Sökresultat:
898 Uppsatser om Inkludering stödinsatser - Sida 60 av 60
Screeningplanen i praktiken
Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt specialpedagoger/speciallÀrare anvÀnder Screeningplanen i sin verksamhet samt om och i sÄ fall hur Screeningplanen har förÀndrat deras syn pÄ elevers lÀs- och skrivutveckling. Ett underliggande syfte Àr att undersöka vilka pedagogiska insatser som sÀtts in som trÀning och kompensation sÄ att skolan kan stötta eleven i sin lÀs- och skrivutveckling.Teori: LÀsning Àr produkten av avkodning och förstÄelse, L= A x F, dÀr A Àr avkodning och F Àr förstÄelse (Taube, 2007). Lundberg (2010) menar att detta Àr en förenklad syn pÄ lÀsning och menar att förutsÀttningen för lÀsning Àr att eleven Àr motiverad och har mental energi för att utveckla en god lÀsning. Ytterligare en viktig faktor tas dÀrför med i formeln, nÀmligen motivation (M): L= A x F x M. Jacobson (2006) menar att det finns olika faktorer till lÀs- och skrivsvÄrigheter; sprÄkliga faktorer, begÄvning, sociala och emotionella, mognad, hörsel och synnedsÀttningar, medicinska problem, neuropsykiatriska faktorer, brist pÄ lÀsövning och fo-nologiska faktorer.
"Skolan Àr viktigare!" : en kvalitativ studie om tankar kring Àmnet idrott och hÀlsa bland elever med funktionsnedsÀttning
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen var att undersöka hur elever med funktionsnedsÀttning ser pÄ sin undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa utifrÄn ett salutogent perspektiv. Vi vill lyfta fram Äsikterna hos elever med funktionsnedsÀttning som har inkluderad undervisning och de som har exkluderad undervisning. Studien utgÄr frÄn följande tre frÄgestÀllningar. Hur uppfattar eleverna undervisningen i idrott och hÀlsa? Hur kan eleverna pÄverka undervisningen i idrott och hÀlsa för att skapa delaktighet? Vad Àr enligt eleverna meningsfullt med Àmnet idrott och hÀlsa?MetodStudien bestod av 15 kvalitativa intervjuer med 20 elever frÄn tre skolor som gÄr i sÀrskolan och har en funktionsnedsÀttning.
Kriget mot terrorismen : En diskursanalys av den amerikanska regeringens förÀndrade uppfattning av terroristhotet - mellan Ären 2003, 2006 samt 2011
NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.
En fristÄende skolas arbete med att fÄ alla elever att nÄ mÄlen ? en fallstudie
Sammanfattning/abstrakt
Forskning visar att de fristÄende skolorna ser vÀldigt olika ut. FÄ studier har undersökt fristÄende skolors arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med min undersökning Àr att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristÄende skola arbetar för att alla elever ska nÄ mÄlen. Jag har valt att göra undersökningen pÄ en skola som under de senaste tre Ären har lyckats att fÄ alla elever att nÄ sina mÄl ? d.v.s.
"Man kan ju inte pysa allt". Fem svensklÀrares erfarenheter av bedömning och betygssÀttning av gymnasieelever med hörselnedsÀttningar
Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Svenska 1 arbetar med betygssÀttning och bedömning av elever med hörselnedsÀttningar, bÄde i vanliga skolor sÄvÀl som i hörsel-/specialklasser. Undersökningen tar Àven upp undantagsbestÀmmelsen, den sÄ kallade pysparagrafen, samt belyser hur denna tillÀmpas och/eller om lÀrare istÀllet anpassar undervisningen under kursens gÄng. Studien lyfter Àven skillnader och likheter mellan skolformerna avseende bedömning, betygssÀttning och tillÀmpning av pysparagrafen.Teori: Studien bottnar i det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i sociala sammanhang tillsammans med andra. Men dÄ fokus Àr riktat mot specialpedagogiska frÄgor om hur man bedömer och betygssÀtter elever med funktionsnedsÀttningar blir delaktighet och kommunikation av stor betydelse för hur eleverna ska lyckas i skolan. Det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, har dÀrmed valts som studiens teoretiska ram.Metod: Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad art.
Perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter. Sex specialpedagogers resonemang kring lÀs- och skrivsvÄrigheter
SyfteFör de flesta barn gÄr det lÀtt att utveckla skriftsprÄket och lÀsningen under det första skolÄren men för en del barn kan det vara svÄrt, och i vissa fall nÀstan omöjligt, att knÀcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade lÀs- och skrivsvÄrigheter under andra skolÄret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolÄret (HÀggström, 2003). Syftet med den hÀr undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med Àldre elever i grundskolan resonerar kring lÀs- och skrivsvÄrigheter och följande frÄgor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger lÀs- och skrivsvÄrigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptÀcka, förebygga och ÄtgÀrda lÀs- och skrivsvÄrigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag anvÀnt mig av perspektiv pÄ specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) nÀr jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).
"Paddor i praktiken" Skolutveckling i digitala lÀrverktyg/iPads - frÄn teori till praktik
Sammanfattning/Abstract
Reuterskiöld, Christine (2013). ?Paddor i praktiken?, Skolutveckling i digitala lÀrverktyg/iPad ? frÄn teori till praktik. (?Toads in practice? School development in digital tools/iPads ? from theory to practice), specialpedagogik avancerad nivÄ, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle.
ProblemomrÄde.
Spider Integration Music Project
Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrÀmja integration och inkludering i det svenska samhÀllet. Idén var att skapa en musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade vÄren 2001. Projektet hade som utgÄngspunkt att i ett befintligt nÀtverk kunna skapa och förbÀttra förutsÀttningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet pÄ Fatime, som intrÀffade vid den hÀr tiden, vidgade tankarna till att i projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med invandrarbakgrund. Motverkan av frÀmlingsfientlighet, diskriminering och utanförskap med kulturutövning vÀxte sig starkare genom tanken att försöka kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.
Spider Integration Music Project
Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrÀmja
integration och inkludering i det svenska samhÀllet. Idén var att skapa en
musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade vÄren
2001. Projektet hade som utgÄngspunkt att i ett befintligt nÀtverk kunna skapa
och förbÀttra förutsÀttningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet pÄ
Fatime, som intrÀffade vid den hÀr tiden, vidgade tankarna till att i
projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med
invandrarbakgrund. Motverkan av frÀmlingsfientlighet, diskriminering och
utanförskap med kulturutövning vÀxte sig starkare genom tanken att försöka
kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.
Blyga barn i de tidiga skolÄren En specialpedagogisk utmaning?Shy Children in the early School YearsA Special Educational Challenge?
FörvÀntat kunskapsbidrag: Denna studie förvÀntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstÄ, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolÄren.
Syfte: Syftet Àr att pÄ en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn pÄ de blyga barnen frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tre.
Teori: VÄr studie utgÄr frÄn tvÄ teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv dÀr avsikten Àr att se till hur elevens förutsÀttningar Àndras beroende pÄ hur omgivningen Àr utformad.
Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att alla mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det Àr med hjÀlp av dialog som lÀraren kan gÄ in i barnets medvetande och dÀrigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin gÄr att kombinera och Àr dessutom relevanta utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.
Det deliberativa samtalet = politisk jÀmlikhet? : En kritisk analys av det deliberativa samtalets möjligheter till likvÀrdig inkludering av elever med religiösa omvÀrldsuppfattningar
I denna uppsats sÄ undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundlÀggande utgÄngspunkt ? rÀtten för alla individer till politisk jÀmlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. RÀtten att inte bara fÄ manifestera olikhet (diversity) utan ocksÄ skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jÀmlikt ska fÄ pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, vÀrdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framtrÀdande ontologierna i det vÀsterlÀndska samhÀllet.
Det deliberativa samtalet = politisk jÀmlikhet? : En kritisk analys av det deliberativa samtalets möjligheter till likvÀrdig inkludering av elever med religiösa omvÀrldsuppfattningar
I denna uppsats sÄ undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundlÀggande utgÄngspunkt ? rÀtten för alla individer till politisk jÀmlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. RÀtten att inte bara fÄ manifestera olikhet (diversity) utan ocksÄ skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jÀmlikt ska fÄ pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, vÀrdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framtrÀdande ontologierna i det vÀsterlÀndska samhÀllet.
En hjÀlpande hand - Elevers uppfattningar om en strategimodell vid textuppgifter i matematik
Sammanfattning
Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: SpeciallÀrarprogrammet, SLPHAH12
NivÄ: Avancerad nivÄ
Termin/Är: Vt/2015
Titel: En hjÀlpande hand ? Elevers uppfattningar om en strategimodell vid textuppgifter i matematik
Författare: Anna Egard Bengtsson och Ă
sa Lindskog
Handledare: Birgitta Lansheim
Examinator: Therese Vincenti Malmgren
Nyckelord: LÀsstrategier, Matematik, Mathematic literacy, Problemlösningsstrategier, Textuppgifter
ProblemomrÄde
UtgÄngspunkten i vÄr studie Àr de nedÄtgÄende lÀs- och matematikresultaten i svensk skola. I Lgr11 finns problemlösning nÀmnd bÄde som en förmÄga att utveckla och som ett centralt innehÄll i matematik, men dagens matematikundervisning utgÄr i alltför hög grad frÄn enskilt rÀknande i lÀroboken. För att utveckla elevers förstÄelse i textuppgifter behövs, enligt oss, bÄde sprÄket och matematiken lyftas fram i undervisningen och för detta behövs strukturerade problemlösningsstrategier.
Syfte och preciserade frÄgor
Syftet Àr att ta reda pÄ elevernas uppfattningar om strategier vid textuppgifter i matematik. Vi har utvecklat en modell som pÄ ett enkelt och strukturerat sÀtt stödjer eleverna nÀr de arbetar med textuppgifter.