Inledning Utgångspunkten i denna uppsats var att förutsättningarna för att etableragoda vårdrelationer påverkas av den heterosexuella norm som samhället och ävensjukvården präglas av. Den teoretiska bakgrund uppsatsen vilat på är begreppetheteronormativitet samt Joyce Travelbees teorier kring mellanmänskliga relationer.Syfte Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur lesbiska föräldrar upplever vårdenföre, under och efter graviditet. Metod En systematisk litteratursökning genomfördesi databaserna SCOPUS, PubMed, CINAHL och PSYCINFO. Denna kompletteradesav manuell sökning i referenslistor. Detta resulterade i tolv inkluderade artiklar vilkaanalyserades induktivt.

AbstraktStudien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som präglas av en omvårdnadsdiskurs, är till stöd för personer med funktionsnedsättningar att bli inkluderade i samhället. Syftet med undersökningen är att förstå hur intresseorganisationer är till stöd för personer med funktionsnedsättning att bli inkluderade i samhället. Det är även av intresse för studien att få en förståelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna.De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsättningar, det som särskiljer personerna från allmänhetens eller det normala, kan få en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhällslivet. Att aktivera, öka den samhälleliga acceptansen, avvärja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingår i omvårdnadsdiskursen är därför i huvudsak organisationernas främsta arbetsområden för att inkludera individerna med funktionsnedsättningar till full delaktighet i samhället. För att studera fenomenet utgår undersökningen ifrån en social konstruktivistisk utgångspunkt.

Syftet med studien är att undersöka hur välfärdsaktörer i olika organisationer upplever de prostituerades livssituation och hur dessa aktörer bedriver empowerment inspirerat socialt arbete i relation till prostituerade som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster.De frågeställningar som används i uppsatsen för att besvara studiens syfte är: På vilket sätt kommer empowerment till uttryck i arbetet med prostitution inom de verksamheter aktörerna företräder? Hur upplever välfärdsaktörer i olika organisationer de prostituerades position i samhället? På vilket sätt skulle empowerment inspirerat arbete kunna användas i verksamheterna i arbetet med individer som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster?De teoretiska ansatserna som studien vilar på är utifrån ett socailkonstruktivistiskt synsätt med inrikting mot empowerment och stigmatiserings teori. Teori samt tidigare forskning har inhämtats via litteraturstudier och sökning i databaser. Det empiriska materialet har inhämtats via halvstrukturerade livssvärldsintervjuer samt frågeformulär grundade på intervjuguiden. Analysen av materialet har gjorts med hjälp av meningsanalys där tre huvudteman används vid kodningen av materialet; makt, stigmatisering samt empowerment.

Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj.

Denna studie undersöker hur digitaliseringen påverkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. Problemställningen angrips utifrån fyra teman; Utmaning, Ansvar, Valfri­het och Ojämlikhet. Som en röd tråd genom studien löper ny­lib­e­ra­lis­men som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att problema­ti­sera och nyansera digitaliseringens på­verkan på relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande.Forskningen om e-förvaltning utgår i allt väsentligt från implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns också, om än i mindre utsträckning, studier som intresserar sig för användarna.

Syfte Syftet med denna studie var att beskriva och uppnå en förståelse för lärares språkutvecklande arbetssätt med fokus kring hur pedagogiken främjar språkutvecklingen både hos flerspråkiga elever och hos elever som har svenska som modersmål. Dessutom var syftet att uppnå en förståelse för hur lärarna anpassade pedagogiken utifrån samtliga elevers kognitiva funktionsnedsättning. Frågeställningar ? Vilka aspekter av språkutvecklande strategier återfinns i lärarnas arbetssätt? ? I vilken utsträckning anpassar lärarna det språkutvecklande arbetssättet i förhållande till om eleverna har svenska som första, respektive andraspråk? ? På vilket sätt anpassar lärarna den pedagogiska praktiken i relation till elevernas funktionsnedsättning? Teori Studien förankrades i Vygotskjis teori om att individens sociala- och intellektuella utveckling är förenade med varandra och att den proximala utvecklingszonen kan nås via interaktion. Det andra teoretiska perspektivet som studien förankrades i var Skidmores tankar om en inkluderande, respektive en exkluderande klassrumspraktik. Metod Metoden var kvalitativ med en hermeneutisk ansats.