Studiens syfte är att undersöka hur åtta lärare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsättningar för lärande, då elever med lindrig utvecklingsstörning som läser enligt grundsärskolans läroplan ingår i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt i lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där sju kategorier som skapar försättningar för lärande analyserats fram. De sju kategorierna är:Goda relationer och gemenskap, Lärarens ledarskap och tydliga kunskapsmål, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjälpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lärarnas resonemang kring hur de skapar förutsättningar för lärande och där de olika lärarnas resonemang kopplades till de tre olika lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lärartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma strategier för att skapa förutsättningar för lärande, men att det finns en variation hos lärarna, där flera lärare anser att de använder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsättningar för lärande och där lärarnas resonemang bygger på en variation utifrån de tre lärandetraditionerna.

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lärandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lärandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och färdigheter. Det handlar om att skapa framgångsrika lärandemiljöer som präglas av interaktion och samspel emellan elever, lärare- elev, samt mellan lärarna. Ett av de viktigaste utvecklingsområdena är att göra eleverna delaktiga i deras lärandeprocess.Metod: Studien är kvalitativ och vi har valt att använda oss av vinjettmetoden för att samla in vår empiri.

I forskningsstudien har specialpedagogers syn på lärares anpassning av arbets-och förhållningssätt, Inkludering och lärandemiljö för elever med autismspektrumstörning, studerats. Studien syftar till att utöka lärares kunskap om vad som gynnar elever med diagnosen samt hur anpassningar kan tillämpas i verksamheten. Det som beskrivs i denna studie, baseras på intervjuer som har gjorts med specialpedagoger. Intervjuerna har använts för att få en fördjupad bild av specialpedagogernas uppfattningar utifrån olika specialpedagogiska perspektiv och har sedan kopplats samman med forskning som har gjorts tidigare inom ämnet. De specialpedagogiska perspektiv som studien har kopplats till är det kategoriska perspektivet och det relationella.

 Titel:                                   Rydaholmsmetoden ? förtjänster och kritiska punkter Engelsk titel :                     The Rydaholm Method ? benefits and critical points Författare:                         Anders Persson, Monica Aldrin Handledare:                      Christer Jacobson Antal sidor:                       58 Nyckelord:                         lästräning, motivation, ordavkodning,Rydaholmsmetoden, specialpedagogiskt perspektiv.Det här arbetet är en flermetodologisk studie med syfte att tydliggöra vilka förtjänster och kritiska punkter det pedagogiska arbetssättet Rydaholmsmetoden har. Arbetet innehåller två delstudier där den ena är intervjuer genomförda med pedagoger vilka i nuläget arbetar med metoden och den andra en intervention genomförd med fem elever i år två under fem veckors tid. Delstudiernas resultat redovisas var för sig. Metoden är framtagen av specialläraren Carl-Erik Pettersson som också har sammanställt det färdigproducerade arbetsmaterialet. Målet med Rydaholmsmetoden är att utveckla den del av läsningen som handlar om avkodning av skriven text.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate to what a few preschool teachers and mother-tongue teachers consider the influence mother-tongue training has on children. The thesis also looks into how these teachers cooperate and view about the mother-tongue training organization structure and what support mother-tongue teachers get in the concerned preschools. More specifically:What influences do three preschool teachers and three mother-tongue teachers consider that mother-tongue training has on the development of the children?Which support do the three mother-tongue teachers receive from the preschool principals and other preschool pedagogues in their work? - Is there any cooperation between them?In what way do the three preschool teachers and the three mother-tongue teachers think that the mother-tongue training organization structure affect the children?s status in the group?Method: In order to achieve a deeper understanding of the context, a qualitative method based on interviews and observations was employed and relied upon. Three preschool teachers and three mother-tongue teachers from two different preschools in the same municipality were interviewed to acquire answers to the questions concerned.Result: The result of this enquiry shows a direct and explicit comprehension that mother-tongue is immensely important for children?s development.

Den utgångspunkt vi har valt till vårt arbete är ?skolledares tankar och motiveringar till den särskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man på Inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap från elever i SUG? Hur ser man på det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för ämnet är den variation av SUG som vi mött i vår utbildning och under vår verksamhetsförlagda tid.

The aim of this thesis is to explore the institutional design of Participatory Budgeting (PB) in Sweden and how the design may contribute to realize central democratic goods. The study records the different PB experiences in Sweden and focuses on one particular case, which is the only case that successfully qualifies as a genuine PB-process according to international standards and definitions. To examine this, the following questions are asked: which municipalities in Sweden have implemented Participatory Budgeting? How can the institutional design of Participatory Budgeting be described and to what extent does it enable the realization of central democratic goods? To what extent does the institutional design enable the realization of the democratic goods inclusion, popular control, considered judgment and transparency? To what extent does the institutional design enable the realization of the institutional goods of efficiency and transferability?The study is based on an institutional theory of democracy. The method used is a mixed method ideal type analysis that combines document analysis, surveys and interviews.

Syfte: Syftet med studien är att lyfta fram de åtgärder som skrivs fram i grundskolans åtgärdsprogram samt att identifiera vilka diskurser som råder i texterna. Syftet är också att studera detta utifrån ett genusperspektiv samt att belysa vilka konsekvenser diskurserna kan få för elevers lärande och möjligheter till att konstruera identitet.Teori och metod:I studien används diskursanalys som kunskapsansats. Diskursanalys är en ansats som ger möjlighet att göra en omfattande textanalys. Språket i texterna som analyseras står i fokus. Språket är inte bara ett redskap för att återge verkligheten utan språkhandlingen bidrar även till att forma verkligheten.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

 Mälardalens Högskola                                                   Uppsats i specialpedagogikAkademin för utbildning                                               avancerad nivå 15 hpKultur, och kommunikation                                                                                                                                  SAMMANFATTNINGJenny Andersson& Anneli Renderstedt  Att prioritera bland måsten och krav - En studie om hur den specialpedagogiska verksamheten är utformadpå kommunala grundskolor ? från rektorers perspektiv. 2009                                                         Antal sidor: 39 Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad på de kommunala grundskolorna i Västmanland och Södermanland utifrån rektorernas perspektiv. Studien omfattar en webenkätundersökning där vi vände oss till alla rektorer i Södermanland och Västmanland. Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det relationella- och det kategoriska perspektivet som analysverktyg i denna studie.

Undervisning av barn med koncentrationssvårigheter i vanligt klassrum. En intervjustudie med utgångspunkt i tre lärares livshistoria Gunilla Windahl Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur ?erkänt duktiga? klasslärare anpassar klassrumsmiljö, bemötande och undervisning för barn med koncentrationssvårigheter i grundskolans vanliga klasser. Frågeställningarna var: Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av klassrumsmiljön kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av klassrumsmiljön? Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av bemötande och i undervisning kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av bemötande och i undervisning? De data som används i denna studie är kvalitativa.

Syfte:Syftet med studien är att studera hur pedagoger i två förskoleklasser arbetar för att skapa förutsättningar för språkutveckling. Undersökningen riktar sig till klasser där det finns elever med språkstörning.Teori:Studien har en sociokulturell ansats och är kvalitativ. Den har en teoretisk del som kort behandlar vad styrdokumenten säger om skolans ansvar kring arbete med språkutveckling. Här beskrivs även det sociokulturella perspektivet kort. Området språkstörning och de svårigheter det innebär förtydligas.

Med bakgrund till den tidigare forskningen som pekar på en ojämlik arbetsförutsättning och en stark underrepresentation av människor med utländsk bakgrund som intagit chefspositioner har intresset till denna studie väckts. Det är ett viktigt område att studera med tanke på den stora andelen människor som invandrar eller invandrat till Sverige och som ska ta del av det nya landet och samhället. Syftet med studien har varit att undersöka personliga erfarenheter från första linjens chefer som arbetar inom kommunal äldreomsorgen och hur de upplever att deras utländska bakgrund kan ha betydelse i rollen som chef. I föreliggande studie har antidiskriminering och intersektionalitet använts som teoretiska ramverk för denna uppsats. Antidiskriminerande arbete hjälper oss att förstå innebörden av diskriminering, Inkludering och exkludering medan intersektionalitet hjälper oss att förstå sambanden i hur olika maktordningar samverkar i ett samhälle. Genom att kombinera dessa teorier får vi en bredare förståelse för uppsatsens frågeställning. För att komma närmare syftet i studien har kvalitativ metod använts och det hermeneutiska perspektivet varit en utgångspunkt, där intervjuer varit förutsättningen för denna studie. Sex chefer med utländsk bakgrund har intervjuats. Resultaten från studien visar att den utländska bakgrunden som chef har betydelse i vissa fall.

Studiens syfte är att:Synliggöra två kommuners lärmiljöer för elever inom autismspektrat (AST) utan utvecklingsstörning efter lagförändringen 2011 med fokus på elevernas förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande.Studien utgår från följande frågeställningar:o Vilka organisatoriska lärmiljöer har utarbetats för målgruppen, elever med autism utan utvecklingsstörning?o Vilka möjligheter till delaktighet, kommunikation och lärande erbjuds eleverna?o Hur grundar kommunerna sina ?organisatoriska? val av lärmiljöns utformning för studiens målgrupp?Forskningsansats och metodStudien har en mikroetnografisk ansats. Den etnografiska forskningsansatsen ger studien redskap att försöka förstå, beskriva, analysera och tolka sammanhang och processer i det dagliga arbetet (Nordevall, Möllås & Ahlberg, 2011) . Etnografisk forskning betyder i praktiken, beskrivningar av individer och dess aktiviteter för att försöka förstå utifrån sammanhanget (Aspers, 2013).I studie används två olika metoder i insamlandet av data, vilket inom etnografisk forskning benämns triangulering. Metoder som använts är observation och intervju, vilka ger förutsättningar att få insyn i lärandemiljöns påverkan på elevers förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande.

AbstractMaterial collected or created through observations, discussions and interviews with a group of students studying theatre in the fist year of upper secondary school formed the base for this paper. The students that took part in the observations showed a variety of motivations for the studies in theatre, but the major aim was to obtain qualifications for further studies at university. Special focus was put on a student with dyslexia attending the course in theatre from the perspective to strengthen general learning abilities. The training and teaching in acting skills as performed in the theatre studio provided the arena for the observations. The aim was to investigate if an interactive process as defined by Lev Vygotskij and the acting method created by Constantin Stanislavski would create social and artistic development among the students in the study.