This study examines the cultural place and status of video and computer games in the Swedish public library. Using works on popular culture and the theories of Pierre Bourdieu, this study employs quantitative methods, as well as textual analysis, to analyze the results of an online questionnaire with 19 questions focusing on selection criteria, shelf placement, perceived competence, as well as reasoning for having or not having these games in the library. 286 out of the 440 libraries contacted is participating in the study, and the libraries consist exclusively of public libraries in Sweden that are found in the database of the Royal Library.The results of this study show that a larger number of libraries than previously indicated have started to provide electronic games to their patrons. At the same time, patterns in the data and comments suggests that these games in many cases still do not enjoy the same level of cultural recognition as other media. Indicative of this is the way most libraries seem to focus on the medium being exclusively for their young patrons, with seem-ingly very little in the way of investment for adults.

Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, Inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

BakgrundDetta examensarbete undersöker några toddlares tillvägagångssätt in i lek. Litteraturen beskriver hur leken skapar möjligheter för barnen att lära sig förstå sin omvärld. Leken är en arena för att bygga relationer hos barnen. Genom leken utvecklar barnen samspel, respekt och empati, den utvecklar även barnens sinnen och fantasi. Tillträdet till leken varierar beroende på vilket tillvägagångssätt toddlare använder sig av.

Sammanfattning/abstrakt Obeid, Najah (2015). Övergång till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav språkstörning ur ett lärar-, logoped- och Inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school ? A qualitative study on the education of pupils with severe language impairment from a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective. Syfte Syftet med denna studie är att ur lärares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav språkstörning blir överlämnade av språkförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks även kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap.

Detta examensarbete handlar om klassrumsmiljö, vad pedagogerna tänker kring den och hur stort inflytande eleverna har. Idéen till denna studie kom från en diskussion om elevers behov, Inkludering och exkludering samt deras möjlighet till påverkan av klassrummet under sin egen skolgång. Syftet med denna studie är att se hur några klasslärare utformar sina klassrum samt hur stor del eleverna kan och får påverka. Vi kommer även att undersöka de olika pedagogikerna, Reggio Emilia, Waldorf och Vittra, och vilka tankar dessa pedagogiker har kring sin klassrumsmiljö. Vi har genomfört en kvalitativ intervju med mailfrågor och lärarna vi intervjuat kommer från olika delar i Sverige och undervisar på lågstadiet. Resultatet visar på att eleverna inte har så stort inflytande, men att lärarna ändå har en tanke kring utformningen av sitt klassrum. Majoriteten av lärarna har läshörna med soffor eller annan rumsindelning, en del av lärarna kan påverka detta medan i andra fall styr pedagogiken.

Problemområde: Forskning inom specialpedagogik fokuserar i stor utsträckning på hur lärare ska kunna inkludera samtliga elever i undervisningen. Trenden ute på skolor visar dock på att exkludering av elever i behov av särskilt stöd ökar (Berhanu, 2010). Således finns en motsättning mellan teori och praktik. Vidare menas att alla elever ska inkluderas och samtidigt nå samma mål. Jag närmar mig dessa dilemman genom att belysa bedömningen av elevers kunskaper och ställer mig frågan om ett förnyat synsätt kring just bedömning kan ses som ett led i att kunna individualisera undervisningen för att kunna inkludera så många elever som möjligt, samtidigt som målen i kursplanerna än dock står i centrum? Syfte: Mitt syfte med examensarbetet är att nå en djupare förståelse för hur elever i behov av särskilt stöd i matematik, inkluderade i ordinarie klassrumsundervisning, tänker kring och upplever bedömning och olika bedömningsformer.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, Inkludering, integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och Inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrådsprocessen. Detta innebär två huvudsakliga problem: Det första problemet är att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess är fastställda. Det andra problemet är att det endast är de medborgare som närvarar vid samrådet som möjlighet att representera sin kunskap och sina åsikter. Uppsatsens syftar därför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag påverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur Inkluderingen av olika former av kunskap kan påverka vilka åtgärder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser. Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i Västerås.

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Visuell kommunikation är något som vi dagligen stöter på i vår vardag, i form av reklamannonser, reklamfilmer, skyltningar osv. Skyltfönster är en form av visuell kommunikation, och fungerar som företagens ansikte utåt och det skapar ofta en första bild hos mottagaren om företaget.  Enligt köpbeslutsprocessen är reklam den mest förekommande informationskälla som påverkar konsumenten i köpbeslutet. Denna studie kommer att utgå från Kotler och Kellers modell av köpbeslutsprocessen, som följer kunden före, under samt efter köpet. Modellen består av fem steg, problem erkännande, informationssökning, utvärdering av valmöjligheter, köpbeslut och efter köpbeteende.

Syftet med studien har varit att undersöka om och i så fall hur det är något som ändras i lärarnas undervisning när elever får diagnosen ADHD. Jag ville veta om eleverna får några andra förutsättningar i och med det att de får en diagnos. Metoden som jag använt för denna studie var att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare som haft elever både före och efter deras ADHD diagnos. Resultatet visade att de flesta förändringar var gjorda för eleven redan före det att diagnosen var ställd. Det ansågs viktigt för både föräldrar och för vissa lärare att de efter diagnosen kunde tolka barnets beteende på ett nytt sätt.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med.

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd.