Urination is a biological need but the routines surrounding urination are culturally specific and ever changing. This makes the organization of public space an important part in deciding what actions are made possible for the people in it. This paper considers women?s public urination and the possibilities to merge the need to urinate and the construction of the female body as feminine.A number of texts that describe the construction of the female body and identity as both gendered and socially produced are analysed in relation to women?s experiences of incontinence. Incontinence as a medical diagnosis is by this becoming possible to question, and may be seen as one of several strategies used to manage both the organization of the public space and the expectations of the female body to be a docile body.The conclusion is that a woman who wants to enter public space has the following options when it comes to the need to urinate:To strive for the feminine ideal.

UrinInkontinens är ett utbrett folkhälsoproblem och är ett av de vanligaste medicinska problemen i primärvården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urinInkontinens. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: att skämmas och känna sig gammal, värdelös och beroende, att inte veta vilken behandling som finns och inte vilja söka hjälp, att lida av smärta, oro och nedstämdhet, att sexlivet påverkas negativt, att känna sig begränsad i de dagliga aktiviteterna och att kontrollera och planera sin urinInkontinens. Kvinnor som led av urinInkontinens behövde stöd och hjälp både av sjukvården och av närstående att våga tala öppet om Inkontinensproblemet för att få en bättre livskvalitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats.

Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa patienters upplevelser av att leva med Multipel Skleros (MS) samt att undersöka vilka omvårdnadsbehov patienter med MS har. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade och inte äldre än fem år. Sammanlagt har 17 stycken artiklar använts till resultatet, av dessa var nio stycken kvantitativa studier och åtta stycken kvalitativa studier. Resultat: Trötthet och depression var de mest besvärliga och immobiliserande symptomen för personer med MS.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats.

Varje år diagnostiseras cirka 10 000 män med prostatacancer i Sverige. De negativa konsekvenserna som behandlingen av sjukdomen medför kan påverka männens livssituation på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie har varit att beskriva hur män upplever sin livssituation efter behandling av prostatacancer. I litteraturstudien ingick tretton kvalitativa studier som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med deduktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att leva med förändrad självbild, Erektil dysfunktion ger känslor av bitterhet och påverkar relationer; Inkontinens ger begränsningar i dagligt liv och Att känna otrygghet och finna strategier att hantera den.

Syfte: Syftet var att undersöka hur symtomen hos patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus förändrades från diagnos till återbesök tre månader postoperativt, i två olika grupper, en som väntat kortare och en som väntat längre tid än sex månader på operation. Dessutom var syftet att undersöka hur återhämtningen såg ut i respektive grupp samt undersöka om symtomen vid återbesöket skiljde sig åt mellan grupperna.Metod: Journalgranskning. Fyrtio patienter delades in i två grupper, de som väntat kortare (grupp 1) respektive längre tid än sex månader (grupp 2). Patienterna hade normaltryckshydrocefalus utan bakomliggande orsak, hade ej tidigare opererats med shunt samt var 40 år eller äldre. Hydrocefalusvariabler (gång, balans, Inkontinens, Rankin och Mini Mental Test) analyserades med icke parametrisk statistik.Resultat: Grupp 1 visade förbättring för variablerna gång och balans från diagnos till återbesök.

Ruptur av analsfinktern, så kallad sfinkterruptur, är en allvarlig komplikation vid vaginal förlossning. Eftervård och uppföljning av de kvinnor som drabbats av sfinkterruptur är viktig då komplikationer i efterförloppet kan ge besvär.Syftet med denna studie var att beskriva förekomsten av sfinkterruptur vid vaginal förlossning samt kartlägga den eftervård och uppföljning som erbjuds dessa kvinnor på landets förlossningskliniker. Ett annat syfte var att göra en tvåårsuppföljning och jämföra resultat med en tidigare studie från 2005. Metoden var deskriptiv och jämförande, med en kvantitativ ansats. En enkät skickades till samtliga Sveriges förlossningskliniker (n=47).

UrinInkontinens är ett vanligt problem hos barn. Flera studier visar att barn med urinInkontinens har sämre självkänsla och livskvalitet än sina jämnåriga kamrater. Orsaken till att barn har urinInkontinens är ofta på en omogen blåskontroll. Barnet behöver då hjälp av sjuksköterska/uroterapeut för att komma till rätta med sina problem. Uroterapi- behandlingen har mycket fokus på de fysiska symtomen som urinläckage men inte så mycket på hur barnet upplever sin Inkontinens utifrån sin livskvalitet och självkänsla.

Att få prostatacancer och genomgå en radikal prostatektomi är en omvälvande upplevelse. Det finns en möjlighet till bot men också en risk för komplikationer i form av urinInkontinens och erektil dysfunktion. Patienterna tacklar situationen på olika sätt och använder sig av olika copingstrategier. Syftet med denna uppsats var att belysa hur den radikalt prostatektomerade patienten upplever sinsituation, vilka behov han har av information samt vilka copingstrategier han använder sig av. Syftetvar också att belysa sjuksköterskans roll i patientkontakten med prostatektomerade patienter.

När en man diagnostiseras med prostatacancer innebär det en psykisk påfrestning för mannen och hans kvinnliga partner. Reaktioner som chock, meningsförlust, ensamhet och ångest är vanligt förekommande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det vardagliga livet upplevs och påverkas hos par där mannen lever med diagnostiserad prostatacancer. Resultaten i studien baseras på tio vetenskapliga artiklar med fokus på parens erfarenheter av sjukdomen. Impotens, Inkontinens och fatigue var symtom som drabbade mannen till följd av sjukdomen.

Bakgrund: Det är viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom den perioperativa vården har kunskaper och färdigheter om faktorer som orsakar trycksår så att förebyggande åtgärder kan genomföras. Det är väl dokumenterat att det finns stora kostnadsbesparingar för samhället i arbetet genom förebyggandet av trycksår. Trycksår i litteraturöversikter diskuteras främst i samband med långtidsvård, intensivvård och rehabilitering. Det är mindre fokus i litteraturöversikter på den akuta vården samt den operativa miljön relaterat till trycksår.Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlägga faktorer som är viktiga att uppmärksamma för att minska risken att utveckla trycksår perioperativt.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ metod.Resultat: I resultatet presenteras faktorer i tre olika teman per, intra och postoperativa faktorer som är viktiga att beakta för det perioperativa teamet i det trycksårspreventiva arbetet. Återkommande faktorer som påverkar trycksårsutveckling var operationstid, diabetes, poäng i Bradenskalan, BMI, mobilitet, mätinstrument, blodtryck, läkemedel, anestesiform, temperatur, postoperativa tiden, friktion och skjuvning, utsatta områden där trycksår utvecklas samt fukt och Inkontinens.

Graviditet och förlossning påverkar kvinnokroppen och kan medföra förändringar i underlivet.Tidigare forskning beskriver underlivsproblem relaterade till bristning, kroppsuppfattning,relationen till partnern, Inkontinens och framfall. Ofta belyses återupptagande av samlivet samtsmärta vid samlag. Endast ett fåtal tidigare studier beskriver just kvinnors upplevelse av problemenoch få studier har undersökt problemen på lång sikt. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnorupplever att deras underliv förändrats efter förlossningen. En enkätstudie genomfördes påSahlgrenska Universitetssjukhuset för att kartlägga underlivsproblem 3-7 år efter förlossning blandde kvinnor som vaginalförlöstes 1995-1997.

UrinInkontinens är ett stort folkhälsoproblem som kan medföra försämrad livskvalitet för kvinnor. UrinInkontinensen skapar ett fysiskt lidande och känslomässig sorg, vilket gör att kvinnor tar längre tid på sig för att söka hjälp. Tidigare studier visade hög förekomst av urinInkontinens hos yngre kvinnor som fött barn eller haft urinvägsinfektion. Dessa kvinnors problem med Inkontinens uppmärksammades inte lika mycket som de äldres. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av att leva med urinInkontinens i dagligt liv hos kvinnor i åldern 18 ? 65 år.

Prostatacancer är numera den vanligaste cancerformen hos män. Män med prostatacancer har tidigare ofta varit glömda, men eftersom nya diagnoser och behandlingsmetoder har blivit bättre, vilket innebär att sjukdomen kan upptäckas tidigare och behandlas mer effektivt, därmed lever män längre med sin sjukdom. Män har svårt att prata om känslor och eftersom prostatacancer drabbar könsorganen, känner de flesta män skam över sin sjukdom och dess konsekvenser Därför är det viktigt för sjuksköterska att få bättre förståelse för männens situation för att kunna ge det stödet som männen själva anser är viktigaste. Syftet med studien var att belysa mäns behov av stöd året efter diagnosen prostatacancer. Metoden som användes var en litteratur studie med kvalitativ analysmetod.