Ledarskapet i skolan är omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast på resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan består i optimal måluppfyllelse för alla elever som får sin utbildning där. Då har inställning och attityder till barn i behov av särskilt stöd en stor betydelse. Det ställs höga krav på att skolans pedagoger ser möjligheter att förändra miljö, metoder, innehåll och bemötande om alla elever ska få de förutsättningar för måluppfyllelse de har rätt till. En förutsättning är att skolan som helhet har en inkluderande inställning till sitt arbete med eleverna.

Syfte:Elever som läser efter särskolans kursplan i grundskolan är en grupp elever som jag upplever ofta kommer i kläm i grundskolan. Syftet med studien är att studera hur skolan organiserar lärandemiljöerna i matematik på högstadiet för de elever som läser efter särskolans kursplan i grundskolan (individintegrerade). Undersökningen ville visa på hur matematiklärarna arbetar för att nå en god måluppfyllelse för de elever som läser efter särskolan kursplan, när/om de har två kursplaner igång samtidigt. Frågeställningar som skulle besvaras var om det fanns några framgångsrika modeller och vad det är som gör dessa modeller framgångsrika. Teori och metod:Skolan är en komplex arena där många människor möts och det finns lagar och förordningar hur skolan ska drivas och vilka mål som ska uppnås.

Studiens syfte har varit att undersöka några verksamma trä- och metallslöjdslärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssätt som gynnar denna elevgrupp. Bakgrunden ger en översikt av begreppet en skola för alla. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgångspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger på hur problembilden ser ut samt på vilka sätt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen på diagnoser samt olika förhållningssätt och strategier som kan vara användbart för verksamma trä- och metallslöjdslärare som arbetar med denna elevgrupp.

The focus of this thesis is the group as a pedagogical tool. It investigates whether and how what is known of group size can help further schools in fulfilling knowledge and democracy goals and moreover how such knowledge can influence the principals? management. The mission of school education is to provide the basis for each pupil?s individual development and in the end it is pupils? individual performances which are graded.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument.

Syfte: Syftet är att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i två särskilda undervisningsgrupper använder sig av för att underlätta för samspel och lärande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att människans lärande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation är en förutsättning för lärande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi använder oss av i interaktionen. Det salutogena förhållningssättet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen på människan är att se till det friska och positiva, och stödja det som är bra och fungerande. Skolsvårigheter tolkas och beskrivs på olika sätt beroende på vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgår från.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur delaktiga berörda elever är vid utformning av särskilt stöd och extra anpassningar i matematik samt hur de värderar att få vara delaktiga. Syftet är även att belysa skillnaden mellan pojkar och flickor i detta avseende samt även mel-lan olika åldersgrupper. Studien syftar till att belysa dessa förhållanden inom en specifik skola. Frågeställningar studien bygger på är:? Hur organiserar skolan framtagning av underlag för samt genomförande av stödinsatser i matematik?? Hur beaktas och värderas i dessa sammanhang elevernas inflytande?? Hur upplever elevernas sina möjligheter till delaktighet i framtagningen och genomföran-det av stödinsatser?? Hur värderar eleverna att få vara delaktiga?? Skiljer sig dessa uppfattningar mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldersgrupper?Teori: Studien bygger på ett sociokulturellt och socialt perspektiv där samspelet studeras mel-lan skola, elev och vårdnadshavare samt elevernas socialiseringsprocess kring ansvarstagande.

Kejsarsnitt är den enda möjliga metoden för att förlösa levande kalvar när en vaginal förlossning är ogenomförbar. Trots detta har endast drygt hälften av de svenska nötpraktikerna någon gång utfört ett kejsarsnitt. Det kan ställas i relation till situationen i Nederländerna och Belgien där rasen belgisk blå är vanlig. Praxis vid uppfödning av belgisk blå är att undvika vaginala förlossningar till förmån för planerade kejsarsnitt. Syftet med litteraturstudien är att klargöra vid vilka typer av dystoki som kejsarsnitt är indikerat och vilka alternativ som finns samt att beskriva varför det utförs rutinmässigt på rasen belgisk blå. För att ge läsaren ett sammanhang beskrivs först kons normala anatomi och fysiologi ur ett kalvningsperspektiv. Vid kalvning stöts kalven ut ur livmodern genom cervix och vagina.

Syfte: Det är viktigt att hörselskadade elever får rätt förutsättningar när de kommer till skolan. Att skolan har en anpassad miljö, där hörselskadade elever har samma förutsättningar som övriga elever. Genom skolans anpassningar ökar individens möjligheter att nå kunskapsmålen. Jag vill genom min studie se om hörselskadade elever har samma förutsättningar som övriga elever på skolan. Vad görs i bemötandet, och hur ser beredskapen/mottagandet ut av dessa elever.

Lagstiftaren har bestämt att vissa beslut måste fattas enligt en särskild ordning, utöver den vanliga i våra representativa församlingar och verkställande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planläggning av mark- och vattenanvändning då Plan- och bygglagen föreskriver att de med väsentligt intresse i frågan ska beredas möjlighet till samråd. Kiruna står inför en utmaning som beskrivs som unik då delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt är gruvnäringen och dess framtida överlevnad. I fråga om Kiruna stadsflytt har samråd hållits vid ett flertal tillfällen där såväl särskilda grupper som allmänheten i stort varit inbjudna.

Lagstiftaren har bestämt att vissa beslut måste fattas enligt en särskild ordning, utöver den vanliga i våra representativa församlingar och verkställande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planläggning av mark- och vattenanvändning då Plan- och bygglagen föreskriver att de med väsentligt intresse i frågan ska beredas möjlighet till samråd. Kiruna står inför en utmaning som beskrivs som unik då delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt är gruvnäringen och dess framtida överlevnad. I fråga om Kiruna stadsflytt har samråd hållits vid ett flertal tillfällen där såväl särskilda grupper som allmänheten i stort varit inbjudna. Med tanke på den debatt som förs kring dagens demokratiska system är denna del av beslutsprocessen ett intressant studieobjekt.

På intiativ av Umeå Energi AB (UEAB) har det under våren 2011 pågått arbete med att införa, testa och utvärdera Laststyrning av fjärrvärme. Systemet har testats på Bostaden Umeå AB:s (BUAB) lägenhetkomplex på Liljansberget i Umeå. Området stod klart 2008 och inkluderar 709 stycken lägenheter i varierande storlek. Laststyrning som systemet minskar under perioder energitillförseln genom fjärrvärmecentralen för att på så sätt minska totala energitillförseln in till bostadshusen. Det är viktigt att inomhusklimatet inte försämras och därför utförs mätningar och beräkningar på husen samt fjärrvärmecentralerna.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur två olika skolor arbetar med delaktighet, samt att undersöka eventuella likheter/olikheter. Vi har intervjuat två rektorer samt två specialpedagoger på två olika skolor i norra Stockholm och ställt frågor som behandlar begreppet delaktighet. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är delaktighet ur ett socialt perspektiv där vi diskuterar hur den sociala gemenskapen påverkar elevens delaktighet i klassrummet, hur eleven påverkas av att flyttas mellan stora och små grupper och vilka metoder skolorna väljer att använda sig av för att skapa en delaktighet i undervisningssituationer. Vi har även utgått från delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv där vi resonerar kring hur eleven ska få göra sig hörd, att de måste ta egna initiativ och våga ta för sig i undervisningen för att kunna känna en delaktighet. Att våga ta för sig kräver också en del av skolan och dess organisation, som lärare måste man försöka skapa en trygg och säker miljö för eleven att arbeta och utvecklas i.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med Downs syndrom uppfattar verksamheten i förskolan för sitt barn vad det gäller barnets möjlighet och rätt till kommunikation och delaktighet. Följande frågeställningar ska precisera syftet: Hur uppfattar föräldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till kommunikation med pedagoger och barn på förskolan? Hur uppfattar föräldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till delaktighet i förskolans aktiviteter? Hur skulle föräldrarna önska att det såg ut? Vad innebär begreppen kommunikation och delaktighet för föräldrarna?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv via föräldrars berättelser om fenomenen kommunikation och delaktighet. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgår från olika sätt att uppfatta, erfara och förstå olika fenomen.