Sök:

Sökresultat:

16157 Uppsatser om Innebörd före form - Sida 37 av 1078

Simulering av mjuka kroppar för spel

I dagens spelindustri baseras nĂ€stan samtliga 3D-spel pĂ„ fysiksimuleringar med stela kroppar (rigid bodies). Examensarbetet undersöker vilka alternativa modeller som finns för att simulera mjuka deformerbara objekt, deformerbara i det avseendet att de kan Ă€ndra form och inte nödvĂ€ndigtvis att de kan gĂ„ sönder i flera bitar. Rapporten inleds med en undersökande del som tar upp nĂ„gra existerande metoder för att hantera dynamiken inom ett mjukt objekt för att sedan beskriva en metod i detalj som dessutom implementeras i ett kodbibliotek. Ett deformerbart objekt Ă€r inte sĂ„ spĂ€nnande om det inte finns nĂ„got sĂ€tt att deformera det pĂ„, dĂ€rför undersöks Ă€ven hur kollisionshantering kan gĂ„ till. Även hĂ€r har rapporten först en undersökande del för att sedan beskriva en specifik metod i detalj som implementeras i kodbiblioteket.

Den dansande imaginationen : en litteraturstudie i dansterapi baserad pÄ den jungianska psykologins teorier

Syftet med min uppsats Àr att studera hur den jungianska psykologins teorier anvÀnds inom dansterapin och i synnerhet dansen som uttrycksform i aktiv imagination. De frÄgor jag har stÀllt mig Àr:Hur anvÀnder sig de dansterapeuter, vars texter ingÄr i min litteraturstudie, av den jungianska psykologins teorier i sitt arbete?Hur arbetar dessa dansterapeuter med rörelse och dans som aktiv imagination?Aktiv imagination Àr Jungs metod att öppna upp för det omedvetna genom att ge fritt utrymme för fantasin samtidigt som man behÄller en medveten uppmÀrksamhet. Att gestalta fantasierna Àr ett sÀtt att konkretisera och bearbeta det uppkomna materialet. En viktig aspekt Àr att klienten i detta arbete blir aktiv och ger form Ät sig sjÀlv.Att följa en inre impuls/fantasi och tillÄta den att ta fysisk form Àr aktiv imagination i rörelse/dans.

Att bygga broar : En fallstudie av kommunal upphandling, entreprenader och partnerskap mellan offentligt och privat, i den urbana kontexten

Syftet med denna uppsats var att undersöka vÀlfÀrdsmodellens förÀndring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. FrÄgestÀllningarna besvaras utifrÄn en fallstudie gjord pÄ den upphandlade ungdomsverksamheten BlÄ Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgÄngspunkten bottnar i de kvalitativa sÀtten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgÄngspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fÄtt ett djup och en bredd som visar pÄ offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gÀller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar pÄ strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..

Utlandsetablering : Hur gÄr svenska företag till vÀga?

Syftet med denna studie har varit att studera hur svenska företag gÄr till vÀga vid en utlandsetablering, samt om deras tillvÀgagÄngssÀtt stÀmmer överens med exportrÄdets rekommendationer eller inte. Uppsatsen har gjorts genom att först studera litteratur samt artiklar om det berörda Àmnet. Teori i form av Uppsalamodellen och Pestle har beaktats. DÀrefter har intervjuer i form av frÄgestÀllning utförts via mejl av svenska företag och ExportrÄdet, detta för att se om ExportrÄdets rekommendationer stÀmmer överens med svenska företags tillvÀgagÄngssÀtt eller inte. Teorierna sÀger att relationer och kunskap Àr en viktig aspekt vid utlandsetablering, resultatet bekrÀftar dessa pÄstÄenden.

VÀrdering av byggnadsminne RiksmannagÄrden

Byggnader kan rymma personliga minnen frÄn svunnen tid i form av en privat levnadshistoria. De kan ocksÄ genom sin ursprungligt avsedda funktion rymma information om den tidens ideal och förutsÀttningar. Byggnader Àr en del av vÄr historia och dÀrmed Àven av vÄrt kulturarv. För att bevara detta arv, byggnadernas historia och den information som de kan ge skyddas vissa av dessa i Sverige enligt svensk lag och internationellt enligt FN:s vÀrldskulturarvskonvention. Detta arbete behandlar ett exempel pÄ en byggnad, RiksmannagÄrden i Alvesta, som Àr byggnadsminnesmÀrkt vilket innebÀr att det skyddas utifrÄn kulturminneslagen av lÀnsstyrelsen.

Synen pÄ friskvÄrdstimmen inom Landstinget Sörmland : hur den erbjuds och anvÀnds

SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur de anstÀllda pÄ SpÄngagÄrden (som Àr ett korttidsboende för personer som fÄtt nÄgon form av funktionshinder) i TorshÀlla och folktandvÄrden pÄ Forskliniken och Eskilshemkliniken i Eskilstuna stÀller sig till friskvÄrd och hur de anvÀnder sig av friskvÄrdstimmen, och i vilken form friskvÄrdstimmen erbjuds av arbetsgivaren. Ytterligare en avsikt Àr att se varför inte alla utnyttjar friskvÄrdstimmen och vilka ÄtgÀrder som behövs för att fler ska utnyttja den.MetodJag har anvÀnt mig av en enkÀt som jag delat ut till de anstÀllda pÄ SpÄngagÄrden i TorsÀlla och folktandvÄrden Fors och Eskilshem i Eskilstuna för att granska i hur stor utstrÀckning friskvÄrdstimmen anvÀnds och vad de anstÀllda tycker om den. Resultaten har behandlats i programmet Excel.Totalt delades 90 enkÀter ut men endast 45 personer deltog i undersökningen. Personerna var mellan 23 Är och 64 Är, och medelÄldern var 48 Är.ResultatFriskvÄrdstimmen erbjuds i olika former i Eskilstuna och TorshÀlla. I Eskilstuna Àr det respektive enhetschef som bestÀmmer om friskvÄrdstimmen och hur den ska utnyttjas.

Först samsprÄka sen samverka

Samverkan sker i mÄnga olika former och inom mÄnga olika omrÄden. I mÀnniskohanterande yrkeskategorier sÄ som skola och socialtjÀnst bedrivs samverkan ofta med mÄlsÀttningen att tillsammans med andra parter hjÀlpa en individ som behöver nÄgon form av insats frÄn samhÀllet. Men Àven om mÄnga vill samverka för att en gemensam insats Àr nödvÀndig sÄ Àr lÄngt ifrÄn alla positivt instÀllda till samverkan. Varför? Jo för att det mÄnga gÄnger inte fungerar pÄ ett önskvÀrt sÀtt.

VĂ€rdering av anbud vid kommunala upphandlingar av byggprojekt

The thesis deals with evaluation of tenders for communal construction procurement. Each year the public procurement equals the value of millions of Swedish kronors, of which construction projects makes up a large proportion. These projects tend to often exceed their budgets. The aim with the thesis is to investigate if there are faults in the tender evaluation process. The theoretical framework for the study partly consists of a review on how the communal evaluation work is described in law and practice.

EnergiÄtgÄng under tillverkning och produktion av byggnadskomponenter

This diploma work addresses the question of how much energy is spent whenmanufacturing the components of a building as well as of how much energy is used inthe production of a building. The object of the studies is BioCentrum at the SwedishUniversity of Agricultural Sciences in Ultuna just outside the city of Uppsala. The aimof the work was to investigate how much energy was consumed when manufacturingand production in relation to the management, how many years the production wasrepresented. It was also a study in how mature the construction industry is to answerhow much energy was consumed in manufacturing.In order to get these answers a question form was developed and sent to thesuppliers to BioCentrum. In this form they were to respond to the quantity suppliedto BioCentrum and the amount of energy was spent when manufacturing thecomponents.

Förskolans lÀroplan ? en osynlig lÀroplan? En studie kring förÀldrars kunskap om förskolans lÀroplan

Vi vill med vÄr studie belysa förÀldrars uppfattning om förskolans lÀroplan och visa pÄ vikten av kommunikation mellan förskola och hem. Teoridelen behandlar förskolan och lÀroplanens historia sett ur ett samhÀllsperspektiv. LikasÄ behandlas utvecklingsekologi med fokus pÄ Bronfenbrenners teorier. Kapitlet avslutas med en presentation av forskning kring förhÄllandet mellan förskolan och hemmet. I den empiriska delen har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning bland förÀldrar med barn i förskolan, samt kvalitativ metod i form av intervjuer med förÀldrar, pedagoger och rektorer.

En svensk snöskoter

Projektet Àr dels ett examensarbete dels ett uppdrag för det svenska snöskoterföretagetSnowolverine AB. Uppdragsgivaren har konstruerat ett rörramschassimed reducerad vikt jÀmfört med konkurrerande produkter, samttagit fram en digital modell som visats för investerare i och i press. En nysvensk snöskoter vÀlkomnas av marknaden men den digitala modellens formgivninghar fÄtt negativ respons. För att den första produkt som företagetlanserar skall bli konkurrenskraftig mÄste de konsultera designkompetens.Uppdraget har varit att ta fram ett koncept för en sportsnöskoter, som svararmot marknadens önskemÄl och profilerar det nystartade företaget. De undersökningarsom genomförts innefattar: Marknadsanalys med fokus pÄkonkurrenter, en webbaserad kvantitativ brukarundersökning, testkörningaroch utvÀrdering av konkurrerande fabrikat.

Nya förutsÀttningar för Svenska idrottsrörelsen

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

Svensk Hembygd eller Hemsk Svenskbygd : En studie av stereotyper bland svenskar som emigrerade till Amerika

The survey aims to investigate and analyze how the image of Sweden and "Swedish character? is produced in the correspondence between Swedish immigrants and family at home, compared to how the image of America and the U.S. is produced. The starting point is the concept of identity, which is shaped by the social group a person belongs, which can lead to stereotypes are formed. How does the Emigrant describe his new life in letters home to Sweden? What comparisons are made? What memories are passed from the time at home? How does the picture changes over time? How does the stereotypes change over time? The material used are remnants and secondary sources in the form of correspondence between emigrants and their relatives back home.

Att lÄta barn medverka i planeringen : Problem eller möjlighet?

Syftet med denna undersökning Ă€r att titta pĂ„ hur mĂ„nga femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden, i sĂ„vĂ€l organiserad som oorganiserad form och om det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har nĂ„gon betydelse för idrottsintresset.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta: Hur mĂ„nga av femteklassarna i ?Skolan? hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden?Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ idrottandet pĂ„ fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkĂ€tundersökning med 10 frĂ„gor som delades ut till eleverna i Ă„rskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever pĂ„ enkĂ€ten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Flickor och pojkars idrottande pÄ fritiden : en undersökning av idrottsvanorna i Ärskurs 5 i en skola i söderförort

Syftet med denna undersökning Ă€r att titta pĂ„ hur mĂ„nga femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden, i sĂ„vĂ€l organiserad som oorganiserad form och om det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har nĂ„gon betydelse för idrottsintresset.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta: Hur mĂ„nga av femteklassarna i ?Skolan? hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden?Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ idrottandet pĂ„ fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkĂ€tundersökning med 10 frĂ„gor som delades ut till eleverna i Ă„rskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever pĂ„ enkĂ€ten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->