År 2004 påbörjade Bokföringsnämnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebär att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 där var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall också enligt BFN tillämpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det på vissa ställen hänvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, detta framgår av 14 kap.

Ideella föreningar är enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsättningar, befriade från skattskyldighet för såväl inkomstskatt som mervärdesskatt. I den nuvarande regleringen gäller samma bedömningsgrunder för vad som är skattebefriat i de båda skatteslagen. Detta framgår av den hänvisning som finns i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket Inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas längre ned i denna framställning.Medan inkomstskatt är en nationell angelägenhet är mervärdesskatt ett av de rättsområden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.

Uppsatsens syfte är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rätten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhållande till den internationella skatteavtalsrätten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteområdet i EU resulterar i att praxis från EGD är vägledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rätt får inte utformas på ett sätt att de strider mot någon av de grundläggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.Tioårsregeln innebär i grova drag att kapitalvinster som uppstår vid avyttring av tillgångar, skall beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Tioårsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ändamålsenligt.

Uppsatsen behandlar aktieägarens rätt till avdrag för kapitalförlust när denne har omvandlat en fordran på det egna bolaget till ett ovillkorat aktieägartillskott vid en obeståndssituation. Detta omnämns i uppsatsen som omvandlingssituationen. Problematiken kring detta ligger i att aktieägartillskott inte är särreglerade varken inom civilrätten eller skatterätten. Det finns inte heller några klara förarbetsuttalanden.I mars 2009 kom det ett antal domar från Regeringsrätten som behandlade huruvida en aktieägare skulle få göra förlustavdrag i den ovan nämnda omvandlingssituationen. Sakomständigheterna i de olika målen var snarlika och domskälen var därmed närmast identiska i dessa mål, ett av målen är ett referatmål och heter RÅ 2009 ref.

För ägare av fåmansföretag finns särskilda beskattningsregler. Dessa syftar till att undvika situationer då delägare i fåmansföretag erhåller ej avsedda skattefördelar. I Sverige finns en skatteflyktsklausul i IL 48a:6a vars syfte är att förhindra att delägare av kvalificerade andelar i samband med ett andelsbyte erhåller av lagstiftaren ej avsedda skattefördelar.Tyngdpunkten i uppsatsen har varit att granska den svenska bestämmelsen mot skatteflykt vid vinst på kvalificerade andelar i samband med andelsbyte. Härigenom vill vi belysa den tvivelaktighet som finns beträffande bestämmelsens överensstämmelse med EG-rätten och Fusionsdirektivet.Kvalificerade andelar i fåmansföretag berörs av speciella beskattningsregler. Anledningen är att delägare av sådana andelar har ett större intresse än bara ägande av företaget.

Magister uppsats inom skatterättTitel: Omvandling och återbetalning av aktieägartillskottFörfattare: Christian EklundHandledare: Björn WestbergDatum: 2009-12-14ÄmnesordAktieägartillskott, ovillkorade, villkorade, omvandling, återbetalningSammanfattningAktieägartillskott är en förmögenhetsöverföring utan formkrav från aktieägare till eget aktiebolag utan rätt till nya aktier. Det finns idag inga lagstöd kring aktie-ägartillskotten men de har alltsedan 1800-talet varit en accepterad form för att främst täcka kapitalbrist i aktiebolag. Tillskotten kan vara såväl villkorade som ovillkorade och är varken avdragsgilla för givaren eller skattepliktiga för mottaga-ren. Mottagaren redovisar tillskotten som fritt eget kapital, såvida täckning finns för det bundna kapitalet i bolaget. Skillnaden mellan ovillkorade tillskott och vill-korade tillskott är rätten till återbetalning där ovillkorade tillskott till skillnad från villkorade tillskott inte ger en återbetalningsrätt.