Sökresultat:
1326 Uppsatser om Inlösning av syre i vatten - Sida 37 av 89
Optimering av ureainsprutning för SCR katalysator
Kommande emissionskrav inom fordonsindustrin för utslÀpp av kvÀveoxider, partiklar, kolvÀten och koldioxid innebÀr att tillverkarna mÄste förbÀttra renheten pÄ avgaserna som slÀpps ut. Ett sÀtt att göra detta Àr efterbehandling av avgaserna med SCR-system. Ett SCR-system fungerar pÄ det sÀttet att man sprutar in urea i avgaserna vilket omvandlas till ammoniak som i den efterföljande katalysatorn reagerar med kvÀveoxiderna och bildar oreglerade Àmnen. För att fÄ hög omvandlingsgrad av kvÀveoxiderna i katalysatorn Àr det viktigt att man har en jÀmn fördelning av ammoniak i avgaserna samt att all urea har omvandlats till ammoniak. Denna studie har gjorts pÄ ett befintligt SCR-system hos Scania CV AB.
IPv6 : ĂvergĂ„ngsmekanismer och relaterade sĂ€kerhetsproblem
I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).
Ăr fotosyntesen viktig dĂ„ elever beskriver ett ekosystem?
Syftet med studien Àr att utröna hur viktig fotosyntesen Àr nÀr elever beskriver ett ekosystem. I dagens undervisning lÀggs det mycket tid pÄ att eleverna ska lÀra sig fotosyntesbegreppet. Tidigare studier har visat att elever har svÄrt att förstÄ fotosyntesen, och vi vill med vÄr studie undersöka om det finns en koppling mellan förstÄelse av fotosyntesen och anvÀndningen av fotosyntesen i beskrivningen av ett ekosystem. Intervjuer med gymnasieelever genomfördes vid tvÄ tillfÀllen. Vid det första tillfÀllet fick eleverna svara pÄ frÄgor om fotosyntesen och respirationen, och vid det andra tillfÀllet beskrev de ekologin i ett akvarie.
Bottenaska som vÀg- och annlÀggningsmaterial: med dess
tekniska egenskaper i centrum
Huvudsyftet med detta examensarbete har varit att kartlÀgga funktionskrav för bottenaskor avsedda för vÀg- och anlÀggningsbyggnad och utföra de laborationer som behövs för att kontrollera dessa funktionskrav. Projektet behandlar enbart tekniska aspekter pÄ askor. De mycket viktiga miljöaspekterna behandlas ej. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudie, laboratorieförsök och försöksdimensioneringar med dataverktyg. Försöksdimensioneringarna gjordes frÀmst för att fÄ en helhetsbild över hur mycket den övriga konstruktionen behöver förÀndras dÄ ett av lagren byts ut mot bottenaskor.
Kvinnor, klimatförÀndringar och sÄrbarhet
Den afrikanska kontinenten berÀknas att drabbas mer Àn nÄgon annan region av klimat-förÀndringarnas direkta effekter. Samtidigt Àr anpassningsmöjligheterna hÀr begrÀnsade och ekonomin sÀrskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sÄrbarhet Àr relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av vÀrldens fattiga befolkningar. SÄrbarhet inför ett förÀndrat klimat grundas dock inte enbart pÄ ekonomiska och finansiella tillgÄngar.
FörlÀggning av VA-ledningar vid anvÀndning av frostisolering : Parameteranalys vid instationÀr berÀkning
Varje Är orsakas stora skador pÄ VA(vatten och avlopps)-ledningar under vinterhalvÄret dÄ de riskerar att frysa sönder. För att inte resultera i höga merkostnader mÄste detta undvikas. I tÀtbefolkade omrÄden Àr frostskadade VA-ledningar sÀllsynt eftersom vatten kontinuerligt strömmar i ledningarna och dÀrmed förhindrar vattnet frÄn att frysa. Problem med VA-ledningar uppstÄr i mer glesbebyggda omrÄden och sÀsongsbebodda sommarhusomrÄden. Dessa omrÄden saknar ofta kommunala VA-lösningar vilket dÀrför behöver byggas ut.MÄnga sommarhusomrÄden ligger sjönÀra i en kringliggande fin natur med mycket berg strax under markytan.
Metoder för aktivitetstest av anammox och ammoniakoxiderande bakterier pÄ bÀrarmaterial
I och med övergödningsproblematiken i Ăstersjön och Sveriges Ă„taganden i samband med Baltic Sea Action Plan kommer det i framtiden stĂ€llas högre krav pĂ„ rening av kvĂ€ve frĂ„n de större avloppsreningsverken i Sverige.Anammox Ă€r processen dĂ€r ammonium oxideras till kvĂ€vgas med nitrit som elektonacceptor. Anammox har under den senare tiden implementerats för rejektvattenbehandling i avloppsreningsverk runt om i vĂ€rlden. NĂ€r anammox anvĂ€nds för att rena ammonium krĂ€vs att ca hĂ€lften av inkommande ammonium oxideras till nitrit genom nitritation. Detta steg utförs av ammoniakoxiderande bakterier (AOB) vilka krĂ€ver en aerob miljö. Den kombinerade processen med anammox och nitritation kallas deammonifikation. PĂ„ Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö har en pilotstudie, i sammarbete med VA-teknik pĂ„ Lunds Tekniska Högskola, startats för att undersöka potentialen i att implementera deammonifikation i huvudströmmen pĂ„ reningsverket.
Ovidkommande vatten i spillvattensystemet - problematik och ÄtgÀrder
The purpose of this essay was to examine whether small businesses can avoid ac-counting crimes with a well-conducted internal control system. The questions we asked ourselves was, whether and if so, companies can prevent this from happening by using a internal control.In this essay we used a qualitative approach. Essential information was given to us from four different interviewees. We also worked from an inductive approach which means that we interviewed people without any earlier research to build on. The method also had a hermeneutical approach, which means that we made different interpretations based on the reference framework and the empirics.After the study had been carried out, we concluded that all evidence from this essay suggested that even small businesses need an internal control to protect their business.
Kontinuerlig biologisk rening : En driftoptimering av pilotanlÀggningen för biologisk kvÀverening av lakvatten vid Löt avfallsanlÀggning
Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SĂRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SĂRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SĂRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden. PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SĂRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SĂRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.
Tom tomt : Hur vÀrderas den?
Studiens syfte Àr att med hedonisk prissÀttningsfunktion undersöka vilka egenskaper som pÄverkar priset pÄ en obebyggd tomt i Sverige samt att undersöka om samma regionala skillnader som finns i smÄhuspriser Àven gÀller för tomtpriser. Det undersökta materialet omfattar 2 042 försÀljningar av obebyggda tomter gjorda under 2010 och Àr ett utdrag ur fastighetsprisregistret som LantmÀteriet för. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för en rad egenskaper hos en tomt. Undersökta variabler Àr yta, vatten- och avloppsförhÄllande, strandnÀrhet, inkomstnivÄ, typ av bebyggelse, lÀn och kommungrupp. För att undersöka om eventuellt samband mellan priser för smÄhus och obebyggda tomter görs ett Spearmans rangkorrelationstest.
HÀnsyn till mark och vatten vid slutavverkning : en fÀltstudie pÄ kÀnsliga marker
The purpose of this study is to investigate if there is enough consideration taken to sensitive forest areas close to water or wetlands during clear cutting assignments, and to estimate the extent of damage made by forestry machines used at that time. A field and literature study is used to show how to improve and prevent the damage made in the wake of the machines.
This study is made for Sydved, and shall culminate in a policy to prevent ground damage during their clear cutting assignments.
The areas which were part of the field studies were clearcuttings on fine grained soil close to water and wetlands. The purpose was to find out if the water had been affected, what had been done to prevent ground damages and what more could have been done.
The results of the field studies show that more work needs to be done to reach up to expectations. More information about the assignment area, better planning of sensitive regions, and strengthening of the main haul roads with brush are some of the improvements that can be done. There is also a need for more exact guidelines, follow-ups and education for everyone involved to have the same goals and understanding to prevent ground damage..
Simkunnigheten i Sverige för barn i skolÄr 1-5 : Pilotprojektet Vattenprovet
Syfte och frÄgestÀllningMitt syfte med denna undersökning har varit att jÀmföra och se om det finns nÄgra skillnader i de nordiska lÀndernas kursplaner för grundskolan gÀllande simning. Jag har ocksÄ genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolÄr 1-5 i Upplands VÀsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvÀrdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frÄgestÀllningar som jag har fördjupat mig i Àr följande:? Finns det nÄgon dokumentation om simkunnigheten i vÄra grannlÀnder Norge, Finland och Danmark gÀllande skolÄr 1-5?? Vad stÄr det i den svenska, norska, finska och danska lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning?? Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolÄr 1-5 i UV, Sverige idag?? Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur vÀl stÀmde genomförandet mot planen?? Hur upplevde klasslÀrarna genomförandet av pilotstudien?? Kan lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning förÀndras eller fÄ ett förtydligande?MetodArbetet har bestÄtt av tre delstudier.
à tervinning av fosfor frÄn avloppsvatten som behandlas med biologisk fosforrening : En studie i att fÀlla ut Struvit ur rejektvatten frÄn rötat bio-P-slam
Hammarby Sjöstad Àr en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta omrÄde sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt sÄ bra som vid tidigarebyggda bostadsomrÄden. För vatten och avlopp blev utslÀppskraven sÄ hÄrda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mÄl. DÀrför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, dÀr Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvÀrderas biologisk foforreduktion istÀllet för kemisk fÀllning avfosfor.
Teknikhistoria, en beskrivning av hur energibehovet löstes vid uppfordring av vatten och malm ur gruvorna.
Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen frĂ„n 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som anvĂ€ndes vid gruvorna runt Ă
tvidaberg. Anledningen till detta Àr att hÀr finns flera olika energikÀllor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan pÄ 1200 talet och har dÀrför satt sin prÀgel pÄ det samhÀlle som vÀxte fram runt gruvhanteringen. Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen.
Legionella : En risk som bör beaktas ombord?
Legionellabakterien orsakar den sÄ kallade legionÀrssjukan vilken Àr en form av lunginflammation med hög dödlighet. Bakterien lever i fÀrskvatten och finns naturligt i vÄra sjöar och vattendrag. Enligt Smittskyddsinstitutet trivs Legionellabakterien i temperaturintervallet 20°C till 42°C med en optimal tillvÀxt vid 35°C, bakterien lever dock redan frÄn 0°C. Vi har i denna undersökning försökt utreda om legionella kan vara en risk ombord i fartyg. Eftersom tester för förekomsten av legionellabakterier inte ingÄr i de krav som stÀlls pÄ dricksvattenkvaliteten ombord, har vi kontaktat fem rederier för att frÄga om de har utfört nÄgra utökade tester dÀr legionella ingÄr.