känsla av sammanhang, behovet av information har hälsorelaterad påverkan på patienter.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans kunskap och dess betydelse i vården av patienter med HIV-smitta.Metod: Studien består av en litteraturöversikt innehållande tretton artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats.Resultat: Sjuksköterskor har viljan och anser att de behöver lära sig mer om sjukdomen. Positiva attityder gentemot patienter hör samman med bättre kunskap. Utbildning om HIV minskar rädsla och ger sjuksköterskor större förståelse för diskriminering och stigmatisering.Slutsats: Kunskapen hos sjuksköterskor har betydelse i vården av patienter med HIV-smitta, den visar sig i attityder och ställningstaganden samt rädsla och stigma. Kunskapen minskar rädslan hos sjuksköterskor, vilket leder till en god vård för patienterna.

Bakgrund: Att möta patienter som befinner sig i en svår situation och vars sjukdomstillstånd påtvingar dem ett lidande kan vara komplicerat och smärtsamt. I denna litteraturstudie definieras svåra situationer med patienter som nyligen delgivits svåra besked eller patienter som har långt framskriden cancer eller KOL. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roll i mötet med patienter i svåra situationer. Metod: Tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar låg till grund för denna litteraturstudie. Sökningarna för att finna dessa artiklar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Två tydliga kategorier, tröst och stöd, identifierades. Som exempel på de sätt att ge tröst som nämns återfinns bl.a.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Den palliativa vården även kallad vård vid livets slutskede, innebar stora omställningar för patienter, vilket skapade ett intresse att belysa copingstrategier patienter använder sig av i palliativ vård. Målet med problemformuleringen var att utreda hur patienter upplever sina copingstrategier och hur sjuksköterskor bäst kan stödja patienter med sina copingstrategier. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa patienters copingstrategier i palliativ vård. Som en metod utfördes en systematisk litteraturstudie, innehållande 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet framhöll copingstrategierna: undvikande, att känna hopp och tro, samt  behovet av stöd.

Syfte: Syftet var att undersöka patienternas tillfredsställelse med den information de erhåller under inneliggande vård på en allmänmedicinsk vårdavdelning på ett mindre sjukhus i Mellansverige. Vidare var syftet att undersöka om patienterna ansåg sig vara delaktiga i beslut kring behandlingar, undersökningar och omvårdnad.Metod: Kvantitativ deskriptiv enkätstudie. 32 patienter deltog i studien. Datainsamlingen pågick under tio veckor och data analyserades med hjälp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik.Resultat: Majoriteten av deltagarna uppfattade att de helt eller delvis fått tillräcklig information gällande sitt sjukdomstillstånd, aktuella behandlingar och undersökningar samt den omvårdnad som utförts av vårdpersonal. Män uppfattade i större utsträckning än kvinnor att informationen hade varit tillräcklig.