KlÀder har gÄtt frÄn att vara funktionella och praktiska till att vara mode - ett sÀtt att uttrycka sig och sin identitet pÄ som individ. Mode Àr idag nÄgot socialt som tillför tillhörighet och status. Bakom modet finns det kreativitet, kunskap, mÀngder med undersökningar och analyserande av omvÀrlden för att kunna skapa ett mode. Det Àr nÄgot som vi som konsumenter inte ofta lÀgger en extra tanke pÄ. Vi ville dÀrför undersöka det som ligger bakom skapandet av mode ? trendspaning.

SammanfattningStudiens huvudsyfte Àr att undersöka hur socialtjÀnsten, polisen och skolan i HÀrnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar Àven till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlÀgga faktorer som pÄ nÄgot sÀtt kan frÀmja eller hÀmma samverkan. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur samverkar socialtjÀnsten, polisen och skolan i HÀrnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger?Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken?Vilka förutsÀttningar bör finnas för att samverkan ska fungera?Vilka faktorer hÀmmar eller frÀmjar samverkan? Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehÄllsanalys som analysmetod. Studien bygger pÄ sex intervjuer med professionella som Àr verksamma i samverkan i HÀrnösands kommun.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieelever pÄ ett yrkesprogram ser pÄ sina lÀrandemiljöer. Hur uppfattar eleverna lÀrandemiljöerna i sina yrkeslokaler pÄ skolan och ute pÄ deras praktikplatser? Vi vill undersöka var eleverna anser att de lÀr sig sitt kommande yrke bÀst.Genom att utföra enkÀtundersökningar och djupintervjuer med elever frÄn 5 olika yrkesprogram har vi fÄtt fram de resultat som har varit av betydelse för vÄr undersökning.Den praktiska kunskapen anser de flesta eleverna att man lÀr sig ute pÄ praktikplatsen men de ser ocksÄ fördelarna med utbildningen inne i skolan. De ser ocksÄ fördelen med att koppla den teoretiska kunskapen till den praktiska..

Den utformning BSC fÄtt vid kvinnokliniken pÄ LÀnssjukhuset Ryhov i Jönköping uppvisar flera skillnader i förhÄllande till Kaplans och Nortons beskrivning av utformning av BSC. BSC vid kvinnokliniken har idag en annan betydelse Àn den som Kaplan och Norton definierade. Sin ursprungliga form som ett planerings- och styrsystem har det behÄllit bara inom ett perspektiv, inom det finansiella perspektivet. Inom de tre andra perspektiven kan det ses som en redovisningsmodell med uppgift att Ästadkomma en bÀttre planering och uppföljning av verksamheten inom kliniken. SjÀlva implementeringsförfarandet följde dock Kaplans och Nortons teoretiska modell och nÄgra anmÀrkningsvÀrda skillnader i förhÄllande till denna förekom inte..

Denna uppsats handlar om utveckling av kommunala e-tjÀnster inom begreppet e-Government. Syftet Àr att belysa orsaker till att tvÄ likvÀrdiga offentliga organisationer befinner sig pÄ olika nivÄer i förÀndringsprocessen. Den teoretiska bakgrunden till undersökningen Àr frÀmst förÀndringsfaktorer ur Deloittes förÀndringsprocess. HÀnsyn tas ocksÄ till kriterier ur 24-timmarstrappan. Uppsatsen leder till slutsatser som visar att enskilda offentliga organisationers ledning har en nyckelroll i förÀndringen mot e-Government, att det finns fördelar om förÀndringen inledningsvis sker smÄskaligt.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete. Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT. Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning. Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT.Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Det finns flera anledningar till varför företag ska satsa pÄ mÄngfald. Det handlar bland annat om att företag fÄr en ökad kreativitet och innovationsförmÄga som leder till att företagens struktur blir flexiblare. Den ökade kreativa och innovativa förmÄgan uppstÄr dÄ företag blandar olika perspektiv, erfarenheter, bakgrunder, nationaliteter, Älder etc. Dvs. en personalsammansÀttning bestÄende av mÄngfald.

Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbÀttra Drottningtorgets kvaliteter ur frÀmst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rÄdande problematiken och förutsÀttningarna pÄ platsen samt med bakgrund av teoretiska utgÄngspunkter. Arbetet inleds med teorier frÄn respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsÀtter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlÀgsna den rÄdande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsÀttningar som diskuterats. I förslaget har stor hÀnsyn tagits till mÀnniskors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahÄlla gröna omrÄden för rekreation..

Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur en akustisk mÀtning gÄr till. MÀtningarnas resultat anvÀnds för att se om lokalen uppfyller de krav som stÀlls pÄ de olika parametrarna för lokalens ÀndamÄl. Parametrarna Àr efterklangstid, klarhetsgrad för tal och musik. För att göra en sÄdan mÀtning krÀvs bÄde teoretiska och praktiska kunskaper inom akustik och teknik.Vi lÀste i en hel del litteratur om Àmnet akustik och hur man genomför en akustisk mÀtning. Vi gjorde ett antal mÀtningar i olika lokaler pÄ skolan, lokalerna som vi valde att mÀta i var konsertsalen och studion.

This essay seeks to articulate how one should understand AdornoÂŽs perspective on Kant. The essay produces an interpretation of this very complicated relationship using the (Nietzschean) concepts "affinity" and "ressentiment" : an elucidation that will hopefully make clear that the works of Adorno in many ways constitute a pursuance of KantÂŽs philosophical insights to their logical ends, especially with the regard to the questions about the purpose of philosophy and its various demands on knowledge, personality, society, ways of ressistence etc..

Regler och lagar som hanterar revision har över tiden modifierats i syfte att undanröja sannolikheten för att skandaler och oegentligheter skall intrÀffa pÄ nytt. Dessa regelförÀndringar har bidragit till att revisorns roll förÀndrats under det senaste Ärhundradet. Vad sedan klienter har för bild av revisionen samt vad revisorn i sitt arbete Àmnar utföra kan influeras av den makt som massmedia utövar. I takt med detta Àr det inte förvÄnansvÀrt att det uppstÄr vanförestÀllningar gÀllande vad revisionen egentligen innefattar samt vad klienten förvÀntar att revisorn skall leverera eller hur revisorn uppfattar klientens förestÀllningar om vad revisionen syftar till. NÀr sedan massmedias rapportering och inflytande stÀndigt tilltar, hur pÄverkas dÄ förvÀntningarna mellan revisorer och klienter? Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för vilken pÄverkan massmedia kan ha pÄ förvÀntningsgapet mellan klienter och revisorer.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen i grundskolans senare del reflekteras i lÀrarstudenternas examensarbeten. UtifrÄn syftet formulerades följande frÄgestÀllning: Hur har anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i grundskolans senare del reflekterats i lÀrarstudenters examensarbeten? För att undersöka denna frÄgestÀllning har metaanalys anvÀnts som metod oh det sociokulturella perspektivet har utgjort det teoretiska ramverket. Slutsatsen av denna studie Àr att lÀrarstudenternas examensarbeten speglar en utveckling av undervisningen i grundskolans senare del med IKT som bÄde mÄngsidig, snabb och komplex samtidigt somd et finns ett mycket stort behov av kompetensutveckling inom omrÄdet hur informations- och kommunikationsteknik kan anvÀndas i undervisningen i grundskolans senare del..

Syftet med arbetet Àr att undersöka musiklÀrares syn pÄ huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll.Den kvalitativa forskningsintervjun har anvÀnts som metod och informanterna bestÄr av fyra före detta studenter frÄn musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklÀrare. I min teoretiska utgÄngspunkt har jag valt att fokusera pÄ musikeridentitet och lÀraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt pÄ grund av det egna musicerandet, men ocksÄ för att fÄ behörighet att undervisa i Àmnet. Det framkommer ocksÄ att lÀraryrket Àr mer Àn bara lÀrande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nÀstan lika stor del som lÀrandet. Det som informanterna har lÀrt sig mest av under sin utbildning till musiklÀrare Àr praktiken..

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgÄr ifrÄn FN:s Barnkonvention om barnens rÀtt till att fÄ höras och uttala sig i frÄgor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. UtifrÄn det grundar sig problematiken pÄ att barn Àr anvÀndare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsÀttning att pÄverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir dÀrmed att, i samtida detaljplaner dÀr man uttryckligen haft som mÄl att implementera barnkonventionens mÄl, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken Àr indelad i tre olika forskningsomrÄden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik.